Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Sommarläsning: Här finns vårens alla juristintervjuer

Nyheter
Publicerad: 2022-06-23 14:35

Har du inte haft tid eller ro att läsa alla vårens långintervjuer av Dagens Juridiks före detta chefredaktör Stefan Wahlberg?
Här finns alla intervjuer samlade och sammanfattade så att du kan läsa dem i egen takt i hängmattan, på badstranden eller i sommarstugan.
Bara klicka på länkarna i artikeln så kommer du direkt till intervjun.
Trevlig sommarläsning, önskar vi på Dagens Juridiks redaktion.

Elisabet Fura, f.d. domare i Europadomstolen och chefs-JO. Foto: Martina Huber

”Underskatta aldrig betydelsen av historisk kunskap för en jurist”

Hon började som biträdande jurist, blev advokat och delägare på en av de största affärsjuridiska byråerna – men landade till slut i mänskliga rättigheter och konstitutionella frågor.

Efter många år som domare i Europadomstolen och chefs-JO vägrar Elisabet Fura att pensionera sig.

Just nu har hon regeringens uppdrag att gå till botten med sina hjärtefrågor i både Tornedalen och på den globala arenan – historiskt, i nutid och inför framtiden… 

– Underskatta aldrig betydelsen av historisk kunskap och insikt för en jurist, säger Elisabet Fura som också berättar hur svårt det var att inte försvara det svenska systemet när hon skulle vara med och fälla Sverige i Europadomstolen.

Läs hela artikeln här…

Advokaten Per E Samuelson. Foto: Christine Olsson/TT

”Rättsövergrepp som begås idag kommer avslöjas om 25 år”

Han började sin juristkarriär på Mannheimer Swartling men tyckte att affärsjuridiken var så tråkig att han tog anställning som brottmålsadvokat hos Leif Silbersky.

Idag har Per E Samuelson en fot i varje läger och arbetar med ekobrott – senast som försvarare i Allramålet.

Parallellt med sitt advokatarbete gräver han ner sig i både arkiven och i sin hjärtefråga – rättssäkerhet – när han gör research inför sina romaner om verkliga rättsövergrepp från historien.

– Rättsövergrepp sker hela tiden men det brukar ta en generation innan de kan avslöjas eftersom de som har begått övergreppen har makt nog att skydda sig själva, säger Per E Samuelson.

Läs hela artikeln här…

Kavot Zillén, docent vid Stockholms universitet och expert på medicinsk rätt.

”Lyckligtvis har ingen prioriterats bort i brist på respiratorer…”

Coronapandemin har satt den medicinska rätten på kartan. Frågor om vårdprioriteringar, frivillighet för vaccination och konstitutionella gränser för smittskyddandet åtgärder har ställts på sin spets.

– Jag är själv vaccinationsförespråkare men tycker att det är viktigt att vi ställer oss frågan vad som händer med självbestämmandet och frivilligheten när det krävs vaccinationsbevis för att gå på bio, teater, resa eller samlas i större sällskap, säger experten på medicinsk rätt, docenten Kavot Zillén som också berättar varför vårdpersonal dagligen tvingas att bryta mot grundlagen.

Läs hela artikeln här…

Ulrik Åshuvud är ordförande för Transparency International Sverige. Foto: TI

”Problem på toppen – så exporterar Sverige korruption”

Även om Sverige hamnar högt i Transparency Internationals färska korruptionsindex så har vi backat i listan under en tioårsperiod.
Och vi är ett land med trouble at the top

– Man kan konstatera att Sverige exporterar korruption. Svenska bolag göder korruptionen i länder som ligger längre ner i indexet, säger juristen Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sverige som också pekar på att Sverige har två ”placeringar” på USA:s tio-i-topp-lista över globala mutskandaler – och att vänskapskorruption borde kriminaliseras.

Läs hela artikeln här…

Sanna Wolk, juridikprofessor och ny ordförande för SULF. Foto: Stefan Tell

”60 procent kvinnor på juristlinjen – 70 procent män på toppen”

En utbredd tystnadskultur och jämställdhetsalibin som finns till för att dölja strukturproblem när det gäller kvinnors karriärmöjligheter. Detta är två av likheterna mellan advokatbranschen och universiteten.

Det säger juridikprofessorn Sanna Wolk som just har tillträtt sitt nya uppdrag som förbundsordförande för SULF, Sverige universitetslärare och forskare.

– Under lång tid har det varit över 60 procent kvinnor på juristlinjen men fortfarande är det en majoritet män som går upp på toppen efter studierna – cirka 70 procent manliga professorer och cirka 80 procent manliga delägare på advokatbyråerna.

Läs hela artikeln här…

Justitierådet Anders Eka är ordförande för Högsta domstolen. Foto: Anders Wiklund/TT

”Svårt att hitta fall som vi kan ta upp i Högsta domstolen”

Många känner sig kallade men få blir utvalda… Närmare bestämt ett par procent av de tusentals fall som varje år överklagas till Högsta domstolen.

Men de fall som inte beviljas prövningstillstånd sållas inte bort av resursskäl utan för att de saknar prejudikatvärde. Det säger HD:s chef Anders Eka.

– Det är faktiskt svårt att hitta bra prejudikatämnen och bra prejudikatmål. Vi har inte tusen mål där vi egentligen borde meddela PT, berättar Anders Eka som samtidigt passar på att ge sina bästa konkreta råd om hur man kan få upp sitt fall i HD.

Läs hela artikeln här…

Paulina Brandberg är senior åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Foto: Karl Gabor

”Orimliga beviskrav i gängmålen riskerar leda till parallella rättssystem”

Sagolika skäl, orimligt tvivel och stora skillnader mellan domstolarnas bedömningar.

Så lyder en av Sveriges mest tongivande åklagares beskrivning av beviskraven i gängmålen.

– Orimliga beviskrav riskerar leda till att människor känner att staten inte klarar av att lagföra brottslingar. Det riskerar leda till parallella rättssystem, säger Paulina Brandberg, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, riksdagskandidat och ”Årets svensk” som också påpekar att Sverige borde införa förvaring som straff – alltså en möjlighet att hålla farliga brottslingar inlåsta efter avtjänat straff om det finns hög risk för återfall.

Läs hela artikeln här…

Helena Jäderblom, justitieråd och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Carl Johan Erikson

”Förvånansvärt mycket oklarheter kring bevisfrågor och processrättsliga principer”

Har staten rätt att skyddsuppfostra en myndig person mot hans vilja? Och när har den som har vunnit mot staten i förvaltningsdomstol rätt att få ersättning för sina advokatkostnader?

Det är två vägledande domar som snart kommer från Högsta förvaltningsdomstolen, avslöjar HFD:s chef Helena Jäderblom – som samtidigt passar på att efterlysa skattemål som har ett prejudikatvärde när det gäller bevisfrågor.

– Det är förvånansvärt mycket som fortfarande är oklart när det gäller sådant som bevisvärdering, bevisbörda och grundläggande processrättsliga principer.

Läs hela artikeln här…

Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Foto: Stefan Wahlberg

”Så kan hemlig häktningsorder få Putin ställd inför rätta”

Vladimir Putin kan inte åberopa sin immunitet som statschef inför Internationella brottmålsdomstolen, ICC, enligt domstolens praxis. Och en order om att gripa och utlämna honom dit måste följas av alla ICC:s 123 länder.

– En sådan häktningsorder kan vara hemlig så Putin kan aldrig veta var i världen en sådan väntar på honom, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, som också reder ut juridiken kring svenska soldater som deltar i kriget – och när den svenska vapenleveransen till Ukraina blir en legitim måltavla för Ryssland.

Läs hela artikeln här…

Johanna Björkman, advokat och f.d. åklagare disputerar snart på sin avhandling om DNA-bevisning. Foto: Karl Nordlund

”Senaste DNA-tekniken – en stor Svarte Petter i våra rättssalar”

Den senaste förfinade utvecklingen inom DNA-tekniken har skapat en oro i det juridiska systemet.

Det säger Johanna Björkman, advokat och före detta åklagare som just håller på att färdigställa sin doktorsavhandling om DNA-bevisning.

Nu höjer hon ett varningens finger för så kallat sekundärt överfört touch-DNA som allt oftare dyker upp som empirisk bevisning i rättegångar.

– Överföring av sådant DNA kan ha skett i så många led att det inte går att utreda och än mindre bevisa. Sekundärt överfört touch-DNA håller på att bli en stor Svarte Petter i våra rättssalar.

Läs hela artikeln här…

Johan Hirschfeldt är f.d. justitiekansler och hovrättspresident. Foto: Eric Tagesson/DJ

”När den här juridiken aktiveras sker en radikal omställning av hela samhället”

Vid högsta beredskap får staten rätt att förfoga över privat egendom, tvinga industrier att ställa om sin produktion och beordra människor till arbetsplikt, civilplikt och värnplikt.

Tryck- och yttrandefriheten begränsas och regeringen får långtgående befogenhet att bestämma över domstolarna och public service.

– Från den stunden då den här juridiken aktiveras är totalförsvaret ett uttryck för hur all samhällsverksamhet ska ställas om för Sveriges bästa, säger en av Sveriges främsta experter på området, den före detta justitiekanslern och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt som just nu utreder grundlagens särskilda bestämmelser om krig.

Läs hela artikeln här…

Lena Frånstedt Lofalk är advokat och delägare på Kanter advokatbyrå.

”Unga advokater hamnar snabbt i erfarna advokatköpares våld”

Advokatbyråerna och domstolarna har ett ansvar för att hålla oerfarna advokater borta från uppdrag som försvarare i så kallade gängmål.

Det säger en av Sveriges mest erfarna experter på god advokatsed – Lena Frånstedt Lofalk som var ledamot i Advokatsamfundets disciplinnämnd i elva år, varav nio år som ordförande.

– Man får en känsla av att det till stor del handlar om yngre advokater som alltför tidigt kommer i kontakt med svår brottslighet och erfarna advokatköpare som utnyttjar dem för sina egna intressen, säger hon och berättar samtidigt lite om en av sina egna klienter: Kung Carl XVI Gustaf…

Läs hela artikeln här…

Peter Stafverfeldt är rådman vid Skaraborgs tingsrätt – och chef för EU:s rättsstatsenhet i Ukraina. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

”Kusligt overkligt” – svensk rådman flydde Kiev i diplomatbil

Peter Stafverfeldt har delat sin karriär mellan att vara rådman i Skövde och att arbeta med internationell juridik.

När Ryssland invaderade Ukraina låg han och sov i sin säng i Kiev och tvingades att fly i en diplomatregistrerad bil.

Han möttes av pansarvagnar och checkpoints innan han, efter 26 timmars körning, tog sig över gränsen till Moldavien.

– Jag tror att Ukraina kommer att vinna kriget. Det som har hänt är ett sådant övergrepp att Ukraina har förlorat allt förtroende för Ryssland, kanske för århundraden, säger han och ger samtidigt tips till andra jurister som är intresserade av att komma ut i världen.

Läs hela artikeln här…

Gudrun Antemar är lagman och chef för Sveriges största allmänna domstol – Stockholms tingsrätt. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

”Inte bara domstolarnas oberoende – även domarnas självständighet”

Som chef inom åklagarväsendet lärde hon sig hur det är att vara part i domstol – och att ställa höga krav på staten som part.

Som riksrevisor insåg hon att granskning ska ses som kvalitetsutveckling snarare än som kritik.

Nu är Gudrun Antemar chef för Sveriges största tingsrätt där handläggningstiderna har minskat så mycket att medarbetarna kan ägna varannan fredag åt kvalitetsdiskussioner.

– Även om ett av huvudmålen är att parterna ska få sina mål korrekt avgjorda i tid så kan kvalitet i en domstol inte bara handla om effektiva rutiner. En domstol ska också vara en god arbetsgivare. Kvalitet ökar utrymmet för effektivitet – och tvärt om.

Läs hela artikeln här…

Advokaten Thomas Martinson. Foto: Pontus Lundahl/TT

”Processen är grädden på det juridiska moset”

Under snart 40 år som brottmålsadvokat har han varit försvarare i flera av de största så kallade gangstermålen.

Men hur har klienterna förändrats under dessa decennier – och hur har domstolarna, åklagarna och advokaterna förändrats?

Thomas Martinson trivs bäst i rättssalarna och trots att han just har fyllt 73 år så fortsätter han.

– För mig är processen själva essensen och mitt egentliga yrke – att agera i en rättssal och formulera en inställning och en logik som ska accepteras av det auditorium som sitter på domarpodiet. Det ska medges: Jag har svårt att sluta…

Läs hela artikeln här…

Maria-Pia Hope är VD för advokatbyrån Vinge.

”Advokatbyråer kan inte längre ledas med vänster hand och en stafettpinne”

Advokatbyråer behöver ett professionellt och långsiktigt ledarskap och inte en ”stafettpinne” som lämnas över till en delägare som kan sköta ledarskapet med vänster hand om det blir lite tid över.

– Det har kanske fungerat tidigare men numera befinner vi oss i en komplex värld med enorm konkurrens om talanger och oerhört krävande klienter och då måste även vår bransch se potentialen med ett professionellt ledarskap, säger Maria-Pia Hope som i tio år har varit VD på den advokatbyrå som har störst verksamhet i Sverige – Vinge.

Läs hela artikeln här…

Fredrik Bergman är chef för Centrum för rättvisa. Foto: Stefan Tell

”Plötsligt kunde juridiken användas som ett maktverktyg mot staten”

Enskildas fri- och rättigheter och möjligheten att få rätt mot staten är ett av de rättsområden som ökar mest i betydelse. Det rapporterade Dagens Juridik nyligen.

I Sverige öppnades portarna för den processmöjligheten 1995 men det verkliga startskottet gick först tio år senare.

– Jag upplevde ett helt nytt perspektiv på juridiken, en ny plattform för rättslig argumentation. Plötsligt var det ombytta roller. Juridiken kunde användas av den enskilde som ett maktverktyg mot staten, säger Fredrik Bergman, chef för stiftelsen Centrum för rättvisa som i 20 år har processat i de högsta instanserna för enskildas rättigheter.

Läs hela artikeln här…

Anders Perklev är president för Svea hovrätt och f.d. riksåklagare.

”Vissa framstår som straffimmuna – trots väldigt många allvarliga brott”

Han har regeringens uppdrag att ta fram lagförslag om skärpta straff för flerfaldig brottslighet och minska effekten av den så kallade ”mängdrabatten”.

Samtidigt förbereds just nu en Lagrådsremiss utifrån de lagförslag som han tog fram förra året om ett batteri av lagändringar mot gängbrottsligheten.

Men mitt i den kriminalpolitiska debatten om hårdare tag höjer hovrättspresidenten Anders Perklev ett varningens finger:

”Vi bör vara alerta så att vi inte blir fartblinda”.

Läs hela artikeln här…

F.d. vice riksåklagaren Kerstin Skarp var förundersökningsledare i Palmeutredningen i många år. Foto: Lars Pehrson/TT

”Jag hade inte satt Skandiamannen som huvudmisstänkt”

Före detta vice riksåklagaren Kerstin Skarp gjorde sig känd som ”väldigt operativ” och säger själv att hon ”ligger närmare Polisen än Justitiedepartementet”.

Under sina 34 år som åklagare drev hon några av de mest uppmärksammade fallen – bland annat rättegången mot den så kallade Lasermannen. Hon var också förundersökningsledare i Palmeutredningen i många år.

Så här säger hon om sin efterträdares uppmärksammade beslut att lägga ner utredningen:

– Jag blev förvånad. Jag hade ju inte satt Skandiamannen som första huvudmisstänkt.

Läs hela artikeln här…

Ännu fler intervjuer…

Här finns alla höstens intervjuer samlade…

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: