Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Unga advokater hamnar snabbt i erfarna advokatköpares våld”

Nyheter
Publicerad: 2022-04-01 13:58
Lena Frånstedt Lofalk är advokat och delägare på Kanter advokatbyrå.

Advokatbyråerna och domstolarna har ett ansvar för att hålla oerfarna advokater borta från uppdrag som försvarare i så kallade gängmål.
Det säger en av Sveriges mest erfarna experter på god advokatsed – Lena Frånstedt Lofalk som var ledamot i Advokatsamfundets disciplinnämnd i elva år, varav nio år som ordförande.
”Man får en känsla av att det till stor del handlar om yngre advokater som alltför tidigt kommer i kontakt med svår brottslighet och erfarna advokatköpare som utnyttjar dem för sina egna intressen”, säger hon och berättar samtidigt lite om en av sina egna klienter: Kung Carl XVI Gustaf…

Det är bara några år sedan du slutade i Disciplinnämnden. Vad kan du säga om den senaste tidens debatt kring de brottmålsadvokater som har misskött sig och hamnat i fokus. Vad tror du att det beror på?

– Mitt ovetenskapliga svar är att vi har fått en annan typ av brottslighet de senaste åren och att det handlar om en brottslighet som har dragit till sig advokater som varken har velat eller klarat av att hålla på sitt oberoende och sin integritet.

– I och med detta har fokus kommit att hamna på försvararna generellt.

Flera åklagare har varit ute i debatten och påstått att de kriminella gängens advokater styrs av ”gangsterromantik”, att de umgås och identifierar sig med sina klienter och liknande.

– Man får en känsla av att det till stor del handlar om yngre advokater som alltför tidigt kommer i kontakt med svår brottslighet och erfarna advokatköpare som utnyttjar dem för sina egna intressen.

– Om man som advokat släpper till det minsta i ett sådant läge så hamnar man i deras våld.

Åklagarna Paulina Brandberg, Thomas Ahlstrand och Lisa dos Santos har öppet kritiserat den typ av brottmålsadvokater som nu har hamnat i fokus. Foto. TT

– Det är en svår balansgång i den här typen av uppdrag, att å ena sidan klara av att upprätthålla sin integritet som advokat och att å andra sidan företräda sin klient fullt ut och inte minst få klienten att också känna sig företrädd fullt ut.

Finns det några röda linjer i sådana här sammanhang? Bör en brottmålsadvokat till exempel umgås privat med den här typen av klienter?

– Nej, då går man över en röd linje, tycker jag.

– Självklart kan man äta lunch med sin klient under en rättegång men att umgås privat med den typen av klienter är att gå över gränsen.

Har den här typen av frågor prövats av disciplinnämnden?

– I vissa uteslutningssammanhang har sådana frågor aktualiserats i ett större sammanhang men jag känner inte till något disciplinärende där den enskilda frågan har prövats separat.

– Det är inte någonting som vi skulle kunna utfärda en disciplinär påföljd för, även om det enligt min uppfattning innebär att man har börjat nagga på sin integritet på ett sätt som skulle kunna leda till någonting mycket allvarligare.

– Det finns mycket som man som advokat i förebyggande syfte inte bör göra även om det inte är rent disciplinärt.

Hur ska man komma tillrätta med den här typen av problem?

– Vi har många skickliga och erfarna försvarsadvokater som är oerhört duktiga på att hantera just sådana frågor.

– När det gäller unga som arbetar på deras advokatbyråer så har de erfarna advokaterna ett stort ansvar att  utbilda sina yngre kolleger och ge dem en bättre förberedelse för vad som kan hända, vilka situationer man kan hamna i, när man arbetar som brottmålsadvokat.

Hur ser advokatutbildningen ut när det gäller den typen av frågor?

– Vi har en väldigt fin etikutbildning som är obligatorisk och en examen där vi testar våra ungas etikkunskaper innan de får blir advokater.

– Men utbildningen innehåller inget djupgående moment som specifikt tar sikte på just den här sidan av försvararrollen även om vi har en försvarare som kommer och pratar en timme på ett kvällsseminarium.

–  Jag har funderat på om vi inte skulle ha en del av kvällsseminariet särskilt avsatt till undervisning kring hur man ska förhålla sig till sådana här klienter och situationer.

– Det finns också en vägledning som Advokatsamfundet har gett ut rätt nyligen om detta men den är ju inte obligatorisk att läsa till skillnad från vad som gäller för etikutbildningen.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Foto: Henrik Montgomery/TT

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander ställde sig nyligen en retorisk fråga i en debattartikel i Aftonbladet: är det för lätt att bli advokat? Vad säger du: Är de formella kraven för att få bli advokat för lågt ställda, räcker kravet på tre års juridiskt arbete?

– När det gäller den typ av försvararuppdrag som vi pratar om nu så kan jag tycka att det inte räcker.

– Men vi kan konstatera att kraven för att få bli advokat är väldigt höga. Vi har obligatoriska utbildningar, vi testar kunskaperna genom en advokatexamen och vi tar referenser som visar att man är redbar och klarar av konsultrollen.

– Sedan kan man ändå diskutera hur många års erfarenhet man bör ha för att få bli advokat.

Just det kravet sänktes ju för ett antal år sedan från fem till tre år.

– Just det. Jag satt själv i samfundets huvudstyrelse när det ändrades och bakgrunden var att svenska advokater kom i bakvattnet i jämförelse med andra europeiska advokater.

– I till exempel Spanien kunde man skriva in sig i deras advokatsamfund så snart man var klar med utbildningen.

– I Bryssel blev detta ett problem för de svenska juristerna som inte kunde konkurrera på lika villkor eftersom det i vissa sammanhang var viktigt att ha just advokattiteln, och då kom vi fram till att Sverige behövde anpassa sig på den punkten.

Men det blev inte helt bra utifrån vad vi just pratade om?

– Nej, när man nu i efterhand ser att den här typen av svåra uppdrag  hamnar hos unga och oerfarna advokater kan jag tycka att det vore önskvärt med större erfarenhet för att bättre kunna hantera de här målen och de här klienterna.

Foto: Bertil Ericson/TT

– Å andra sidan borde detta kunna lösas  genom att domstolarna, som ju förordnar offentliga försvarare, tar hänsyn till advokatens erfarenhet och att brottmålsbyråerna ser till så att de yngre advokaterna inte får den typen av svåra uppdrag för tidigt.

Finns det inte en risk med att ett sådant system skulle dela in brottmålsadvokaterna i ett A- och B-lag – att det skulle innebära att advokattiteln faktiskt inte skulle vara en kvalitetsstämpel för att man är helt ”flygfärdig”?

 – Om man tittar på det område som jag själv kan bäst, jag är ju uppvuxen inom affärsjuridiken, så är det en fullständig självklarhet att man inte sätter en yngre kollega att hantera ett komplicerat ärende, helt oavsett om den personen är advokat eller inte.

– Det ligger naturligt i advokatrollen att man ska få ansvar i relation till den erfarenhet och kompetens man har.

– Jag tycker inte alls att det vore konstigt om tingsrätterna lät bli att förordna yngre och färskare advokater som försvarare i den här typen av brottmål.

Och om den misstänkte själv begär en av de här advokaterna som försvarare?

– Det måste man respektera. Det fria advokatvalet är en viktig princip som ingen utomstående kan eller ska få styra.

– Samtidigt är det viktigt att man som advokat inte åtar sig ett uppdrag som man inte har kompetens för. Det är en annan viktig princip.

– Det fria advokatvalet innebär inte att jag som advokat måste eller bör tacka ja till ett uppdrag om jag inte behärskar det.

Foto: Jessica Gow/TT

Den här typen av ärenden från disciplinnämnden får numera stor uppmärksamhet i allmän media och inte bara i branschtidningar som Dagens Juridik. Vad beror det på?

– Dels är det väldigt allvarliga saker det handlar om och dels är det här någonting som alla kan förstå och reagera på.

– Sedan vill även jag framhålla att det här handlar om ytterst få advokater.

Tycker du att advokatkåren och Samfundet gör tillräckligt för att förklara och bemöta uppmärksamheten i media?

– Det är väldigt svårt att göra någonting om ett drev sätter igång. Det är svårt att stoppa.

– Jag tycker att generalsekreteraren Mia Edwall Insulander är duktig på att synas och höras i media i sådana här frågor.

– Däremot tror jag att det är svårt att göra mer än det som redan görs när media har bestämt sig för att lyfta fram den här frågan.

Just brottsmålsadvokaterna bekostas ju till största delen av skattemedel. Vilken betydelse har det för uppmärksamheten?

– Det spär absolut på allmänintresset.

– Men i grund och botten är det inte konstigt att det uppmärksammas, det handlar om allvarliga saker – om advokater som faktiskt har hjälpt sina klienter att föra in och ut information från häktet.

Vissa ärenden har handlat om ren oskicklighet, om advokater som inte ens kan rättegångsbalken och den svenska processordningen

Teckning: Anna Harvard/TT

– Till att börja med handlar det inte om särskilt många fall. Det är några få fall och advokatkåren består av  6 300 advokater.

– Men visst. Det är inte acceptabelt. Här är samfundet beroende av att sådant uppmärksammas och att det kommer in anmälningar från domstolar, åklagare, klienter, motparter och eventuellt andra berörda.

– Först då kan vi göra någonting åt saken. Vi har ju inte, och ska inte heller ha, någon slags egen ständigt pågående utredande verksamhet över hur advokaterna sköter specifika ärenden.

Vilken generell fråga skulle du själv vilja lyfta fram som viktig för advokatrollen idag?

– Att vi håller en hög etisk standard.  Jag undervisar själv i advokatetik när det gäller blivande advokater och är även aktiv som examinator i advokatexamen. Det känns angeläget och jag försöker på så sätt bidra.

– Jag tycker att våra etiska regler är välfungerande och bra anpassade till hur vårt samhälle ser ut  idag.

– Då och då kommer det dock propåer inifrån kåren om att vi borde lätta på  konfliktreglerna. Många gånger är det affärsbyråerna som driver den typen av frågor för att få möjlighet att ta in fler uppdrag.

Såg du någon särskild utveckling om sådant i Disciplinnämnden under tiden som ordförande?

– Jag satt i disciplinnämnden under rätt många år och det är klart att det hände en hel del i samhället under den tiden och därmed också  inom advokatyrket.

– En iakttagelse i nämnden var att det blev just fler ärenden som handlade om affärsjuridiken och intressekonflikter i kombination.

Foto. Leif R Jansson/TT

– Klienterna hos de affärsjuridiska byråerna hade tidigare röstat med fötterna men blev mer benägna att anmäla sina advokater till disciplinnämnden. Och det verkar ha fortsatt när det gäller just intressekonflikter och jävsfrågor.

Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att det till någon del kan hänga ihop med den debatt som vi hade inom Advokatsamfundet i mitten på 00-talet och som rörde just våra konfliktregler.

– Då fanns de en av de stora affärsjuridiska byråerna som drev frågan om lättnader i regelverket om så kallat byråjäv för att man helt enkelt skulle kunna ta in fler ärenden, fler klienter trots att klienterna hade motstående intressen.

– Det skrevs en hel del om det i media och därmed blev klienterna uppmärksammande på vad som faktiskt gällde.

Och vad hände?

– Det ledde till en stor upprördhet inom advokatkåren och det hela slutade med att kåren, med stor majoritet, sa nej till att lätta på konfliktreglerna vilket var bra för klienterna.

– Jag tror att det där är en väldigt farlig väg att gå. Där höll vi emot i mitten på 00-talet och det måste vi fortsätta med.

Hur ser riskerna ut annars?

– Vi måste ha höga etiska krav på advokater och dessutom visa att vi också klarar av att agera i enlighet med reglerna.

Foto: Eskil Andreasson/KS

– Det är på det här sättet vi advokater kan ge våra klienter viktiga privilegier. Ett sådant är att en misstänkt som är häktad med restriktioner har rätt till icke övervakat samtal med sin försvarare. På motsvarande sätt skyddas kommunikationen mellan advokat och klient även i till exempel affärsjuridiska uppdrag,

– Dessa privilegier skulle kunna sättas i fara om vi börjar erodera det etiska regelverket. Där måste vi hålla emot och se till att vi bibehåller de etiska normer som utvecklats genom åren.

Varför är just konfliktreglerna så viktiga ur ett advokatetiskt perspektiv?

– När det gäller de andra kärnvärdena så tror jag inte att det finns så många i kåren som ifrågasätter dem: vårt oberoende, vår tystnadsplikt och lojaliteten mot klienten.

– Men just jävsfrågorna har blivit något av en het potatis inom affärsjuridiken eftersom man vill växa på byråerna och kunna ta in fler uppdrag.

Det finns ju allt från uppenbara fall av konkret jäv till mer luddiga delikatessjäv… Var ska man dra gränsen?

– Det finns i regelverket en definition av begreppet intressekonflikt med en slutkläm, en slags generalklausul, som säger att du är jävig som advokat om det finns något intresse som drar åt ett annat håll och som gör att du inte fullt ut kan tillvarata klientens intressen avseende uppdraget.

– Så långt är det sällan några problem, det håller nog alla med om. Men nästa steg är att om en kollega på byrån är jävig så drabbar det även dig, då är du också jävig.

– Om du är jävig som advokat så smittar det värre än den värsta dagiskräksjukan…

Men det håller alltså inte alla advokater med om?

– Nej, det finns ett antal affärsjuridiska byråer som menar att man borde kunna få bygga sekretessmurar inom byrån så att man skulle kunna ha flera team som kunde arbeta med konkurrerande klienter.

– Men det fungerar inte. Till att börja med handlar det om klienternas förtroende för sin advokat och den advokatbyrån som man uppfattar som ”sin”.

Foto: Björn Larsson Ask/TT

– Men även om det skulle fungera i verkligheten; vad händer om ett team uppmärksammar ett problem som det andra byråteamet inte hittar med åtföljande risk för skadestånd gentemot byrån?

Räcker det med blotta misstanken om jäv för att man som advokat bör jäva ut sig?

– Nej, vi prövar själva vårt jäv enligt våra regler men däremot finns det en bestämmelse som syftar till att ge klienten tillräcklig information för att klienten ska kunna förstå situationen och säga att han eller hon vill välja en annan advokat.

– Om vi vid vår egen jävsprövning hittar något som klienten skulle kunna uppfatta som problematiskt , så har vi en upplysningsplikt om detta mot våra klienter.

Du har varit engagerad i frågan om jämställdhet inom advokatkåren. Idag är sex av tio juridikstuderande kvinnor och motsvarande siffror gäller för åklagare och ordinarie domare. Men inte för advokatkåren. Varför?

– Om jag ändå hade svaret på den frågan…

– När jag själv började på advokatbyrå år 1985 fanns det cirka tio procent kvinnliga advokater och nu är vi uppe i cirka 35 procent.

– Samtidigt är 60 procent av de biträdande juristerna kvinnor. Men sedan händer någonting…

Vad är det som händer och varför?

– Jag har sedan länge deltagit i olika mentorprogram för att bland annat uppmuntra kvinnor att ta chefspositioner.

– Jag har inget bra generellt svar på frågan men däremot ett antal iakttagelser som jag tycker är intressanta.

Anders Wiklund/TT

Kan du ta ett exempel?

– En iakttagelse som jag gjorde för ganska länge sedan, på 1990-talet, var: Vi satt två mentorer runt ett bord med sex kvinnliga adepters och den fråga som ställdes från adepterna var: vilket juristarbete går att förena med familj?

– Jag tycker att det är ett märkligt sätt att se på sitt yrkesliv, att inte välja det som inspirerar och ger dig energi utan att redan från början planera utifrån en okänd framtid…

– Vårt svar var att de skulle strunta i detta – att bara köra på och göra vad de tyckte var kul. Om situationen eventuellt skulle förändras i framtiden fick de ta tag i frågan då.

Hur skulle det ha låtit om det i stället handlade om en grupp unga manliga jurister, tror du?

– Det är givetvis just det som var vår reflektion…

– Vad hade en grupp män i motsvarande situation velat prata om? Ja, absolut inte den frågan i varje fall. Det var vi helt övertygade om.

Vad drar du för slutsatser av detta utifrån hur det ser ut idag?

– Det har hänt väldigt mycket! Bland annat att väldigt många män numera har blivit mer intresserade av att ha work-life-balance.

– Det är något av en nyckel när män och kvinnor börjar prioritera på samma sätt. Då blir det per automatik större chans för jämställdhet i yrkeslivet.

Hur har det sett ut för din egen del?

– Jag har hållit föredrag genom åren under rubriken ”Karriär + liv = sant”… och det går även inom advokatyrket.

Flitens lampa… Foto: Hasse Holmberg/TT

Har du själv haft tid med livet alltså?

– Ja, jag tycker själv att jag har haft tid med livet.

– Mina vuxna söner säger att de inte vill arbeta som jag har gjort. De tycker att jag har arbetat mycket men de har faktiskt ingen aning om hur mycket jag egentligen har arbetat.

– Under en tid lade jag upp det så att jag kom hem och åt middag och umgicks med familjen när barnen var små och sedan fortsatte jag att arbeta när barnen hade gått och lagt sig.

Är det ditt tips för att klara ”Karriär + liv = sant”?

– Om man har tid i sitt liv att ta ett sammanträde klockan sex på kvällen så har man tid att äta middag och vara med sina barn samma tid.

– Man är inte tillgänglig för klienterna under den tiden helt enkelt för att man har ”ett viktigt möte”.

– Och nu finns det också bra tekniska hjälpmedel som gör att vi lätt kan sköta arbetet utan att jämt vara på kontoret. Där har pandemitiden hjälpt oss att inse att face time på kontoret inte är nödvändigt alla dagar…

Sist men inte minst: För ett år sedan fick du en ny klient när du efterträdde Axel Calissendorff som hovauditör, alltså som kungens advokat. Berätta!

– Jag hade inte alls förväntat mig att jag skulle få frågan och blev givetvis väldigt hedrad och glad.

– Det var något helt nytt som gav mig stor energi.

– På samma sätt har jag fått energi av mitt engagemang i advokatsamfundet. Nu fylldes jag av samma känsla.

Skiljer sig uppdraget från andra klienters uppdrag?

– Rådgivningen spänner över ett väldigt brett område, i princip hela det juridiska fältet.

Även Sveriges statschef.- kung Carl Gustaf – behöver en advokat. Foto: Henrik Montgomery/TT

– Det handlar ju om att våra rådgivare till både kungafamiljen och till hovet och all den verksamhet som bedrivs där.

– Det innebär att jag inte alltid själv är bäst lämpad för alla frågor men då har jag ju medarbetare här på byrån. Om det behövs kan jag dessutom gå utanför huset och hitta den kompetens som krävs.

Hur aktiv är kungafamiljen som klient?

– Jag vill inte svara på det. Även om hovet gjort offentligt att jag är utsedd till hovauditör så ska jag, när det gäller sådana frågor, vara lika diskret som med alla klienter.

Om jag formulerar frågan så här: Finns det en regelbunden kontakt eller ringer kungen upp vid behov?

– Det krävs en regelbundenhet så att jag håller mig uppdaterad. Det initiativet kan komma även från min sida för att jag ska kunna ta ansvar de frågor som faller inom mitt område.

FAKTA – Lena Frånstedt Lofalk, advokat och delägare på Kanter advokatbyrå
Hovauditören Lena Frånstedt Lofalk får medalj av kungen 2021. Foto: Henrik Montgomery/TT

Född: 1958 i Östersund

Jur. kand: 1983, Stockholms universitet

Tingsmeritering: 1985, Nacka tingsrätt

Ledamot av Advokatsamfundet: 1989

Övrig bakgrund: Vice ordförande för Advokatsamfundet, ordförande för Disciplinnämnden, utnämnd till ”Årets advokat” 2016.

Bor: Östermalm i centrala Stockholm

En brittisk sångstjärna – Adele. Foto: Joel C Ryan/TT

Familj: Sambo och två vuxna söner

Senaste bok: ”Putins krets” av Catherine Belton

Senaste film/TV-serie:  ”Bonusfamiljen”, SVT

Musik: Jag har en väldigt bred musiksmak… Allt från klassiskt till Adele och Coldplay.

Egen listtopp: Just nu brinner jag för vandring! Bästa vandringen: i Théoulebergen i södra Frankrike där vi har ett hus.


Dela sidan:
Skriv ut: