Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hög konfliktnivå – min klient brottades ner av ett barnkidnappningsföretag”

Nyheter
Publicerad: 2022-10-07 14:17
Advokaten Jessica Sandberg är specialiserad på internationella barnkidnappningar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alltfler barn har föräldrar som kommer från olika länder. Detta kan skapa juridiska problem vid en skilsmässa.
”Många föräldrar tror att ett barn med svenskt medborgarskap ska vara fredat i Sverige och i svensk domstol men så är det inte,” säger advokaten och tidigare diplomaten Jessica Sandberg som har specialiserat sig på internationella barnbortföranden.
Hon berättar också hur en av hennes klienter brottades ner av ett barnkidnappningsföretag som under polisjakt förde ut hans barn från Sverige.

Hur hamnade du in i den internationella familjerätten och de internationella barnkidnappningsärendena?

– Det har mycket med min bakgrund som diplomat att göra. Jag har arbetat med internationell rätt, barnrätt och humanitär rätt på bland annat svenska ambassaden på Kuba, Haiti, i Mellanöstern, för EU-kommissionens delegation i Colombia och för FN.

– I Colombia arbetade jag med fredsförhandlingarna mot Farc-gerillan och med barn som hade rövats bort av gerillan. De hölls gömda och tvingades in som barnsoldater. Jag träffade torterade kvinnor i den väpnade konflikten och rapporterade vad de blivit utsatta för.

– Det har alltså handlat mycket om mänskliga rättigheter med stark inriktning mot barn i utsatta situationer. Då blev det naturligt att fortsätta med detta som advokat.

Kan du ge något exempel från tiden innan du blev advokat?

– I Mellanöstern var jag stationerad i Jerusalem. Sverige stöttade organisationer som arbetade för mänskliga rättigheter och barn som for illa i Israel-Palestinakonflikten.

– Då handlade det till exempel om barn som stod åtalade för att ha kastat sten mot så kallade check-points på Västbanken och barn som ingick i familjer med självmordsbombare där hela familjen drabbades väldigt hårt.

– Barnen kunde föras in fem och fem med handfängsel och ögonbindlar till summariska militärrättegångar där vi arbetade hårt vi för att de skulle kunna få försvarare genom de barnrättsorganisationer som vi stöttade.

När kom du tillbaka till Sverige?

– År 2005 ställdes jag inför ett vägskäl. Jag hade fått ett erbjudande om att bli chef för UNICEF:s kontor i Jordanien.

– Det är dock en tuff utmaning att arbeta som kvinna i de delarna av världen. Det krockade mycket med mitt uppdrag kring mänskliga rättigheter. I många sammanhang får kvinnor inte ens närvara vid möten.

– Jag upplevde det som väldigt komplicerat att komma från ett land som delar ut stora pengar i bistånd för att främja och stå upp för de mänskliga rättigheterna, att hjälpa utsatta människor och samtidigt själv, som representant för Sverige, inte kunna verka fullt ut eftersom man råkar vara kvinna.

Så då valde du att flytta tillbaka till Sverige?

– Just det. Jag har fortfarande vissa uppdrag kvar från EU, FN och UNICEF och har bland annat skrivit handböcker om barns rättigheter i väpnade konflikter och om barnkonventionen.

– Som advokat har jag sedan, av naturliga skäl, kommit att arbeta väldigt mycket med barnrätt och familjerätt med internationell anknytning.

– Samtidigt tar jag ju också uppdrag inte bara i familjerättsliga tvister utan även som bland annat målsägandebiträde i brottmål och företräder ofta barn, utsatta kvinnor och andra brottsoffer. Jag företrädde bland annat 13 av de efterlevande i terrordådet på Drottninggatan.

En av dina specialiteter är just internationella barnbortföranden – det som på engelska kallas för ”parental kidnapping”. Hur började det?

– Redan under min tid i Jerusalem byggde jag upp viss erfarenhet och kunskap från internationella barnbortföranden.

Foto: Hasse Holmberg/TT

– Det var ganska komplicerade fall rent juridiskt eftersom till exempel Gazaremsan å ena sidan är ockuperad mark medan Israel å andra sidan är med i 1980 års Haagkonvention vilket är det regelverk man arbetar med när det gäller internationella barnbortföranden.

– Jag insåg att jag kunde få nytta av den kunskap och erfarenhet jag hade från mitt internationella arbete och att man kunde tillämpa Haagkonventionen direkt i de svenska domstolarna.

Vad innebär 1980 års Haagkonvention i korthet?

– Konventionens syfte är att motverka att barn olovligen kvarhålls eller förs bort från det land där barnet anses ha sitt hemvist.

– Om till exempel en familj har bott i Frankrike och mamman vill bryta upp och flytta hem till Sverige med barnen så är det inte så enkelt att bara göra så.

– Man kan alltså inte bara ta barnen och försvinna från det land där barnet bor. Det kan få stora konsekvenser för den föräldern och barnen.

Brukar människor agera så?

– Ja, ganska ofta kan det gå till på det sättet. Det är de fallen som hamnar på mitt bord.

– Många klienter kan leva i en felaktig uppfattning om att man som svensk medborgare med svenska barn kan ta sig till Sverige och att den svenska domstolen och det svenska rättssystemet då ska lösa allting.

– Men så fungerar det inte. Det är en stor missuppfattning som kan innebära att man begår ett allvarligt brott i det land man för bort barnen ifrån, ett brott som i sig kan påverka den fortsatta tvisten om barnen.

Varför blir det så här?

– Jag tror att det här kommer från att vi i Sverige har växt upp med en grundtrygghet, att Sverige är en stat som värnar om sina medborgare, där vi i stor omfattning får hjälp och stöd av staten.

Foto: Claudio Bresciani/TT

– Ett bra exempel är den svenska rättshjälpen som ofta inte finns i många av de länder som barnen förs ifrån och en förälder står då helt utan möjlighet att anlita en advokat.

Så vad är det som gäller?

– Haagkonventionen tillämpas i förhållande till de stater som tillträtt konventionen. Om barnet har sitt hemvist i ett annat land och den andra föräldern har del i vårdnaden så ska en svensk domstol som huvudregel se till så att barnet överförs till det andra landet så att den fortsatta tvisten om barnen kan lösas där.

– I den meningen är Haagkonventionen väldigt juridiskt tydlig. Sedan kan det naturligtvis uppkomma komplexa bevisfrågor om de kriterier som ska läggas till grund för att barnet verkligen ska anses ha haft sitt hemvist i det andra landet.

– Det är inte alltid helt enkla bevis- och bedömningsfrågor.

Så medborgarskapet saknar betydelse och är ingenting man kan förlita sig på i de här sammanhangen?

– Barnets medborgarskap är normalt inte alls avgörande i de här fallen. Många föräldrar tror att ett barn med svenskt medborgarskap ska vara fredat i Sverige och i svensk domstol men så är det alltså inte.

– Ofta handlar det ju om familjer där barnen är svenska medborgare som har vuxit upp i ett annat land och då är det anknytningen dit som gäller.

– Ofta har ju dessutom barn i sådana här familjer dubbla medborgarskap.

Du nämnde risken att göra sig skyldig till brott. Hur förhåller sig de här ärendena till straffrätten?

– Många gånger finns det en pågående utredning om egenmäktighet med barn i det land som barnet har förts ifrån. Oftast har ju den förälder som har fått sitt barn bortfört gjort en sådan anmälan till det landets polismyndighet.

– I det sammanhanget kan man också understryka att det enligt svensk lag numera inte bara är straffbart att föra bort barn utan att också hålla dem kvar olovligt i ett annat land.

Foto: Laurent Cipriani/AP/TT

– Samma sak gäller givetvis om man för bort eller kvarhåller ett barn i Sverige. 

Hur förändrar en sådan anmälan ett sådant här ärende?

– Ibland kan det polisiära spåret göra att allting går snabbare. Ofta gömmer sig en förälder med sina barn på ett sådant sätt att de polisiära metoderna blir det mest effektiva sättet att lokalisera och hitta dem.

– Jag har sett många ärenden där barnets söks via Interpol eller FBI och där föräldern är internationellt efterlyst på ett sätt som innebär att bilaterala samarbeten kan aktualiseras på ett effektivt sätt.

Hur fungerar det rent praktiskt?

– När det gäller Sverige så är min erfarenhet att det finns både åklagare och poliser som brinner för de här frågorna och är beredda att omedelbart ta de internationella kontakter som behövs.

– Man kan alltså begära den misstänkte föräldern häktad i hans eller hennes utevaro, man kan använda sig av europeiska arresteringsorder och andra former av internationella efterlysningar.

– Jag har haft fall där föräldern har bytt namn på både sig själv och barnet men där ett bra polisiärt spaningsarbete har lett till att fallet kan klaras upp.

Hur aktiv är man själv som advokat i det läget?

– Som ombud är man ganska aktiv och förser fortlöpande åklagare och poliser med fakta om vart barnet kan ha förts eller var det göms när nya uppgifter kommer fram.

– Ibland har jag tätt samarbete med en ambassad eller andra relevanta myndigheter beroende på hur ärendet ser ut.

– Det handlar om spanings- och utredningsarbete där den ena pusselbiten kan läggas till den andra så att polismyndigheten i det land där barnet göms till slut lyckas med sin uppgift. Ibland lyckas de inblandade myndigheterna, ofta utrikesdepartementen eller justiteministerierna, får fram nödvändiga uppgifter .

Hur involverade kan dina klienter vara i detta?

– I de fall där barnen göms så bistår vi ju ofta polisen med uppgifter om tänkbara gömställen som föräldern kan ha tillgång till. Det kan vara rena detektivarbetet.

– Jag har ofta varit med om att den nationell polisen eller FBI har fått avgörande information sedan mina klienter har utfört ganska omfattande spaningsarbeten på internet och inte minst sociala medier eller andra relevanta källor som har gett viktiga ledtrådar.

Stockholms tingsrätt. Foto: DJ

Hur ser det ut med den här typen av ärenden i Sverige?

– De har helt klart ökat sedan jag satte igång här i Sverige. Globaliseringen har påverkat även den här delen av familjerätten i och med att vi flyttar mer, gifter oss och skaffar barn över gränserna och så vidare.

– Då hamnar människor allt oftare i sådana här situationer på grund av den gränsöverskridande familjebildningen.

Hur sköts fallen rent rättsligt i Sverige?

– Samtliga ärenden enligt 1980 års Haagkonvention avgörs numera av Stockholms tingsrätt som är den domstol i Sverige som har specialistkunskap på området.

– På Stockholms tingsrätt finns det dessutom en särskilt utsedd domare som är kontaktperson mot andra länders domstolar och myndigheter i sådana här ärenden.

– Därutöver agerar centralmyndigheterna för Haagkonventionsärenden vilket oftast är utrikesdepartement eller justitiedepartement.

Hur skiljer sig Haagärendena processuellt från andra typer av familjemål?

– Det som är avvikande från vanlig familjerätt är att man arbetar med det andra landets familjerättsliga lagstiftning när det gäller till exempel vårdnadsrättigheter.

– Den stora frågan är bland annat huruvida föräldern hade ensam eller gemensam vårdnad i det land där barnet har bortförts eller  kvarhålls ifrån.

– Det relevanta är alltså inte lagstiftningen i Sverige utan utländsk och internationell rätt som ska tillämpas och bedömas av en svensk domstol tillsammans med den svenska lagstiftningen.

Är det stora skillnader internationellt sett?

– Ja, i vissa länder är lagstiftningen komplicerad och bygger på andra kriterier än i Sverige när det gäller till exempel vad del i vårdnaden innebär eller hur stor bestämmanderätt barnet själva ska ha och tillmätas.

– Det här är sådant som alla som arbetar med de här ärendena måste känna till och förstå.

– Det är lätt att tro, även för jurister, att det är svensk lag som gäller bara för att vi är i Sverige eller bara för att det handlar om ett svenskt barn.

Foto: Anders Wiklund/TT

Kan det vara svåra bedömningsfrågor.

– Många gånger handlar det om familjer där föräldrarna kommer från olika länder. Familjen kan ha vistats mycket i båda dessa länder och då måste man reda ut vad syftet med familjens resa till det ena landet har varit eller varför de stannade så länge utan att egentligen flytta dit.

– Ofta uppkommer frågor om hur den gemensamma avsikten såg ut – hade föräldrarna bestämt sig för att flytta till det andra landet och så vidare.

– Mycket kan bero på hur man har agerat före resan, vad man har gjort i det ena eller andra landet.

Hur ser det ut med den praktiska verkställigheten av överföring?

– Besluten från domstol är ofta förenade med beslut om polishämtning vilket innebär att föräldern har en möjlighet att frivilligt lämna över barnet inom en ganska snäv tidsfrist för att det inte ska ske genom polishämtning.

– Detta fungerar oftast bra i Sverige men i vissa länder fungerar inte den mekanismen lika bra.

Är det mest svenska fall som hamnar på ditt bord?

– Det är ungefär lika vanligt att jag får fall som handlar om det som vi kallar inkommande ärenden och det som vi kallar utgående ärenden. Alltså barn som förs bort till Sverige eller blir kvarhålla här alternativt fall där barn förs bort från Sverige eller blir kvarhållna i andra länder.

– Jag har många sådana här ärenden åt båda hållen och i många olika länder och världsdelar. Ibland har jag sådana här ärenden var och varannan vecka.

– Ofta handlar det om Nord och Sydamerika då jag både processar i amerikansk domstol och har erfarenhet av rättssystemet i Sydamerika. Dessutom talar jag spanska.

Arbetar du själv internationellt med de här ärendena?

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

– Ja, jag befinner mig ofta på resande fot. Jag processar själv i de länder där jag har processbehörighet och behärskar processreglerna. Till exempel Danmark och Norge.

– Dessutom har jag behörighet att uppträda i amerikansk domstol och är medlem i det amerikanska  advokatsamfundet. Jag är också ambassadör för det amerikanska advokatsamfundet i Sverige.

– I de länder där jag inte kan eller får processa anlitar jag platsombud men finns ofta själv med vid processen.

Accepterar föräldrarna besluten från domstolarna?

– Oftast, men det finns tyvärr exempel på exceptionella fall där föräldrar till och med anlitar särskilda internationella barnkidnappningsföretag som är specialiserade på detta.

Internationella barnkidnappningsföretag?

– Ja, det är ofta före detta poliser och militärer som arbetar internationellt med att hämta barn på den ena förälderns uppdrag och mot höga ersättningar.

– Jag har själv sett hur ett sådant barnkidnappningsföretag verkade i Sverige. Det var en norsk mamma som anlitade företaget.

– De dök upp utanför förskolan i Sverige och brottade ner min klient medan barnen rövades bort.

Vad hände?

– De plockade upp och tryckte in barnen i en bil där mamman väntade utklädd i  peruk. Pappan sprang efter och hängde sig fast i bilen tills han tvingades släppa sitt grepp.

Foto: Janerik Henrikson/TT

– Jag hade tät kontakt med polismyndigheten under jakten och det uppkom frågor om huruvida svensk polis kunde fortsätta jakten in i Norge och så vidare.

Hur slutade det?

– Kidnappningsföretaget lyckades undkomma men allting slutade med att svensk och norsk polis efter en tid kunde lokalisera mamman där hon gömde barnen.

– Barnen bevakades av polisen hela vägen till dess att flygplanet hade taxat ut och lyft mot Sverige.

– Mamman fick ett hårt straff och pappan fick ensam vårdnad om barnen.

Det är starka känslor inblandade i de här ärendena…

– Ja, det finns ofta en mycket hög konfliktnivå. Det kan bli infekterat och ofta handlar det ju om människor som helt nyligen hade ett fungerande familjeliv.

– Många av mina klienter är väldigt ledsna och oroliga och befinner sig i en svår situation.

– Å andra sidan är det mer ren juridik i Haagärendena än i vanliga vårdnadstvister eftersom det inte finns något utrymme för bedömningar om till exempel vem som är den mest lämpliga vårdnadshavaren.

Jessica Sandberg i TV-debatt om vårdnadstvister. Foto: VJ

FAKTA – Jessica Sandberg, advokat

Född: 1972 i Stockholm, uppväxt i skärgården och på Gotland

Jur.kand: 2001, Stockholms universitet

Advokat: 2010

Övrigt: Master i internationell rätt från Columbia law school, New York. Ambassadör i Sverige för det amerikanska advokatsamfundet. Uppdrag från EU och FN om barns rättigheter. Folkrättsrådgivare åt Försvarsmakten.

Bor: i centrala Stockholm och på Gotland där advokatbyrån också har kontor.

Familj: gift med Jonas. Har en dotter och en son som är tvillingar.

Senast lästa bok: ”Dödslistan”, en av Anna Janssons romaner om morden på Gotland.

Gotlands landskapsvapen

Senast sedda film: ”The Mauritainian” om en man som kämpar för att komma bort från Guantanamo med hjälp av en skicklig advokat. En stark film om mänskliga rättigheter.

Musik: jag lyssnar gärna på opera och klassisk musik för att varva ner men lyssnar även på vanlig pop och rock ganska brett.

Fritidsintressen: tennis, yoga, matlagning och resor. Jag älskar språk och andra kulturer!

FAKTA – 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn 

Konventionen beslutades den 26 oktober 1980.

Drygt 90 länder har i dagsläget tillträtt konventionen.

Konventionen tillkom i syfte att säkerställa ett snabbt återförande av barn som olovligen har förts ut till eller kvarhålls i ett land och att garantera att rätten till vårdnad och umgänge respekteras i de andra länderna.

Konventionens centrala målsättning är att återställa situationen till sådan den var före det olovliga bortförandet eller kvarhållandet.

Återförandet av barnet ska ske för att ett avgörande om framförallt vårdnaden ska kunna fattas av domstolarna eller myndigheterna i det land där barnet har sitt hemvist.

Ytterligare information om 1980 års Haagkonvention finns här.


Dela sidan:
Skriv ut:
Annons