Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Förskräckande kunskapsluckor om domstolarna och rättsstaten”

Nyheter
Publicerad: 2022-12-16 13:44
Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén. Foto: Carl Johan Eriksson/DV

Sveriges domare måste rycka ut till rättsstatens försvar och täppa igen de ”förskräckande” kunskapsluckor som finns kring domstolar och rättsstatens principer.
Det säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.
”Det som kan oroa mig är att vi inte alltid tar den roll som är så viktig i sammanhanget: att på ett pedagogiskt sätt informera inte bara om vår kärnverksamhet utan också om vår roll och funktion i demokratin och rättsstaten.”

Grundläggande rättsstatsprinciper har varit i gungning i länder inom EU de senaste åren. Mycket har handlat om domstolarna. Hur ser du på detta utifrån ditt perspektiv som domare och generaldirektör för Domstolsverket?

– Det här belyser att domstolarna har en central roll inte bara i rättstaten utan också i demokratin.

– Vi ser hur förtroendet för samhället i stort, alltså  inte bara för rättsstatsmaskineriet, börjar fallera i de här länderna just eftersom domstolarna och deras oberoende har blivit attackerade.

Vad ser du om du sätter in detta i en svensk kontext?

 – Först och främst att domstolarna givetvis har en central roll även i Sverige. Svenska domare och domstolar tar den rättsskipande rollen på stort allvar.

– Det som kan oroa mig är vi inte alltid tar den roll som också är så viktig i sammanhanget: att på ett pedagogiskt sätt informera inte bara om vår kärnverksamhet utan också om just vår roll och funktion i demokratin och rättsstaten.

Vad innebär det mer konkret?

– Dagens Nyheter rapporterade för ett par veckor sedan om en undersökning som stiftelsen Rättsfonden hade gjort bland gymnasieungdomar om vad de kunde om demokrati, rättsstatsprinciper och domstolar.

– Det var förskräckande dåliga resultat som visar att det finns otroliga kunskapsluckor kring domstolarnas oberoende och självståndiga roll som fristående från den politiska makten.

– En majoritet trodde till exempel att regeringen kunde överprova och upphäva lagakraftvunna domar.

Vad kan domarna och domstolarna göra i sammanhanget?

Foto: Eskil Andreasson/KS

– Det handlar om bildning och förståelse för rättsstaten. Här har domarna och domstolarna en annan funktion som måste fyllas än enbart själva dömandet: att komma ut och berätta om hur denna oväldiga funktion fungerar och vilken roll den fyller i en demokrati.

– Vi på Domstolsverket har satt igång ett sådant tänk och funderar just nu på hur vi skulle kunna ta fram till exempel ett utbildningsmaterial för att kunna få upp kunskapsnivån kring de här frågorna.

– Det gäller inte minst brottmålen. Det är ju trots allt där som mediedramaturgin finns. Vi måste kunna förklara för allmänheten inte bara varför vi dömer som vi gör utan också vilka rättsstatliga principer som gäller i de här målen.

Vad tror du att det beror på att det i så stor utsträckning är just brottmålen som brukar hamna i fokus?

– Ibland kan den här mediedramaturgin framstå som märklig med tanke på att Sveriges domstolar hanterar en halv miljon ärenden och mål varje år, varav ungefär sextiotusen utgörs av brottmål där det till slut kommer in ett åtal.

– Samtidigt hanterar vi hundratusentals mål som verkligen har med vanliga människors vardag att göra – allt från tvistemål och familjemål till socialförsäkringsmål och skattemål.

Du har själv en bakgrund som kammarrättspresident. Handen på hjärtat: vet människor ens vad en kammarrätt är för någonting?

– Nej, så är det. Förvaltningsdomstolarna hamnar, trots sin stora påverkan på samhället och människors vardag, i skuggan. Det är inte lika rafflande att rapportera om ett skattemål som att rapportera från en brottmålsprocess.

– Om man lyssnar på nyheterna en hel dag så hör man orden tingsrätt och hovrätt flera gånger. Orden förvaltningsrätt och kammarrätt kanske dyker upp någon gång i månaden.

Hur skulle Sveriges domstolar, och i det här fallet förvaltningsdomstolarna, kunna ändra på det?

Foto: Stefan Wahlberg/DJ

 – En sak att reflektera över är att vi kan skriva ett pressmeddelande om ett mål där Kalle Karlsson har dömts för ett våldsbrott i tingsrätten. Däremot skulle vi sannolikt inte göra samma sak om förvaltningsrätten har dömt Kalle Karlsson att betala flera miljoner i skattetillägg.

– Man kan fråga sig varför. Båda domarna är offentliga och borde ha ett nyhetsvärde. Om jag får gissa skulle jag tro att det bottnar i att vi av någon anledning anser att skattetillägget är mer känsligt.

Du är generaldirektör för en myndighet som lyder under regeringen och som därför har blivit omdiskuterad på principiella grunder utifrån domstolarnas självständiga roll. Hur ställer du dig till det?

– Ja, Domstolsverkets roll är speciell i och med att vi är en förvaltningsmyndighet under regeringen och fördelar pengar till självständiga domstolar.

– Så länge vi har regeringar som är ansvarfulla och så länge vi har en ledning för Domstolsverket som följer dessa principer så är det inga problem. Det har fungerat hittills.

– Om vi tittar på länder som Polen och Ungern så har jag förstått att det inte spelar någon roll om domstolarna ligger under regeringen eller parlamentet eftersom majoriteten ändå kan styra deras verksamhet. Och det är styrningen de vill åt.

Borde Domstolsverket i konsekvensens namn också vara oberoende och till exempel styras av en autonom styrelse eller nämnd?

– Då uppkommer frågan vem som ska utse ledamöterna till denna styrelse eller nämnd. Regeringen eller riksdagen? Det här väcker en rad olika frågor.

– Jag ser fram emot att Anders Eka (HD:s ordförande, reds anm.) ska belysa de här frågorna i den utredning som han just nu leder på området.

– Det är mycket viktiga frågor och jag har stor respekt för att den principiella legitimiteten i Domstolsverkets nuvarande roll kan komma att ifrågasättas. I slutänden kanske vi måste ompröva den.

Foto: Per Carlsson/DV

Världen blir alltmer juridifierad, juridiken alltmer komplex och politikerna har gjort juridik av sådant som tidigare beslutades politiskt. Hur påverkar det domstolarna?

– Domstolarnas roll och inflytande kommer att öka ännu mer. Inte minst eftersom alltfler frågor som har internationell bäring ställs under domstolsprövning. Under de senaste tio-femton åren har dessutom mängder av beslut avlastats från regeringen till domstolarna.

– Jag tycker att det i de flesta fallen är riktigt. Mycket bottnar i att regering och riksdag har normgivningsmakten som styrmedel och att sedan myndigheterna ska verkställa detta medan domstolarna ytterst ska pröva så att det görs rätt.

– Om politikerna inte gillar resultatet så har de möjlighet att ändra de lagar eller förordningar som har prövats och då får ju domstolarna anpassa sig efter det.

Men kan man verkligen göra juridik av allt – handlar inte vissa saker om politiska bedömningsfrågor trots allt? Nu senast såg vi ju hur det så kallade Cementamålet fick inblandning från regeringens sida för att sedan återkomma till domstol?

– Det där är ju ett, konstitutionellt sett, intressant fall av de skäl som du snuddar vid. Kan man verkligen lagstifta eller utfärda förordningar för ett specifikt fall? Det var ju det som Högsta förvaltningsdomstolen prövade förra veckan.

– Men som sagt: jag tycker att det i de flesta fallen har varit riktigt att lägga över bedömningarna på domstolar. Sedan är det viktigt att den här typen av mål, inte minst miljömålen, avgörs inom rimlig tid eftersom det är nationella intressen som står på spel.

Hur kommer Tidöavtalet att påverka domstolarna när det gäller till exempel anonyma vittnen?

– Vi vet inte ännu. Frågan om anonyma vittnen ska ju utredas. Vi följer detta men vet ännu inte var det landar.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

– Om det blir verklighet så är det klart att det kommer att påverka oss praktiskt. Det är ju vi som ansvarar för domstolsbyggnader och lokaler men om det kommer att leda till att vi till exempel måste bygga särskilda ingångar för anonyma vittnen vet vi inte ännu.

Är domstolarna redo att möta de delarna av Tidöavtalet som handlar om hårdare tag, fler häktningar och hemliga tvångsmedel?

– Vi har funderat mycket på det. Spontant så tror jag inte att det kommer att öka trycket på domstolarna så mycket som man kanske skulle kunna tro.

– Det skulle givetvis kunna bli fler häktningsförhandlingar och fler ärenden om hemliga tvångsmedel men rättegångarna blir ju inte fler eller längre bara för att det blir fler fällande domar och strängare straff.

– Jag skulle dessutom kunna tänka mig att fler hemliga tvångsmedel skulle kunna leda till tydligare bevisning så att man till exempel kunde slippa att höra tjugo vittnen.

Fast den politiska ambitionen är ju att öka lagföringen, inte minst av den så kallade gängkriminaliteten, så om antalet åtal inte ökar så skulle det innebära ett misslyckande.

– Det kan vara så men vi vet inte. Så vitt jag förstår ska man tillsätta tolv utredningar på Justitiedepartementets traditionella område och elva utredningar på migrationsområdet. Vi kommer att följa dem nära.

– Om det visar sig att det kommer att leda till större belastning på Sveriges domstolar så är jag helt redo att flagga för detta och begära de pengar som behövs. Men först måste vi se vad utredningarna kommer fram till.

Många domare pekar redan nu på att målen blir allt större och suger musten ur domstolarna.

– Det där är en känslig men viktig fråga. Många domstolschefer säger att målen blir större samtidigt som siffrorna visar att förhandlingstiderna faktiskt inte har ökat de senaste åren.

Foto: Susan Walsh/TT

– Men visst kan de stora mastodontmålen ge ett intryck av att det faktiskt har blivit värre. Samtidigt är det viktigt att understryka att den typen av mål, trots allt, bara utgör en bråkdel av alla mål.

Är det inte just det som är domstolschefernas poäng – att de målen inte syns i den stora statistiken men slukar väldigt stora resurser när de väl kommer?

– Så är det givetvis och det hänger ihop med att de här jättelika brottmålen nästan alltid hölls i storstäderna tidigare.

– Den typen av rättegångar kan hanteras av till exempel Stockholms eller Malmö tingsrätt men när man nu skjuter ihjäl varandra i mindre städer som Eskilstuna och ute på landsbygden så blir det en helt annan sak.

– Att få en trettiodagars huvudförhandling på en mindre tingsrätt kan få stora konsekvenser på den övriga verksamheten.

Hur kan domstolsmedicinen mot sådant se ut?

– Eftersom domstolarna inte kan styra sitt inflöde av mål så har Domstolsverket satt ihop en förstärkningsstyrka bestående av 40 personer, hälften domare och hälften domstolshandläggare,  som åker land och rike runt och avlastar. Det fungerar mycket bra.

– Jag skulle dessutom gärna se att man funderar på en reform. Forumbestämmelserna är gamla och jag skulle vilja att det blev enklare att lyfta över ett mål från en domstol till en annan. Då skulle man kunna jämna ut och utnyttja resurserna bättre.

Antalet domstolar har minskat. De har blivit större och avstånden för medborgarna har ökat. Hur ser medicinen ut i det avseendet?

– Vi startar ett projekt till våren där Domstolsverket har inlett ett samarbete med Statens servicecenter som är huvudprincipal till de medborgarkontor som finns på 130 ställen i landet.

Foto: Janerik Henriksson/TT

– Där finns statliga myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten representerade och nu ska även Domstolsverket finnas där på försök.

– Inledningsvis handlar det om tio orter där det inte finns någon domstol inom räckhåll. Tanken är att människor ska kunna inställa sig där för att till exempel vittna på distans under kontrollerade former.

Det har varit svårt att få tag på domare de senaste åren – inte minst till landsorten. Hur ser det ut på rekryteringsfronten?

– Vi arbetar mycket med rekrytering och kompetens. I stället för att tillsätta ytterligare en utredning så kommer vi nu att ta fram ett antal domstolar efter principen om best practise.

Så här långt handlar det om fem-sex tingsrätter. Vi vill titta på hur domarrollen och domstolshandläggarrollen kan göras mer attraktiva och stimulerande.

– Vi kommer att testa oss fram, gå igenom olika metoder för att uppnå detta tillsammans med domstolscheferna och medarbetarna.

Vad går det ut på?

– Att försöka attrahera och individualisera mera. Vi måste inse att rekrytering och kompetens handlar om ledarskapsfrågor. Det är ingenting som löser sig av sig själv.

– Jag är övertygad om att vi kan förbättra rekryteringen om vi också kan tillåta en mer individualiserat arbetsmiljö. Vissa domare vill lägga upp sitt arbete på ett visst sätt, andra på ett annat sätt. Vissa vill ha fasta rutiner, andra vill ha större frihet.

– Sveriges domstolar har suttit väldigt mycket fast i att vi ska arbeta på ett och samma sätt överallt. Jag är inte säker på att det är rätt i dagens läge.

Hur har ni kommit fram till detta?

Foto: Carl Johan Eriksson/DV

– Vi frågar inte bara de yngre domare som har sökt sig till domaryrket utan framförallt de jurister som inte har sökt sig hit.

– Många av svaren går ut på att man upplever domarrollen som alltför osjälvständig. Inte i själva dömandet utan när det gäller möjligheten att själv planera och äga sin tid.

– Arbetet framstår som alltför inrutat, att man sitter fast i förhandlingar som andra har satt ut åt en.

Hur mycket spelar lönerna in för rekryteringen? Ekonomin på många av de större advokatbyråerna lockar många duktiga jurister.

– Jämfört med andra statliga befattningar har vi domare ett hyggligt löneläge. Att sedan alla vill ha mer ligger i sakens natur…

– Vissa advokatbyråer kommer alltid att kunna betala mer samtidigt som tillvaron på många andra advokatbyråer går i motsatt riktning.

Hur går det med frågan om individuell lönesättning för domare?

– Vi har drivit frågan om individuella löner ganska länge nu och det finns en lönespridning mellan domarna.

– Det handlar inte om att mäta prestation eller effektivitet utan om helt andra saker: erfarenhet, bakgrund, utbildningar, om man tar på sig att utbilda andra domare – och så vidare.

– Men det blir fel om vi skulle börja mäta dömandet som sådant. Då är vi inne på domarens självständighet och det får inte betygsättas i pengar.

Många domare klagar över att de inte har tid att penetrera svårare rättsfrågor som dyker upp och är viktiga för rättstillämpningen. Vad säger du om det?

– Även det är en ledarskapsfråga. Vissa domstolschefer pekar på att de har luft i systemet, att det finns tid att tänka till när det behövs, medan andra pekar på att det inte finns några marginaler alls när något oväntat eller ovanligt dyker upp.

Foto: Anders Wiklund/TT

– Där är det viktigt att understryka att vi på Domstolsverket använder oss av exakt samma fördelningsnycklar för alla domstolar. Till stor del handlar det alltså om hur domstolscheferna organiserar sina domstolar.

Sist men inte minst: Vilka morrötter finns det för att locka duktiga jurister till domaryrket?

– Många! De som har möjlighet att pröva på domarbanan och domarjobbet får också en otrolig möjlighet till annat än bara den stimulerande uppgift som själva dömandet i sig innebär.

– Man kan få utredningsuppdrag och delta i lagstiftningsprocessen, arbeta på en rad andra myndigheter och på regeringskansliet.

– En utmärkt väg att gå är att söka en tjänst som adjungerad domare. Ett år i kammarrätt eller hovrätt och ett år i förvaltningsrätt eller tingsrätt. Många blir kvar i yrket efter det.

Thomas Rolén. Foto: Per Carlsson/DV
FAKTA – Thomas Rolén, generaldirektör för Domstolsverket

Född: 1959 i Spånga, uppväxt i Bromma

Jur.kand: 1985, Stockholms universitet

Notariemeritering: 1988, Mora tingsrätt

Kammarrättsassessor: 1993, Kammarrätten i Stockholm

Övrig bakgrund i urval: F.d. expeditionschef vid Justitiedepartementet. Kammarrättspresident för Kammarrätten i Stockholm. Särskild utredare för den s.k. Genomförandekommittén inför omorganisationen av polisen. Utredare i den parlamentariska Migrationsutredningen.

Bor: Villa i Bromma

Familj: Hustrun Blanka (advokat), två vuxna barn (ingen är jurist).

Senast lästa bok: ”Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin” av Martin Kragh

Film/TV-serie: Jag tittar på nyheterna och fotboll och skidåkning. Inga serier. Ibland lite deckare. Men annars sådant som Agenda, och Dokument utifrån.

The Boss. Foto:Berit Roald/TT

Musik: Klassisk musik och 80-talspop, typ Neil Young och Bruce Springsteen.

Fritid: Jag är väldigt förtjust i skärgården även om vi sålde vår båt förra året… Och så åker jag gärna skidor ”på platten”.

FAKTA – Domstolsverket

Domstolsverket är en statlig myndighet som har till uppgift att stödja och serva Sveriges domstolar.

Domstolsverkets huvudkontor ligger i Jönköping men det finns lokalkontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Domstolsverkets uppdrag är att bidra till en rättssäker och effektiv verksamhet men uppdraget ska genomföras med respekt för domstolarnas självständighet i dömandet och självständighet som egna myndigheter. 

Domstolsverkets uppgifter kan delas in i tre delar:

– Att ge domstolarna service och att ge service till allmänhet och andra myndigheter

– Att driva på och stödja utvecklingen inom domstolarna

– Att samordna domstolarna, till exempel när det gäller resursfördelning och utfärdande av föreskrifter


Dela sidan:
Skriv ut:
Annons