Den tänkta medlingen mellan Pensionsmyndigheten och UBS-bolaget ser ut att spricka innan den ens påbörjats. Pensionsmynidgheten tänker inte gå med på UBS-bolagets krav om att ”justera sitt krav nedåt väsentligt”. UBS-bolaget anser därmed att medlingen är ”utsiktslöst”.
I juli 2021 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämning mot UBS Third Party med krav på cirka 42 miljoner dollar. Megastämningen mot UBS-bolaget handlar i allt väsentligt om hur ”vissa personer, med ett kontrollerande inflytande över Prognosia”, det vill säga ägarna av Allra Sverige, har på ett otillåtet sätt agerat för att tillgodogöra sig fondmedel på bekostnad av pensionsspararna. Huvudansvaret för de fondmedel som, enligt Pensionsmyndigheten, har tillgodogjorts av dessa personer har fondbolaget UBS haft.
UBS Third Party reagerade starkt på stämningen och svarade, genom sina ombud från DLA Piper. UBS-bolaget ansåg nämligen att myndigheten vänt sig till fel jurisdiktion för prövning i målet. Frågan bör prövas under luxemburgisk rätt, dessutom har inte UBS-bolaget något avtalsförhållande till Pensionsmyndigheten och därmed har inte myndigheten rätt till ett skadestånd om 42 miljoner kronor.
UBS-bolaget yrkade senare att tingsrätten skulle pröva en rad frågor i en mellandom. Men det yrkandet avslog tingsrätten.
I målet har nu frågan om förlikning blivit aktuellt samtidigt som domstolen planerar för en kommande förhandling.
Frostigt läge i medlingen
Men att nå en förlikning genom medling verkar vara lättare sagt än gjort.
I ett yttrande till domstolen skrev UBS-bolaget att Pensionsmyndigheten måste ”lämna något slags indikation på att man är öppen för att inlåta sig i serösa förhandlingar baserade på de juridiska riskerna i målet och därtill vara berett att justera sitt krav nedåt väsentligt”.
I ett svar skrev Pensionsmyndigheten nu att UBS-bolagets inställning i medlingsfrågan framstår som ”anmärkningsvärd”.
”Naturligtvis är Pensionsmyndigheten villig att inlåta sig i seriösa förhandlingar, på samma sätt som myndigheten utgår från att TP Manco (UBS-bolaget reds anm.) engagerar sig i förhandlingarna seriöst baserat på de juridiska riskerna i målet”, skrev Pensionsmyndigheten i sitt yttrande.
Samtidigt skrev myndigheten att det är orimligt att Pensionsmyndigheten skulle utfästa sig att godta att justera sitt krav nedåt väsentligt såsom UBS-bolaget har krävt i ett tidigare yttrande. Pensionsmyndigheten skrev att det även vore orimligt för myndigheten att kräva det motsatta av UBS-bolaget som en förutsättning för att initiera medlingsdiskussionerna.
UBS-bolaget svarade å sin sida med att konstatera att ”med tanke på Pensionsmyndighetens agerande och senaste yttrande förefaller medling tyvärr utsiktslöst”.
Ny bevisning
Pensionsmyndigheten har åberopat ytterligare bevisning i målet bland annat en rad mejl mellan de tidigare Allra-cheferna men även ytterligare vittnesförhör med en anställd på myndigheten. Vittnesförhöret ska rör Pensionsmyndighetens innehav i respektive LSF-fond/Allra-fond till styrkande av att de innehav Pensionsmyndigheten angett är riktiga.
Enligt Pensionsmyndigheten har de åberopade sakkunniga ”en mindre del arbete kvar” med sina sakkunnigutlåtanden och att dessa beräknas ges in under sommaren.
Tidsplanen har inte hållits
UBS-bolaget har nu riktat skarp kritik mot Pensionsmyndighetens ”vägran att följa målets tidplan”. Enligt UBS-bolaget skulle Pensionsmyndigheten redan för ett halvår sedan ha lämnat in slutlig bevisuppgift inklusive expertutlåtanden.
”Pensionsmyndighetens ohörsamhet är anmärkningsvärd och förvånande, i synnerhet eftersom det rör sig om en statlig myndighet”.
UBS-bolaget ska åberopa egen expertbevisning i målet. Hur många experter och vad dessa ska yttra sig över, är i stor utsträckning avhängigt Pensionsmyndighetens expertbrevisning, uppgav UBS-bolaget i det senaste yttrandet.
Enligt UBS-bolaget är det osannolikt att man kommer kunna få fram sina expertutlåtanden enligt tidsplanen i september 2023 eftersom Pensionsmyndigheten inte har hållit tidsplanen.
Domstolen har bokat en tid för muntlig förberedelse samt förlikningssammanträde i början av november.
Om parterna inte skulle komma överens i en förlikning är huvudförhandling bokad under tolv veckor, två dagar i veckan med start vecka fyra 2024.
Tingsrätten konstaterar i en anteckning i dagboksbladet att ”det för närvarande saknas förutsättningar att förordna en särskild medlare i målet. Frågan kan komma att väckas på nytt”.
