Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Juridisk årskrönika – en kavalkad av branschens röster

Nyheter
Publicerad: 2022-12-23 11:43

Under året som gick har Dagens Juridik under vinjetten Legally Yours publicerat en rad intervjuer med profiler i juristbranschen.
Här har vi samlat alla långintervjuer i en och samma julklapp.
Välj och vraka bland de upplåsta artiklarna – läs i lugn och ro under långhelgerna.

”Underskatta aldrig betydelsen av historisk kunskap för en jurist”

Elisabet Fura, f.d. domare i Europadomstolen och chefs-JO. Foto: Martina Huber

Hon började som biträdande jurist, blev advokat och delägare på en av de största affärsjuridiska byråerna – men landade till slut i mänskliga rättigheter och konstitutionella frågor.

Efter många år som domare i Europadomstolen och chefs-JO vägrar Elisabet Fura att pensionera sig.

Just nu har hon regeringens uppdrag att gå till botten med sina hjärtefrågor i både Tornedalen och på den globala arenan – historiskt, i nutid och inför framtiden… 

”Underskatta aldrig betydelsen av historisk kunskap och insikt för en jurist”, säger Elisabet Fura som också berättar hur svårt det var att inte försvara det svenska systemet när hon skulle vara med och fälla Sverige i Europadomstolen.

Läs intervjun här.

”Rättsövergrepp som begås idag kommer avslöjas om 25 år”

Advokaten Per E Samuelson. Foto: Christine Olsson/TT

Han började sin juristkarriär på Mannheimer Swartling men tyckte att affärsjuridiken var så tråkig att han tog anställning som brottmålsadvokat hos Leif Silbersky.

Idag har Per E Samuelson en fot i varje läger och arbetar med ekobrott – senast som försvarare i Allramålet.

Parallellt med sitt advokatarbete gräver han ner sig i både arkiven och i sin hjärtefråga – rättssäkerhet – när han gör research inför sina romaner om verkliga rättsövergrepp från historien.

”Rättsövergrepp sker hela tiden men det brukar ta en generation innan de kan avslöjas eftersom de som har begått övergreppen har makt nog att skydda sig själva”, säger Per E Samuelson.

Läs intervjun här.

”Lyckligtvis har ingen prioriterats bort i brist på respiratorer…”

Kavot Zillén, docent vid Stockholms universitet och expert på medicinsk rätt.

Coronapandemin har satt den medicinska rätten på kartan.

Frågor om vårdprioriteringar, frivillighet för vaccination och konstitutionella gränser för smittskyddandet åtgärder har ställts på sin spets.

”Jag är själv vaccinationsförespråkare men tycker att det är viktigt att vi ställer oss frågan vad som händer med självbestämmandet och frivilligheten när det krävs vaccinationsbevis för att gå på bio, teater, resa eller samlas i större sällskap”, säger experten på medicinsk rätt, docenten Kavot Zillén som också berättar varför vårdpersonal dagligen tvingas att bryta mot grundlagen.

Läs intervjun här.

”Problem på toppen – så exporterar Sverige korruption”

Juristen Ulrik Åshuvud är ordförande för Transparency International Sverige. Foto: TI

Även om Sverige hamnar högt i Transparency Internationals färska korruptionsindex så har vi backat i listan under en tioårsperiod.

Och vi är ett land med trouble at the top

”Man kan konstatera att Sverige exporterar korruption. Svenska bolag göder korruptionen i länder som ligger längre ner i indexet”, säger juristen Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sverige som också pekar på att Sverige har två ”placeringar” på USA:s tio-i-topp-lista över globala mutskandaler – och att vänskapskorruption borde kriminaliseras.

Läs intervjun här.

”60 procent kvinnor på juristlinjen – 70 procent män på toppen”

Sanna Wolk, juridikprofessor och ny ordförande för SULF. Foto: Stefan Tell

En utbredd tystnadskultur och jämställdhetsalibin som finns till för att dölja strukturproblem när det gäller kvinnors karriärmöjligheter.

Detta är två av likheterna mellan advokatbranschen och universiteten.

Det säger juridikprofessorn Sanna Wolk som just har tillträtt sitt nya uppdrag som förbundsordförande för SULF, Sverige universitetslärare och forskare.

”Under lång tid har det varit över 60 procent kvinnor på juristlinjen men fortfarande är det en majoritet män som går upp på toppen efter studierna – cirka 70 procent manliga professorer och cirka 80 procent manliga delägare på advokatbyråerna.”

Läs intervjun här.

”Svårt att hitta fall som vi kan ta upp i Högsta domstolen”

Justitierådet Anders Eka är ordförande för Högsta domstolen. Foto: Anders Wiklund/TT

Många känner sig kallade men få blir utvalda… Närmare bestämt ett par procent av de tusentals fall som varje år överklagas till Högsta domstolen.

Men de fall som inte beviljas prövningstillstånd sållas inte bort av resursskäl utan för att de saknar prejudikatvärde.

Det säger HD:s chef Anders Eka.

”Det är faktiskt svårt att hitta bra prejudikatämnen och bra prejudikatmål. Vi har inte tusen mål där vi egentligen borde meddela PT”, berättar Anders Eka som samtidigt passar på att ge sina bästa konkreta råd om hur man kan få upp sitt fall i HD.

Läs intervjun här.

”Orimliga beviskrav i gängmålen riskerar leda till parallella rättssystem”

Paulina Brandberg är senior åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Foto: Karl Gabor

Sagolika skäl, orimligt tvivel och stora skillnader mellan domstolarnas bedömningar.

Så lyder en av Sveriges mest tongivande åklagares beskrivning av beviskraven i gängmålen.

”Orimliga beviskrav riskerar leda till att människor känner att staten inte klarar av att lagföra brottslingar. Det riskerar leda till parallella rättssystem”, säger Paulina Brandberg, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, riksdagskandidat och ”Årets svensk” som också påpekar att Sverige borde införa förvaring som straff – alltså en möjlighet att hålla farliga brottslingar inlåsta efter avtjänat straff om det finns hög risk för återfall.

Läs intervjun här.

”Förvånansvärt mycket oklarheter kring bevisfrågor och processrättsliga principer”

Helena Jäderblom, justitieråd och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Carl Johan Erikson

Har staten rätt att skyddsuppfostra en myndig person mot hans vilja?

Och när har den som har vunnit mot staten i förvaltningsdomstol rätt att få ersättning för sina advokatkostnader?

Det är två vägledande domar som snart kommer från Högsta förvaltningsdomstolen, avslöjar HFD:s chef Helena Jäderblom – som samtidigt passar på att efterlysa skattemål som har ett prejudikatvärde när det gäller bevisfrågor.

”Det är förvånansvärt mycket som fortfarande är oklart när det gäller sådant som bevisvärdering, bevisbörda och grundläggande processrättsliga principer”.

Läs intervjun här.

”Så kan hemlig häktningsorder få Putin ställd inför rätta”

Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Vladimir Putin kan inte åberopa sin immunitet som statschef inför Internationella brottmålsdomstolen, ICC, enligt domstolens praxis.

Och en order om att gripa och utlämna honom dit måste följas av alla ICC:s 123 länder.

”En sådan häktningsorder kan vara hemlig så Putin kan aldrig veta var i världen en sådan väntar på honom”, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, som också reder ut juridiken kring svenska soldater som deltar i kriget – och när den svenska vapenleveransen till Ukraina blir en legitim måltavla för Ryssland.

Läs intervjun här.

”Senaste DNA-tekniken – en stor Svarte Petter i våra rättssalar”

Johanna Björkman, advokat och f.d. åklagare disputerar snart på sin avhandling om DNA-bevisning. Foto: Karl Nordlund

Den senaste förfinade utvecklingen inom DNA-tekniken har skapat en oro i det juridiska systemet.

Det säger Johanna Björkman, advokat och före detta åklagare som just håller på att färdigställa sin doktorsavhandling om DNA-bevisning.

Nu höjer hon ett varningens finger för så kallat sekundärt överfört touch-DNA som allt oftare dyker upp som empirisk bevisning i rättegångar.

”Överföring av sådant DNA kan ha skett i så många led att det inte går att utreda och än mindre bevisa. Sekundärt överfört touch-DNA håller på att bli en stor Svarte Petter i våra rättssalar”.

Läs intervjun här.

”När den här juridiken aktiveras sker en radikal omställning av hela samhället”

Johan Hirschfeldt är f.d. justitiekansler och hovrättspresident. Foto: Eric Tagesson/DJ

Vid högsta beredskap får staten rätt att förfoga över privat egendom, tvinga industrier att ställa om sin produktion och beordra människor till arbetsplikt, civilplikt och värnplikt.

Tryck- och yttrandefriheten begränsas och regeringen får långtgående befogenhet att bestämma över domstolarna och public service.

”Från den stunden då den här juridiken aktiveras är totalförsvaret ett uttryck för hur all samhällsverksamhet ska ställas om för Sveriges bästa”, säger en av Sveriges främsta experter på området, den före detta justitiekanslern och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt som just nu utreder grundlagens särskilda bestämmelser om krig.

Läs intervjun här.

”Unga advokater hamnar snabbt i erfarna advokatköpares våld”

Lena Frånstedt Lofalk är advokat och delägare på Kanter advokatbyrå.

Advokatbyråerna och domstolarna har ett ansvar för att hålla oerfarna advokater borta från uppdrag som försvarare i så kallade gängmål.

Det säger en av Sveriges mest erfarna experter på god advokatsed – Lena Frånstedt Lofalk som var ledamot i Advokatsamfundets disciplinnämnd i elva år, varav nio år som ordförande.

”Man får en känsla av att det till stor del handlar om yngre advokater som alltför tidigt kommer i kontakt med svår brottslighet och erfarna advokatköpare som utnyttjar dem för sina egna intressen”, säger hon och berättar samtidigt lite om en av sina egna klienter: Kung Carl XVI Gustaf…

Läs intervjun här.

”Kusligt overkligt” – svensk rådman flydde Kiev i diplomatbil

Peter Stafverfeldt är rådman vid Skaraborgs tingsrätt – och chef för EU:s rättsstatsenhet i Ukraina. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Peter Stafverfeldt har delat sin karriär mellan att vara rådman i Skövde och att arbeta med internationell juridik.

När Ryssland invaderade Ukraina låg han och sov i sin säng i Kiev och tvingades att fly i en diplomatregistrerad bil.

Han möttes av pansarvagnar och checkpoints innan han, efter 26 timmars körning, tog sig över gränsen till Moldavien.

”Jag tror att Ukraina kommer att vinna kriget. Det som har hänt är ett sådant övergrepp att Ukraina har förlorat allt förtroende för Ryssland, kanske för århundraden”, säger han och ger samtidigt tips till andra jurister som är intresserade av att komma ut i världen.

Läs intervjun här.

”Inte bara domstolarnas oberoende – även domarnas självständighet”

Gudrun Antemar är lagman och chef för Sveriges största allmänna domstol – Stockholms tingsrätt. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Som chef inom åklagarväsendet lärde hon sig hur det är att vara part i domstol – och att ställa höga krav på staten som part.

Som riksrevisor insåg hon att granskning ska ses som kvalitetsutveckling snarare än som kritik.

Nu är Gudrun Antemar chef för Sveriges största tingsrätt där handläggningstiderna har minskat så mycket att medarbetarna kan ägna varannan fredag åt kvalitetsdiskussioner.

”Även om ett av huvudmålen är att parterna ska få sina mål korrekt avgjorda i tid så kan kvalitet i en domstol inte bara handla om effektiva rutiner. En domstol ska också vara en god arbetsgivare. Kvalitet ökar utrymmet för effektivitet – och tvärt om”.

Läs intervjun här.

”Processen är grädden på det juridiska moset”

Advokaten Thomas Martinson på väg till en av sina otaliga brottmålsprocesser under 40 år. Foto: Pontus Lundahl/TT

Under snart 40 år som brottmålsadvokat har han varit försvarare i flera av de största så kallade gangstermålen.
Men hur har klienterna förändrats under dessa decennier – och hur har domstolarna, åklagarna och advokaterna förändrats?

Thomas Martinson trivs bäst i rättssalarna och trots att han just har fyllt 73 år så fortsätter han.

”För mig är processen själva essensen och mitt egentliga yrke – att agera i en rättssal och formulera en inställning och en logik som ska accepteras av det auditorium som sitter på domarpodiet. Det ska medges: Jag har svårt att sluta…”

Läs intervjun här.

”Advokatbyråer kan inte längre ledas med vänster hand och en stafettpinne”

Maria-Pia Hope är VD för advokatbyrån Vinge.

Advokatbyråer behöver ett professionellt och långsiktigt ledarskap och inte en ”stafettpinne” som lämnas över till en delägare som kan sköta ledarskapet med vänster hand om det blir lite tid över.

”Det har kanske fungerat tidigare men numera befinner vi oss i en komplex värld med enorm konkurrens om talanger och oerhört krävande klienter och då måste även vår bransch se potentialen med ett professionellt ledarskap”, säger Maria-Pia Hope som i tio år har varit VD på den advokatbyrå som har störst verksamhet i Sverige – Vinge.

Läs intervjun här.

”Plötsligt kunde juridiken användas som ett maktverktyg mot staten”

Fredrik Bergman är chef för Centrum för rättvisa. Foto: Stefan Tell

Enskildas fri- och rättigheter och möjligheten att få rätt mot staten är ett av de rättsområden som ökar mest i betydelse. Det rapporterade Dagens Juridik nyligen.

I Sverige öppnades portarna för den processmöjligheten 1995 men det verkliga startskottet gick först tio år senare.

”Jag upplevde ett helt nytt perspektiv på juridiken, en ny plattform för rättslig argumentation. Plötsligt var det ombytta roller. Juridiken kunde användas av den enskilde som ett maktverktyg mot staten”, säger Fredrik Bergman, chef för stiftelsen Centrum för rättvisa som i 20 år har processat i de högsta instanserna för enskildas rättigheter.

Läs intervjun här.

”Vissa framstår som straffimmuna – trots väldigt många allvarliga brott”

Anders Perklev är president för Svea hovrätt och f.d. riksåklagare.

Han har regeringens uppdrag att ta fram lagförslag om skärpta straff för flerfaldig brottslighet och minska effekten av den så kallade ”mängdrabatten”.

Samtidigt förbereds just nu en Lagrådsremiss utifrån de lagförslag som han tog fram förra året om ett batteri av lagändringar mot gängbrottsligheten.

Men mitt i den kriminalpolitiska debatten om hårdare tag höjer hovrättspresidenten Anders Perklev ett varningens finger: ”Vi bör vara alerta så att vi inte blir fartblinda”.

Läs intervjun här.

”Jag hade inte satt Skandiamannen som huvudmisstänkt”

F.d. vice riksåklagaren Kerstin Skarp var förundersökningsledare i Palmeutredningen i många år. Foto: Lars Pehrson/TT

Före detta vice riksåklagaren Kerstin Skarp gjorde sig känd som ”väldigt operativ” och säger själv att hon ”ligger närmare Polisen än Justitiedepartementet”.

Under sina 34 år som åklagare drev hon några av de mest uppmärksammade fallen – bland annat rättegången mot den så kallade Lasermannen. Hon var också förundersökningsledare i Palmeutredningen i många år.

Så här säger hon om sin efterträdares uppmärksammade beslut att lägga ner utredningen: ”Jag blev förvånad. Jag hade ju inte satt Skandiamannen som första huvudmisstänkt”.

Läs intervjun här.

”Grundlagen är inte konstruerad för dagens blockpolitik”

Joakim Nergelius är professor i rättsvetenskap med inriktning på konstitutionell rätt vid Örebro universitet. Foto: Studentlitteratur

I praktiken har Sverige infört ett tvåpartisystem – vilket den svenska grundlagen inte är konstruerad för.

Det säger en av Sveriges främsta experter på konstitutionell rätt, professor Joakim Nergelius.

”I till exempel Finland ställer man sig väldigt frågande till varför det största partiet i Sverige inte får försöka hitta en majoritet för en regering och att den uppgiften kan tillfalla det tredje största partiet”.

Han passar också på att tipsa om en hittills outnyttjad men ”kraftfull verktygslåda” för processande jurister.

Läs intervjun här.

”Förskräckande risker med polisbristen”

Lena Nitz är jurist, polis – och avgående ordförande för Polisförbundet efter tolv år på posten. Foto: Stefan Tell

Hon varande för en samhällsfarlig polisbrist och en ny typ av våldsbrottslighet flera år innan ”den röda flaggan åkte upp” hos politikerna.

Då anklagades hon för att överdriva. Idag tävlar de om att ge henne rätt.

Efter tolv år som Polisförbundets ordförande avgår juristen och polisen Lena Nitz. Hon tror att polisen har lagt det värsta bakom sig men höjer ett varningens finger för den marknad som situationen har bäddat för.

”Risken är att vi hamnar i ett läge där polisen inte klarar av sitt uppdrag och att den som kan betala för sig kan köpa sig skydd och få sina brott utredda av privata aktörer. Det är förskräckande.”

Läs intervjun här.

”Hög konfliktnivå – min klient brottades ner av ett barnkidnappningsföretag”

Advokaten Jessica Sandberg är specialiserad på internationella barnkidnappningar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alltfler barn har föräldrar som kommer från olika länder.

Detta kan skapa juridiska problem vid en skilsmässa.

”Många föräldrar tror att ett barn med svenskt medborgarskap ska vara fredat i Sverige och i svensk domstol men så är det inte,” säger advokaten och tidigare diplomaten Jessica Sandberg som har specialiserat sig på internationella barnbortföranden.

Hon berättar också hur en av hennes klienter brottades ner av ett barnkidnappningsföretag som under polisjakt förde ut hans barn från Sverige.

Läs intervjun här.

”Människor måste stämma varandra mer”

Mårten Schultz är professor i civilrätt. Foto:Håkan Elofsson/NoK

Juridik ska inte vara någonting fint som är svårt att förstå för dem som den finns till för: Allmänheten.

Och domstolarna får inte vara förbehållna företag och människor med pengar.

Det säger professorn i civilrätt, Mårten Schultz, som uppmanar människor att stämma varandra mer i vardagslivet när det behövs.

”Det är sådant som domstolarna finns till för. Men det ska sägas att jag har fått många syrliga kommentarer från vissa domare om den här saken”, säger Mårten Schultz som också förklarar hur reglerna om skadestånd till brottsoffer just har förändrats radikalt.

Läs intervjun här.

”Kan vara intellektuellt utmanande att tillämpa barnkonventionen”

Anders Hagsgård är hovrättspresident för Hovrätten för Västra Sverige. Foto: Tobias Liedholm/DV

Sverige bör överväga särskilda barndomstolar där alla typer av mål som har med barn att göra ska prövas.

Det säger hovrättspresidenten Anders Hagsgård som har varit särskild utredare i två av den senaste tidens mest uppmärksammade utredningar inom barnrätten: FN:s barnkonvention och ”Lex Lilla Hjärtat”.

”Jag är egentligen emot specialdomstolar men just här skulle det kunna vara på sin plats”, säger Anders Hagsgård som också pekar på att det kan vara intellektuellt utmanande att tillämpa barnkonventionen på ”en ny spelplan för rättstillämpningen”.

Läs intervjun här.

”Staten måste förtjäna medborgarnas tillit varje dag”

Chefs-JO Erik Nymansson. Foto: Anders Jansson

Medborgarnas stora tillit till staten och myndigheterna är en av Sveriges viktigaste resurser och den är välförtjänt.

Det säger chefs-JO Erik Nymansson som dock pekar på att JO:s kontroll är viktig för att denna tillit ska kunna vidmakthållas.

”Tillit är någonting som staten måste förtjäna från medborgarna varje dag. Annars finns det risk för att den börjar förfalla”, säger Erik Nymansson som också förklarar varför han inte ser någon risk för att JO blir ett substitut för åtal mot tjänstemän som bryter mot lagen.

Läs intervjun här.

Hon leder svenska förundersökningen om krigsbrott i Ukraina

Karolina Wieslander, senior åklagare på Krigsbrottsgruppen. Foto: Åklagarmyndigheten

Åklagaren Karolina Wieslander leder förundersökningar över hela världen men väcker bara åtal vid svensk domstol och efter tillstånd från riksåklagaren eller regeringen.

Det handlar bland annat om folkmord och krigsförbrytelser som bekämpas genom universell jurisdiktion.

Just nu utreder hon misstänkta krigsförbrytelser i Ukraina.

”Det är oerhört hemska gärningar i många fall men det finns ett väldigt stort värde i att få försöka komma till rätta med den här typen av väldigt allvarlig brottslighet.

Läs intervjun här.

”Prestige är en dyr hobby inom affärsjuridiken”

Advokaten Biörn Riese gick från Sveriges största advokatbyrå till Sveriges minsta efter 33 år… Foto: Jurie Advokat

Att kunna förstå, tolka och tillämpa de etiska regelverken har blivit en lika viktig del av affärsjuridiken som lagstiftning och annan traditionell juridik.

Det säger en av affärsjuridikens nestorer, advokaten Biörn Riese, som i femton år var ordförande för Sveriges största advokatbyrå Mannheimer Swartling.

”Många av de fallissemang som jag har engagerats i för att utreda har handlat om bristande bolagsstyrning, om dålig kultur som har suttit i väggarna och om brist på transparens och tydliga regelverk. Det är affärsjuridik i sin integrerade form”.

Läs intervjun här.

”Jag blir rädd när politiker säger att polisen ska få alla verktyg på önskelistan”

Gunnel Lindberg är f.d. överåklagare och numera ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som granskar det hemligaste av det hemliga… Foto: SIN

Utvecklingen när det gäller hemliga tvångsmedel är oroande och riskerar att bli en grogrund för konspirationsteorier.

Det säger en av Sveriges främsta experter på området, före detta överåklagaren Gunnel Lindberg, som är ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Hon pekar också på att det finns en ”beröringsskräck” när det gäller att lagföra åklagare som har brutit mot lagen.

”Jag tror att både åklagare och domare har en känsla av att den här typen av fel är sådant som de själva hade kunnat göra sig skyldiga till och att det därför inte kan betraktas som ett straffbart tjänstefel.”

Läs intervjun här.

”Återinför juristkravet för polischefer”

Tommy Lindström har varit chefsjurist vid Rikspolisstyrelsen och chef för Rikskriminalen. Foto: William Eriksson/DJ

Rikskriminalens före detta chef Tommy Lindström gjorde sig känd som väldigt operativ – men identifierar sig mer som jurist än polis.

”Jag har inte den där otroliga näsan som vissa poliser har. Jag måste få titta på uppgifter för att kunna lägga pusslet.”

Här ger han sin syn på hur man skiljer den organiserade brottsligheten från ”pojkar som skjuter på varandra”, varför åklagarna inte ska vara förundersökningsledare och varför lagkravet på att polischefer ska vara jurister borde återinföras.

Läs intervjun här.

”Det här andas politiskt beställningsjobb och ingenting annat”

Sargon De Basso är brottmålsadvokat och expert i utredningen om preventiv avlyssning.

Maktmissbruket kommer att skjuta i höjden om lagen om preventiv avlyssning genomförs. Det säger advokaten Sargon De Basso som är expert i den statliga utredningen.

Han pekar på en av Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens senaste rapporter där nämnden konstaterar ”omfattande och synnerligen allvarliga brister i åklagarnas hantering av hemliga tvångsmedel”.

”Om hemliga tvångsmedel nu även ska kunna användas utan konkret brottsmisstanke så ligger det i sakens natur att antalet fall av maktmissbruk kommer att öka väsentligt.”

Läs intervjun här.

”Ett gissel – Sverige topp-tio bland globala korruptionshärvor”

Louise Brown är antikorruptionsrevisor och director vid FCG.

Idag är det FN:s internationella dag mot korruption – någonting som utgör ett av de största globala hindren mot seriösa affärer, social välfärd, forskning och utveckling.

Sverige är inget undantag.

”Medan svenska bolag ligger topp-tio bland de största korruptionshärvorna internationellt, spelar vi på en bråkdel av det straffrättsliga registret på hemmaplan”, säger en av Sveriges främsta experter på området, Louise Brown som idag är antikorruptionsrevisor och director på det internationella konsultföretaget FCG.

Läs hela intervjun här.

”Förskräckande kunskapsluckor om domstolarna och rättsstaten”

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén. Foto: Carl Johan Eriksson/DV

Sveriges domare måste rycka ut till rättsstatens försvar och täppa igen de ”förskräckande” kunskapsluckor som finns kring domstolar och rättsstatens principer.

Det säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.

”Det som kan oroa mig är att vi inte alltid tar den roll som är så viktig i sammanhanget: att på ett pedagogiskt sätt informera inte bara om vår kärnverksamhet utan också om vår roll och funktion i demokratin och rättsstaten.”

Läs intervjun här.

Ännu fler långintervjuer finns här…

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut:
Annons