Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

UBS-bolag yrkar om mellandom efter Pensionsmyndighetens megastämning

Nyheter
Publicerad: 2022-05-10 09:09
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT /

UBS-bolaget som stämts på 42 miljoner dollar efter sitt ägande av Allra-bolaget Prognosia vill nu se en mellandom i tingsrätten. Enligt bolaget har inte Pensionsmyndigheten lidit någon direkt skada under tiden för UBS-bolagets ägande. Den skada som myndigheten orsakades med anledning av bland annat Alexander Ernstbergers agerande ska inte UBS-bolaget ansvara för, menar bolaget.

I juli 2021 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämning mot UBS Third Party med krav på cirka 42 miljoner dollar.  Megastämningen mot UBS-bolaget handlar i allt väsentligt om hur ”vissa personer, med ett kontrollerande inflytande över Prognosia”, det vill säga ägarna av Allra Sverige, har på ett otillåtet sätt agerat för att tillgodogöra sig fondmedel på bekostnad av pensionsspararna. Huvudansvaret för de fondmedel som, enligt Pensionsmyndigheten, har tillgodogjorts av dessa personer har fondbolaget UBS haft.

UBS Third Party reagerade starkt på stämningen och svarade, genom sina ombud från DLA Piper. Nu yrkar UBS-bolaget att tingsrätten ska pröva en rad frågor i en mellandom.

Frågorna som ska besvaras

Frågorna som ska besvaras är om skadeståndskraven överhuvudtaget omfattas av någon ansvarsgrund i samarbetsavtalet, om skadeståndskraven avser skada som utgör direkt skada samt om reklamation skett inom skälig tid efter det att Pensionsmyndigheten upptäckt eller borde ha upptäckt de fel som görs gällande.

Vidare hemställer UBS-bolaget att målet i övrigt ska vila till dess en sådan mellandom vunnit laga kraft.

Inget avtal mellan UBS-bolaget och myndigheten om förvaltningen

Enligt bolaget har det aldrig funnits något direkt avtal mellan Pensionsmyndigheten och bolaget om portföljförvaltningen. UBS-bolagets skyldigheter avseende portföljförvaltningen regleras i avtal med den aktuella fonden.

Pensionsmyndigheten är andelsägare i fonden och saknar talerätt i fråga om skador tillfogade fonden i portföljförvaltningen. Enligt luxemburgsk lag är det fonden själv som är rätt part att föra en sådan talan. Det är i så fall fonden som är tale- och ersättningsberättigad, inte Pensionsmyndigheten. 

Vidare menar UBS-bolaget att skadeståndsbestämmelsen i samarbetsavtalet ger enligt sin ordalydelse endast rätt till ersättning för direkt skada. Den skada Pensionsmyndigheten gör gällande i målet är en indirekt skada.  Under förutsättning att någon ersättningsgill skada har uppkommit är det alltså fonden som har lidit en direkt skada, medan den skada som Pensionsmyndigheten kan ha lidit endast är indirekt. 

Ej reklamerat inom skälig tid

Vidare menar UBS-bolaget att Pensionsmyndigheten inte har reklamerat inom skälig tid.

Det agerande som Pensionsmyndigheten påstår medför skadeståndsskyldighet för UBS-bolaget är hänförligt till inköpet av Goldman Sachs-Warranterna, vilket skedde i februari 2015. Information om inköpet finns till exempel i fondens årsredovisning för räkenskapsåret 2014/2015. 

”Pensionsmyndigheten utredde dessutom Allrakoncernen redan kring årsskiftet 2016/2017 och var redan då av uppfattningen att Allra hade köpt derivatprodukter till överpriser. Pensionsmyndigheten kände vid samma tidpunkt till att försäljningen av GS-Warranterna hade lett till förlust. I februari 2017 rapporterades i media om bolaget DS Platforms påstådda inblandning i andra warranttransaktioner och Allrakoncernen togs bort från premiepensionssystemet av Pensionsmyndigheten”, skriver UBS-bolaget.

Bolaget noterar att Pensionsmyndigheten först ett år senare, den 27 februari 2018, skickade ett brev till UBS-bolaget där Pensionsmyndigheten anförde att Prognosia hade köpt Goldman Sachs-Warranterna till ett överpris och att TP Manco var ansvarigt för Prognosias handlingar. 

”Skrivelsen var emellertid alltför vag för att utgöra en rättsenlig reklamation och den framställdes i vart fall inte inom skälig tid från det att det åberopade felet borde ha upptäckts”, skriver UBS-bolaget.

Skrivelsen innehöll inte heller någon reklamation avseende kapitalförlust. Sådan reklamation framställdes tidigast den 17 augusti 2018 då Pensionsmyndigheten för första gången gjorde gällande att TP Manco hade åsamkat fondandelsägarna skada motsvarande den kapitalförlust som gjorts när Goldman Sachs-Warranterna såldes den 25 januari 2017. 

”Denna skrivelse mottogs således över 1,5 år efter det att GS-Warranterna såldes och långt efter den tidpunkt då Pensionsmyndigheten borde ha upptäckt det påstådda felet”, skriver UBS-bolaget. 

Vidare skriver UBS-bolaget att det är Pensionsmyndigheten som har bevisbördan för att reklamation har skett – och att den skett i rätt tid. 

UBS-bolagets ansvar vid warrant-transaktionerna

Vidare hänvisar UBS-bolaget till att ”Pensionsmyndighetens historiebeskrivning tycks även bygga på att det förelegat ett (eventuellt) brottsligt upplägg som involverat Prognosias och Allras ägare, DS Platforms, EFG Bank och Goldman Sachs”.

UBS-bolaget skriver att det inte har någon ”kännedom om några olagliga affärer mellan dessa aktörer i samband med transaktionerna avseende GS-Warranterna. Såvitt TP Manco känner till har dock de påstådda transaktionerna mellan Allra, DS Platforms, EFG Bank och Goldman Sachs varken varit föremål för åtal eller undersökning av finansmyndigheterna i Luxemburg eller Sverige”.

UBS-bolaget skriver att fondbestämmelserna medgav investeringar i warranter och det är inte ovanligt att fonder investerar en del av sitt kapital i denna typ av strukturerade finansiella produkter. 

UBS-bolaget skriver: ”Pensionsmyndighetens redogörelse av den påstådda överdebiteringen är inte övertygande. Goldman Sachs är en av världens ledande finansiella institutioner och har spelat en central roll i affären. Det var Goldman Sachs som emitterade GS-Warranterna, godtog priset på GS-Warranterna och möjligen betalade försäljningsprovisionen till EFG Bank för deras tjänster i samband med struktureringen och försäljningen av GS-Warranterna. Att Goldman Sachs skulle gå med på att betala en försäljningsprovision överstigande marknadsnivå saknar stöd och framstår som osannolikt”. 

Bortom bolagets kontroll

UBS-bolaget ställer sig nu frågande hur det kan bli ansvarigt för handlingar som påstås ha begåtts av tredje män som UBS-bolaget ”överhuvudtaget inte har haft något rättsligt förhållande till”. Även om UBS-bolaget vore ansvarigt för Prognosias agerande, vilket bolaget bestrider, kan detta ansvar inte under några omständigheter omfatta agerande av andra än Prognosias företrädare och anställda, menar UBS-bolaget.

Vidare skriver UBS-bolaget att om Prognosias ägares agerande i förevarande fall verkligen var en del av en utstuderad brottsplan, som UBS-bolaget inte hade kännedom om, var det i så fall helt oförutsägbart, bortom bolagets kontroll samt innebar oundvikliga följder. Följaktligen utgör det en force majeure-händelse som befriar UBS-bolaget från ansvar. UBS-bolaget jämställer sig även med Gustavia fonder och menar att bolaget hypotetiskt sett den huvudman som en trolöshet primärt skulle rikta sig mot. 

Ett planeringssammanträde är inbokat i målet den 2 juni 2022.


Dela sidan:
Skriv ut: