Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Problem på toppen – så exporterar Sverige korruption”

Nyheter
Publicerad: 2022-02-04 13:51
Juristen Ulrik Åshuvud är ordförande för Transparency International Sverige. Foto: TI

Även om Sverige hamnar högt i Transparency Internationals färska korruptionsindex så har vi backat i listan under en tioårsperiod.
Och vi är ett land med trouble at the top
”Man kan konstatera att Sverige exporterar korruption. Svenska bolag göder korruptionen i länder som ligger längre ner i indexet”, säger juristen Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sverige som också pekar på att Sverige har två ”placeringar” på USA:s tio-i-topp-lista över globala mutskandaler – och att vänskapskorruption borde kriminaliseras.

Just nu riktas världens blickar mot OS och Kina som inte bara är en diktatur utan också har en hög grad av korruption. Hur ser du på det?

– Det är ett dilemma som många måste förhålla sig till. Kina är en viktig aktör för världssamfundet både politiskt och, kanske ännu mer, ekonomiskt.

– Det är problematiskt att man inte klarar av att göra tydliga markeringar och tala klarspråk kring detta när felet från början var att man överhuvudtaget lät ett land som Kina få arrangera OS.

Korruption och diktatur står ju i stor kontrast till just ett arrangemang, en folkfest, som OS. Det känns som om många går som katten kring het gröt just nu…

– Ja, det blir ju fel. Det är svårt att ha en dialog med det här landet, att vara rak samtidigt som alla vill vara med i OS där det handlar om idrott – om sunda och fokuserade människor som vill samlas för att tävla…

– Jag tror att det här hänger ihop med att Kina är en så viktig aktör i världshandeln, att många är beroende av produkter från Kina. Det blir helt enkelt ett ekonomiskt incitament att inte vara rak och tydlig då.

Korruptionsfrågorna har ju visat sig vara avgörande även för bredare frågor som demokrati och mänskliga rättigheter och är numera en del av de så kallade hållbarhetsmålen… Hur avgörande är detta?

– Jag skulle säga att antikorruptionsarbete är helt avgörande för demokrati, mänskliga rättigheter och hållbarhet.

– Man har ju inte alltid sett på korruptionsfrågorna på det viset men nu finns de, trots protester från vissa länder, med som ett uttryckligt hållbarhetsmål för världen.

Foto: Jae C. Hong/TT

Kan du ge något konkret exempel på hur detta hänger ihop?

– En sak som i och för sig är självklar men som många kanske inte tänker på är följande: om ett svenskt företag får garantier för att det inte förekommer till exempel barnarbete hos en underleverantör i X-land så är ju inte detta certifikat värt någonting om det är möjligt att muta sig till ett sådant certifikat i X-land.

– Samma sak gäller naturligtvis alla andra frågor som till exempel miljö, klimat, hälsa och utbildning.

– Korruption riskerar alltså att slå undan varje positivt steg i hållbarhetsagendan och är ett utbrett demokratiproblem.

Vad innebär detta för svenskt näringsliv?

– Eftersom hållbarhetsfrågor idag är en viktig del av företagens affärsverksamhet så innebär det mycket. Bolag satsar mer och mer resurser på att övervaka att regler efterföljs.

– Man inrättar avdelningar för compliance men allt detta riskerar att bli verkningslöst om man inte samtidigt skaffar sig kunskap om vilka risker som finns på korruptionsområdet på den aktuella marknaden.

– Här tror jag att det brister hos många. Man lägger inte tillräcklig kraft på att göra den riskanalysen.

Sverige hamnar ju högt upp i det globala korruptionsindex som Transparency International presenterade förra veckan.

– Ja, och det är givetvis positivt. Samtidigt ska det påpekas att Sverige har stagnerat i stället för att gå framåt och det är inte bra.

– Faktum är att om man tittar på en tioårsperiod så har Sverige backat i indexet, inte minst jämfört med våra grannländer som till exempel Finland.

Indexet tar ju sikte på uppfattad korruption i offentlig sektor i landet. Hur ser det ut med den svenska korruptionen internationellt?

– I det avseendet kan man konstatera att Sverige exporterar korruption.

– Vi brukar tala om trouble at the top, alltså problem hos länder som befinner sig i toppen på vårt index.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

– Det här är någonting som Sverige har uppmärksammats negativt för internationellt.

– Vi ligger i toppskiktet på korruptionsindexet inom våra egna gränser men exporterar korruption till de länder som ligger längre ner på listan.

Kan du utveckla det…

– När vissa svenska bolag kommer ut i världen och verkar på komplexa marknader riskerar man att understödja andra länders korruption för att göra affärer.

– Exempel är att man mutar tjänstemän, ministrar får dyrbara gåvor, miljoner sätts in på konton, ofta av vad man brukar kalla för agenter.

– Svenska bolag göder därmed korruptionen i de länder som ligger längre ner i indexet.

Ett par av de fall som har uppdagats handlar ju om svenska storbolag som Ericsson och Telia. Vad innebär det för svenskt näringsliv?

– Det är mycket allvarligt. Sverige har två placeringar på den globala tio-i-topplistan över utdömda sanktionsavgifter från amerikanska myndigheter när det gäller korruption.

– Ericsson och Telia – i den ordningen…

– Det handlar om sanktionsavgifter på tio miljarder i så kallade deferred prosecution agreements där bolagen har erkänt korruption och gått med på att betala sanktionsavgifter i en uppgörelse med amerikanska myndigheter.

Vad får detta för formella konsekvenser för bolagen?

– Förutom mycket höga sanktionsavgifter så innebär det att de kan sättas under övervakning, så kallat monitorship, där de amerikanska myndigheterna utser till exempel en advokatbyrå som ska vara överrock åt bolaget tills bättring har skett.

– Bolagen får själva betala för denna övervakning.

– Ericsson har till exempel, under pågående övervakning, fått kritik för att man inte har varit tillräckligt öppna med information, vilket kan leda till ytterligare sanktionsavgifter.

Varför är just USA världspolis mot korruption?

– De har ju tagit sig den rollen och det har diskuterats hur deras jurisdiktion för detta egentligen ser ut.

– USA har ett väldigt vitt begrepp om sin jurisdiktion när det gäller att motverka korruption.

Foto: Hanna Franzen/TT

– Enkelt uttryckt brukar man säga att det handlar om dollarn, att affärer som görs upp i dollar eller med någon anknytning till den amerikanska finansiella marknaden kan bli föremål för de amerikanska myndigheternas intresse och granskning.

Är det bra att det fungerar så – att USA intar den här rollen?

– Om man ser till resultatet så är det väldigt bra.

– Det är ett effektivt antikorruptionsarbete som bedrivs och det är bra att någon satsar kraft och resurser på att säga ifrån och slå till mot korrupta affärer.

– Samtidigt vill jag understryka att det finns ett stort behov av att även andra länder förbättrar sin lagföring av korruption.

Hur ser det ut på den svenska fronten i det avseendet?

– Vi mäter det här i en rapport som heter exporting corruption som handlar om hur länder som ligger högt upp i indexet lagför företag som är inblandade i utländsk korruption.

– Där har vi väldigt få domar i Sverige, vilket till viss del beror på att det har krävt vissa lagändringar som inte har funnits på plats. Men vi är, som bekant, inte översållade av sådana rättprocesser i Sverige…

– Om jag har förstått saken rätt pågår det ett antal förundersökningar just nu men vi har ännu inte sett att dessa har landat i domstol.

Man hör ju ibland argumentet att korruption är ett nödvändigt ont för att överhuvudtaget kunna göra affärer i en del länder. Att även svenska bolag måste ta seden dit man kommer

– Sådana argument hörs säkert fortfarande men jag vågar tro att det har hänt någonting bara de senaste fem-tio åren i det avseendet.

– Idag är det ingen som vågar ha den inställningen eftersom det svider rejält om man blir påkommen av amerikanska myndigheter. Och det har de flesta lärt sig.

– Idag upplever jag att många försöker införa en annan kultur, åtminstone hos storbolagen.

Är det en omvändelse under galgen eller är det en verklig förändring?

– Jag tror att det är en process där man måste gå på pumpen emellanåt för att kunna göra framsteg – att man till slut inser att det här inte ser bra ut, att det är någonting som ledningen och styrelsen måste ta ansvar för.

– Vad skickar man ut för signaler inom organisationen och till externa potentiella medarbetare om man representerar ett korrupt företagsklimat?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vilken typ av signaler från styrelse och ledning handlar det om?

– Att det kontinuerliga och genuina intresset för att inte medverka till korruption ligger hos styrelse och koncernledning och att det inte accepteras.

– Bolag ska givetvis vara affärsdrivna men det är ett varningstecken när man från styrelse och ledning bara ser till resultatet utan att ställa några frågor om hur bolaget kan vara så framgångsrikt i ett visst land och på en viss marknad.

Korruptionen sker, så att säga, operativt lokalt med ledningens tysta medgivande eller goda minne, menar du?

– Man ställer i vart fall inte tillräckligt med frågor. Om koncernledningen inte visar intresse för hur affärerna görs utan bara ställer krav på hög avkastning så finns det en uppenbar risk för korruption.

– Det är därför viktigt att se över hur decentraliserad koncernen egentligen bör vara i sådana här sammanhang, hur lokala medarbetare och bolag på komplexa marknader egentligen klarar av att prestera så fantastiska resultat.

– Ett exempel kan vara att bolaget helt enkelt beslutar att man inte ska arbeta med externa så kallade agenter på sådana här marknader utan enbart med egen personal, oavsett vad det kostar.

Vi talade om Kina tidigare… Hur borde det gå till när till exempel svenska staten och näringslivet gör gemensam sak för att öka handeln med ett land där det finns risk för korruption?

– Transparens, öppenhet och tydlighet. Det borde gälla i all utrikespolitik och handelspolitik. Att säga det man menar och att säga det rakt ut över bordet: vi accepterar inte korruption och vi ägnar oss inte åt korrupta affärer.

– Transparency International Sverige har föreslagit att handelsdelegationer borde ha med sig representanter från till exempel vår organisation för att visa att man menar allvar, att man vill vara väldigt tydlig på den punkten genom att ha med sig oss som rådgivare.

Skulle man våga det?

– Det kan säkert fortfarande vara känsligt i vissa situationer men det skulle visa var man står.

Om vi tar oss tillbaka till Sverige… Hur ser problemen med korruption ut här hemma?

– Inhemskt handlar det främst om vänskapskorruption och offentliga upphandlingar, att man tar ovidkommande hänsyn till andra intressen än sådant som rätteligen borde ligga till grund för beslut.

– Det kan handla om att människor, uppenbarligen på alla nivåer, inte förstår att de inte borde finnas med i ett visst sammanhang när det finns en intressekonflikt.

Kan du ge ett exempel?

-Systematiken kring bisysslor inom offentlig sektor. Där finns det brister och det är en stor riskfaktor för korruption.

Maria Wetterstrand, f.d. språkrör för Miljöpartiet. Foto: Pontus Lundahl/TT

– Personer tilldelas uppdrag, till exempel inom kommittéväsendet där regeringen utser utredare, utan att det gös någon egentlig granskning av om personerna har några andra uppdrag som kan innebär en intressekonflikt.

– Här borde det finnas krav på att personen, på heder och samvete, ska underteckna en självdeklaration där man måste uppge alla tänkbara intressekonflikter.

– Vad gäller upphandling så är den så kallade Vårdexpressen i Region Skåne ett exempel i närtid.

Kan du nämna något annat exempel?

– Ja, när Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand för några år sedan utsågs till att leda utredningen om framtidens biobränsle visade det sig att hon själv satt i styrelsen och vara delägare i ett bolag inom just den branschen.

– Det är illa att regeringskansliet inte hade kunskap om detta i förväg och det är illa att en person som Maria Wetterstrand inte själv insåg, eller åtminstone frågade sig, om det verkligen var lämpligt att sitta på dessa båda stolar samtidigt.

– Det behöver ju inte alltid vara så att det går att påvisa en viss effekt av sådant här men blotta risken för att det kan uppfattas som konstigt eller fel är i sig förödande, det påverkar tilliten.

Vilka former kan sådan ovidkommande hänsyn ta sig i praktiken?

– Jag har själv varit med och granskat ett par typiska svenska mediankommuner och hur olika former av otillåten påverkan uppstod när det gällde deras livsmedelsinspektörer.

– Här fanns allt från att man hade erbjudits gratis pizza om man såg lite mellan fingrarna på en del tveksamheter hos pizzerian till sådant som låg på en helt annan nivå.

– När livsmedelsinspektörerna hade fattat korrekta beslut baserade på fakta om köket i den restaurang som tillhörde ortens finhotell så kom det plötsligt propåer från kommunpolitikerna om att tjänstemännens beslut riskerade att påverka turistnäringen…

Du har varit kritisk till att Sveriges regering inte har gjort tillräckligt i sitt antikorruptionsarbete.

– Ja, här handlar det till stor del om vilka signaler som skickas, att regeringen måste inse att det faktiskt finns korruptionsproblem även i Sverige som kräver åtgärder.

– Man borde upprätta en ny tydligare nationell handlingsplan mot korruption. Göra analysen, identifiera de verkliga riskerna och sedan vidta de åtgärder som behövs.

– Den handlingsplan som antogs för drygt ett år sedan saknar handling och vi har därför föreslagit nio konkreta åtgärder. Vi välkomnar därför den av regeringen aviserade breda översynen kring otillåten påverkan som kan vara ett steg till mer konkreta förebyggande åtgärder

Hur ser du på behovet av att förändra den svenska korruptionslagstiftningen?

Foto: Susan Walsh/AP/TT

– Vi har ju egentligen ingen korruptionslag i Sverige. Vi har bestämmelserna om bland annat mutor i brottsbalken men korruption är ju så mycket bredare än bara mutor.

– Vi behöver få in ett bredare begrepp, ett bredare synsätt, kring korruption i svensk lagstiftning.

– Kalla den gärna för korruptionslagen och använd den som ett paraply för allt som har med korruption att göra.

Vad borde rymmas där?

– Trolöshetsbrott, regler om bisysslor, intressekonflikter och personer som har utnyttjat sin ställning för egen vinnings skull, beslut som har fattats på ett otillbörligt sätt – och så vidare.

– För in allt detta i en särskild korruptionslag och kalla det som ska vara straffbart för korruptionsbrott.

– Idag finns det en diskrepens mellan å ena sidan vad som är korruption och vad vi tycker är fel och å andra sidan hur de rättliga konsekvenserna ser ut.

Skulle man kunna kriminalisera till exempel vänskapskorruption?

– Ja varför inte? Det är ju ett beteende som borde straffas.

– Så om det finns juridisk täckning och om vi bortser från vissa bevissvårigheter – så absolut… Vänskapskorruption borde kriminaliseras.

Du kritiserade nyligen regeringskansliet för att Coronakommissionen inte har fått ta del av protokoll och andra handlingar från den grupp statssekreterare som har arbetat med Sveriges coronastrategi under pandemin.

– Ja, jag kallar det för försök till mörkläggning. Varför kan regeringskansliet inte lämna ut fullgod dokumentation till den kommission som regeringen själv har tillsatt?

– Antingen finns det inga handlingar – och då är det märkligt, oansvarigt och strid med de regler som finns om hur sådana här komplexa skeenden bör dokumenteras.

– Eller också finns det sådant som man av någon anledning inte vill att kommissionen ska få se.

– Jag vet inte… men bara att diskussionen har kommit upp visar att det här har gått fel.

Sist men inte minst: är det svårt att hålla på med antikorruption i Sverige?

Foto: Johan Nilsson/TT

– Nej, inte som det är just nu. Det finns både ett stort behov och ett stort intresse.

– Det kostar för mycket, på alla plan, att dras in i korruption och vi ser en tydlig förändringsvilja även när det gäller frågor som företagskultur.

– Förhoppningsvis kan andra bolag lära sig av sådant som till exempel Ericsson och Telia har varit inblandade i och förhoppningsvis ökar medvetenheten även i Sverige om att vi, trots vår placering i indexet, har problem som vi måste ta tag i.

Se Transparency Internationals korruptionsindex här.

FAKTA – Ulrik Åshuvud, ordförande för Transparency International Sverige

Född: 1967 i Markaryd, Småland

Jur. kand och master i internationell rätt: Lunds universitet 1992

Arbetat på justitiedepartementet, Sveriges EU-representation i Bryssel och Migrationsverket.

Konsult och expert inom rätts- och migrationsfrågor, VD för Lignus Housing AB

Bor: i Vasastan i centrala Stockholm

Familj: Två vuxna döttrar

Bok: ”Tankar från roten” av Tage Danielsson – ”en gammal klassiker från 1970-talet. Fantastiskt välskriven och träffsäker”

Film: ”Kören – En film om Tensta Gospel Choir”

Musik: svensk jazz, men jag är allätare. Det mesta utom hårdrock…

FAKTA – Transparency International Sverige

Transparency International Sverige är en oberoende ideell organisation som tillsammans med ytterligare ett hundratal nationella avdelningar i världen ingår i ett globalt nätverk som grundades år 1993 och har sitt internationella sekretariat i Berlin.

Organisationen arbetar med att sprida kunskap om korruptionen och dess skadeverkningar och verkar för ökad transparens, integritet och ansvarsutkrävande.

Transparency International Sverige är oberoende gentemot de svenska statsmakterna och finansieras främst genom bidrag och medlemsavgifter från företag och privatpersoner.

Läs mer här: Transparency International Sverige


Dela sidan:
Skriv ut: