”Advokatbyråer kan inte längre ledas med vänster hand och en stafettpinne”

Advokatbyråer behöver ett professionellt och långsiktigt ledarskap och inte en ”stafettpinne” som lämnas över till en delägare som kan sköta ledarskapet med vänster hand om det blir lite tid över.
”Det har kanske fungerat tidigare men numera befinner vi oss i en komplex värld med enorm konkurrens om talanger och oerhört krävande klienter och då måste även vår bransch se potentialen med ett professionellt ledarskap”, säger Maria-Pia Hope som i tio år har varit VD på den advokatbyrå som har störst verksamhet i Sverige – Vinge.

Du har just fått utmärkelsen ”Årets Chef 2022” som delas ut av tidningen Chef. Enligt juryns motivering har du utmanat såväl en intern företagskultur som hela advokatbranschen med ett ”banbrytande ledarskap och en tydlig etisk kompass”. Vad innebär ett gott ledarskap i advokatbranschen?

– Oj… Hur lång tid har vi på oss (skratt)? Det handlar om ett ganska komplext ledarskap som är helt beroende av ett team-work.

– Det här är ju inte någonting som jag har åstadkommit på egen hand, det är ett lagarbete där jag har haft förmånen att få utöva ledarskapet.

– Det som jag verkligen uppskattar med det här fina priset är att det uppmärksammar att det faktiskt handlar om ett ledarskap.

Hur menar du då?

– Jag tror att vi i branschen, historiskt, har tänkt att ledarskapet på en advokatbyrå är någonting som man kan sköta lite med vänster hand, att det är någonting som den delägare som råkar ha lite tid över kan ta hand om.

– Jag tror i själva verket att verksamheter där medarbetarna är helt väsentliga för affären genom sin kunskap, kräver en särskild typ av ledarskap som är väl genomtänkt och professionellt.

Varför krävs det en särskild typ av ledarskap för just advokatbyråer?

– Det som präglar vår typ av organisation är i grunden det faktum att våra aktieägare, alltså delägarna, också är våra främsta experter och de som möter kunderna.

– Våra seniora rådgivare är de som ska sälja samtidigt som de har ett enormt engagemang i verksamheten genom sitt delägarskap.

Vad ställer det för krav på ledarskapet?

– Ett förhållningssätt som inte är det traditionella peka-med-hela-handen-ledarskapet.

– Det handlar mer om ett lyssnande, resonerande ledarskap där man så långt som möjligt måste kunna bygga konsensus och samtidigt vara beredd att fatta tydliga beslut.

– Jag måste lyssna in kollegor, inte tro att jag sitter på alla svaren själv, men samtidigt inse att vi inte hela tiden kan ha riksdagsmöten om varje enskild fråga.

Skillnaden mot många andra verksamheter är alltså att det till stor del handlar om att leda en organisation med seniora människor?

– Exakt så! De har ju en enorm känsla för vad som krävs för affären i den del av verksamheten som de själva är engagerade i. Genom sin egen erfarenhet har de ofta väl underbyggda idéer om vad byrån som helhet också bör fokusera på.

– Det centrala ledarskapet handlar då om att se till att vi går åt samma håll i en värld som kan bli tunggrodd om man inte aktivt ser till att vi är snabbfotade, precis som andra typer av företag.

Du nämner många så kallade mjuka värden som lyssnande ledarskap och konsensus. Handen på hjärtat: ibland måste man kanske peka med hela handen?

– Jo, så är det självfallet. Jag kan säga så här: Man måste vara beslutsförmögen även i den här typen av organisation.

– Alla har inte samma uppfattning i alla frågor. Jurister är ju skolade i att ifrågasätta och att ha ett kritiskt förhållningssätt. Därför är det viktigt att kunna motivera sig och fatta väl underbyggda beslut.

– Så länge det finns en förklaring och man kan känna att processen i sig har integritet så kan de flesta leva med att det inte alltid går ens egen väg.

Du har suttit som VD i tio år. Det är ganska ovanligt i branschen.

– Inte sällan förekommer det ju att advokatbyråer byter MP:ar ungefär lika ofta som man byter underkläder, om jag får skämta lite…

– Jag tror att det har setts som en stafettpinne som man lämnar över. Man tar de bollar som dyker upp reaktivt i sitt ledarskap.

– Det har kanske fungerat tidigare men numera befinner vi oss i en komplex värld med enorm konkurrens om talanger och oerhört krävande klienter och då måste även vår bransch se potentialen med ett professionellt ledarskap.

Kan du utveckla det?

– Man måste komma till insikten att det blir en bra återbäring på att investera i ledarskapet. Det finns tydlig forskning på detta när det gäller just kunskapsbaserade tjänsteföretag.

– Resultaten visar att även advokatbyråer, i början, fungerar som vilket start-up som helst där alla rycker in och jobbar hårt.

– Det fungerar bra ett tag. Sedan når man en platå där det krävs att man investerar i ett professionellt management för att kunna gå vidare och få en tillväxt.

Andra managementteorier säger att det inte alltid är optimalt att sätta en duktig ingenjör, läkare eller annan specialist som strategisk chef…

– Även i det avseendet finns det forskning som visar vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap inom just partnerägda tjänsteföretag.

– Professorn Laura Empson vid Bayes Business School i London visar att den typen av ledarskap ofta kräver att man är uppvuxen i organisationen, att man själv är utbildad inom skrået, att man har byggt en egen affär på området och förmår visa att man behärskar verksamheten.

– Forskningen visar också på behovet av mjukare värden: att man måste vara diplomatisk, ha förmåga att lyfta andra utan att ha det behovet själv, att man inte eftertraktar ledarskapet för sakens egen skull och att man inte är en sådan som alltid är den första som räcker upp handen för att få lägga fram sina åsikter och idéer.

Vad tror du själv?

– Jag tror i och för sig att det kan fungera med externa duktiga ledare om man verkligen säkerställer att vederbörande ges rätt förutsättningar.

– Men jag tror faktiskt att det oftast blir bättre med ett ledarskap som rekryteras internt.

– Vår typ av organisation innehåller en demografi med människor som stannar kanske 40 år på byrån. Vi har många gamla relationer där det är bra att kunna persongalleriet och ha en historia tillsammans.

Tar du själv uppdrag som advokat parallellt med ditt arbete som VD?

– I princip inte. Någon enstaka gång kan jag hoppa in och konsultera lite grann…

– Men nej – jag är väldigt tacksam för att mina kollegor har tillåtit mig att vara hundra procent i ledarskapet.

Ser du någon risk med att du kan tappa kunskap om kärnverksamheten, om juridiken?

– Det är en intressant fråga. Jag försöker säkerställa att jag förstår vår verksamhet och den utveckling som sker kontinuerligt.

– Jag har ju fördelen att få prata mycket med mina kollegor och ha kontakt med våra klienter för att ha koll på hur de ser på våra tjänster.

– Men det är klart att det finns en risk att man tappar lite fingertoppskänsla för vad som pågår i korridorerna och definitivt när det gäller aktuell juridisk kunskap.

Vinge är ju den eviga näst största advokatbyrån i Sverige efter MSA…

– Nja… Det beror på hur man räknar… Om man räknar på svensk omsättning och verksamhet här i Sverige så har Vinge varit störst i ganska många år.

– Vi har ju inga utlandskontor annat än i Bryssel. Vi har fattat ett strategiskt beslut att vi ska vara i Sverige och att det är härifrån vi servar våra klienter bäst.

Är storleken viktig?

– Jag tycker inte att storleken är särskilt viktig. Men här i Sverige är det ju en väldigt stor diskussion om omsättning.

– Kanske kommer den sig av att vi har två riktigt stora byråer och att detta kan locka till att tala om vem som är etta och vem som är tvåa.

Om jag frågar så här: är det viktigt att vara en av de större advokatbyråerna?

– I Sverige är perceptionen i mångt och mycket att en stor omsättning är lika med framgång. I så måtto så tror jag att det kan vara viktigt.

– Jag vill dock tro att klienterna är så sofistikerade att de kan värdera tjänsten utifrån kvalitet.

Vad innebär storleken rent praktiskt?

– Det är en enorm fördel av att kunna sätta ihop team som kan till exempel skatterätt, arbetsrätt, konkurrensrätt och alla typer av kombinationer som kan behövas för näringslivet.

– Faktum är att klienterna inte själva alltid vet vilken kunskap de behöver och vi kan då genom våra team analysera saken och skräddarsy den expertis som behövs.

Hur ser marknaden egentligen ut för storbyråerna?

– Jag tror att det finns ett svenskt marknadsutrymme för fler storbyråer inom affärsjuridiken. 

– Jag är egentligen förvånad över att vi inte har ytterligare en eller till och med två storbyråer i Sverige. Det har man i Danmark, Norge och Finland.

Är betalningsmodellen för advokatbranschen bra – att det är så svårt att kunna få en offert som i andra branscher?

– Det är ju vanligt numera med fixed-fee-arrangemang, att man efter en djuplodande diskussion med klienten kommer överens om hur ett projekt ska prissättas.

– Där har det skett en enorm utveckling bara de senaste fem åren när det gäller vikten av förutsebarhet från bägge hållen.

– Jag tror att den tiden är över då man satte igång ett projekt och i slutet skickade en faktura som gjorde klienten förvånad. Förutsebarheten har blivit en viktig del av relationen.

Har ni någon slags prislista?

– Jo, särskilt inom vissa verksamhetsområden där det finns vanligt förekommande typprojekt. Där vet vi att en viss typ av uppdrag kostar 300 000 kronor medan ett annan kanske kostar 100 000 – och så vidare.

– I viss mån har vi också testat olika betalningsmodeller där det ofta uppkommer småfrågor från en och samma klient.

– Ett sådant exempel kan vara en HR-avdelning som får ringa hur många gånger som helst till våra arbetsrättsexperter till ett fastställt enhetspris.

Borde svenska advokater få arbeta utifrån en princip om så kallad success-fee vid till exempel tvister och processer?

– Det är en svår fråga. Idén är givetvis intressant men som alla vet finns det tunga advokatetiska aspekter som talar emot ett sådant system.

Systemet finns ju i andra länder. Är det rimligt att kunna ta lika bra betalt oavsett om man vinner eller förlorar en tvist?

– Det är en högst befogad fråga. Samtidigt måste man inför en tvist kunna bedöma sannolikheten för framgång och i en konkret dialog förklara detta för klienten.

– En väldigt viktig grundförutsättning för att agera i en tvist är att förstå risken och det gäller ju inte bara rättegångskostnaderna.

Ombudskostnader i dispositiva tvistemål har skenat. Idag ser vi processkostnader som överstiger tvisteföremålets värde… Är det rimligt?

– Nej, den utvecklingen är ju onekligen lite absurd.

– Det vi ser är att tvisterna blir större och mer komplexa. Det finns också, precis som i övriga världen, en benägenhet att stämma på stora belopp.

– Det viktiga är att man ser på detta som en strukturfråga, att det måste finnas en rimlighet i systemet som innebär att man i tvister om mindre värden faktiskt kan få sin sak prövad utan att processkostnaderna skenar.

Hur mycket beror det här på den så kallade juridifieringen – att det inte längre räcker med gentlemen’s agreement och ett handslag för att göra affärer?

– Jag tror att komplexiteten och juridifieringen av samhället är en del av den utveckling vi ser.

– Ett ökat antal riktigt stora tvister i Sverige har också att göra med att det utländska ägandet har ökat.

– Det finns idag många utländska ägare på den svenska marknaden som inte alls känner sig obekväma med att tvista.

Vad tycker du själv om den utvecklingen?

– Man kan kanske önska sig att det gick tillbaka till ett enklare samhälle och ett enklare näringsliv.

– Samtidigt är vi ju vi ingen isolerad ö. Idag är det oundvikligt att även Sverige blir mer komplext. Jag tror inte minst att vi påverkas mycket av den angloamerikanska rättstraditionen även i det avseendet.

Vinge har gjort sig känt för sitt jämställdhetsarbete. Hur går det?

– Det man kan ta fasta på är att vi arbetar hårt för att vi ska bli mer jämställda, att vi ska ha fler kvinnor i seniora positioner.

– Det har präglat de senaste sju-åtta årens arbete. Vi har drivit det med kraft och en hel del framgång.

Hur långt har ni kommit?

– Vi har väl inte knäckt hela denna komplexa fråga men vi har väldigt många kvinnor som är på väg in i seniora roller och som är kvar här på Vinge.

– Vi har säkerställt att kvinnor i den nya generationen tas in som delägare, att det ska vara jämställt där framtiden börjar…

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att man stannar väldigt länge i vår organisation som delägare och att vi givetvis inte vill sparka ut någon bara för att han råkar representerar det kön som är i majoritet.

Hur arbetar ni konkret?

– Vi har ett jämställdhetsmål som vi ska möta i femårsperiod.

– 2014 hade vi runt 70 procent manliga seniora biträdande jurister. Vår talangpool bestod alltså i stor utsträckning av män som potentiellt skulle kunna komma ifråga för partnerskap i framtiden.

– Det var inte tillfredställande eftersom vi rekryterar från universiteten där en majoritet av juriststudenterna är kvinnor. Vår analys var att det var orimligt och skevt.

Så hur ser det ut idag på Vinge?

– Sju år senare har vi en liten majoritet kvinnor bland de seniora biträdande juristerna. Vår talangpool är nu en spegling av de rekryteringar vi gör från universiteten.

– Det som är helt essentiellt för att nå upp till vårt långsiktiga mål är att kvinnorna stannar kvar hos oss.

Hur ser det ut just nu när det gäller könsfördelningen bland delägarna?

– Av 73 delägare är 28 procent kvinnor – och då har vi gått från 17 procent år 2014.

– Det är en bra utveckling som visar att vi är på god väg. Förra året hade vi till exempel fler kvinnor än män som blev delägare.

– Vi är alltså inte framme ännu men det viktiga är att vi har ögonen på bollen som hela tiden är i rullning i rätt riktning mot framtiden.

Och så har ni ju ert mångfaldsprojekt – berätta!

– Det är ett projekt som har 20 år på nacken.

– Ambitionen har från början varit att adressera det faktum att tjugo procent av Sveriges befolkning har en förälder som är född utomlands men att detta överhuvudtaget inte återspeglas inom rättsväsendet i stort.

Hur ser arbetet och resultatet ut?

– Under årens lopp har vi försökt säkerställa att yngre människor ska komma in i branschen. Vi försöker entusiasmera fler att läsa juridik och riktar oss till gymnasielever.

– Idag finns det ganska många som har gått igenom Vinges program av studiebesök och praktikplats och fått våra stipendier som sedan har valt att bli jurister.

Hur påverkar mångfalden Vinge som företag?

– Det gynnar oss mer än någonsin eftersom just mångfald och inkludering ligger högt upp på nästan alla företags agendor.

– Det faktum att vi kan visa upp 20 års arbete i den riktningen är inte bara bra för advokatbranschen utan för hela rättsväsendet.

Hur påverkar det er kärnverksamhet?

– Allting blir bättre när våra team präglas av mångfald. Klienterna är ju med på den resan själva också. Alla typer av mångfald leder till bättre slutprodukter.

– Team som präglas av mångfald – oavsett om det handlar om kön, härkomst, sexuell läggning eller någonting annat – presterar bättre eftersom det finns fler ögon som tittar på processen ur olika perspektiv.

– Utifrån våra erfarenheter skulle jag säga att det är direkt farligt om alla har samma perspektiv – resultatet blir inte lika sofistikerat.

Du har varit VD fört Vinge i tio år nu. Hur ser framtiden ut för Maria-Pia Hope?

– Jag ska inte sitta på den här positionen i evighet men jag har inga konkreta planer för livet efter MP-skapet just nu.

Men du har alltså en horisont… Kommer du att gå tillbaka som praktiserande advokat inom bank och finans?

– Nej, det kan jag säga att jag inte kommer att göra.

Vad ska du göra då?

– Det har jag inte bestämt mig för än. Det finns många olika möjligheter, jag har som tur är många intressen.

– Jag har de senaste två åren utbildat mig till business coach. Jag tycker att det är roligt att coacha unga människor och förstå deras perspektiv. Men det finns alltså inga planer just nu i någon riktning.

FAKTA – Maria-Pia Hope, VD advokatbyrån Vinge

Född: 1969 i Värnamo men uppväxt i Jönköping

Jur. kand: 1993, Lunds universitet

Advokat: 2001

Övrig bakgrund: Jag är Vinge-brolier sedan 26 år men var faktiskt Mannheimer Swartlings första sommarnotarie och jag började min advokatbana på Cederquists Londonkontor.

Bor: Villa på Lidingö

Familj: Maken James (som är skotte och sedan 2014 svensk advokat) samt två tonårsbarn.

Senast lästa bok: ”Det åttonde livet” av den georgiska författaren Nino Haratischwili. Ett fantastiskt familjepos under det så kallade röda århundradet.  1 154 sidor! 

Senaste film: ”Coda” som vann en Oscar för Bästa film. Mycket bra!

Musik: Just nu är jag väldigt glad för Abbas återförening. Jag växte ju upp i Agnetha Fältskogs gloria – i Jönköping.

Egen listtopp:  Jag är en resenörd och är uppe i 86 länder nu. Så det får bli bästa resmålen: Etiopien, Bolivia och Nepal. 

”Årets chef 2022” – juryns motivering

Utmärkelsen ”Årets chef” delas ut av tidningen Chef. Juryns motivering för Maria-Pia Hope lyder:

”Med ett banbrytande ledarskap och tydlig etisk kompass har hon utmanat såväl intern företagsstruktur, som en hel bransch. En ledare som har förändrat organisation och strategi från grunden och samtidigt uppvisat enastående goda resultat och tillväxt. Hennes långsiktigt strategiska och målmedvetna förändringsledarskap, parallellt med en operativ förankring väcker respekt. Ett modernt ledarskap som går i bräschen för jämställdhet i en konservativ bransch och som uppmärksammats internationellt. En ledare som lyckas förena det affärsmässigt tuffa med värme och mänsklighet.” 

FAKTA – advokatbyrån Vinge

Advokatbyrån Vinge bildades 1983 genom en sammanslagning av de fyra advokatbyråerna Vinge Ramberg Dahlin, Adolf Öhman, Olsson & Lidgaard samt Almgren, Forkman och Liedholm.

Vinge blev en av Sveriges första så kallade fullservicebyråer för näringslivet.

Idag har Vinge cirka 500 anställda i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Bryssel.