Ett bolag inom Volkswagenkoncernen som bedriver blandad verksamhet i mervärdesskattelagens mening får inte göra avdrag för ingående moms enligt den så kallade omsättningsmetoden. Förvaltningsrätten anser nämligen att den sektoriserade beräkningsmodellen ger en mer rättvisande bild av bolagets resursförbrukning.
Skatteverket beslutade år 2019 att neka ett helägt dotterbolag i Volkswagenkoncernen avdrag för ingående mervärdesskatt med drygt 4,6 miljoner kronor för år 2010 och drygt 6,5 miljoner kronor för år 2011. Bolaget bedriver bland annat leasing, konsignation och service avseende bilar.
Bolaget överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade rätt till avdrag. I första hand enligt en omsättningsbaserad beräkning och i andra hand enligt samma modell fast med konsignationsförsäljningens omsättning exkluderad.
Undantag från skattskyldighet för ideell förening
Vad krävs för att inskränkt skattskyldiga juridiska personer så som ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet? Ulla Werkell redogör för regelverket, mot bakgrund av en aktuell kammarrättsdom rörande en bastuförening och kravet på allmännyttigt ändamål – ett avgörande som visar att frågan inte är helt utredd, trots ganska omfattande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.
Strida mot EU-rätten
Till stöd för sin talan anförde bolaget att verksamheten så gott som uteslutande består av skattepliktiga transaktioner, med undantag för en mycket liten del. Bolaget har tidigare beräknat sin avdragsrätt för ingående skatt genom en så kallad sektoriserad modell, där verksamheten delas in i olika sektorer och den ingående skatten fördelas till respektive sektor.
Bolaget ville nu i stället använda sig av en omsättningsbaserad fördelning och menade att en sådan endast får vägras om medlemsstaterna har införlivat en undantagsbestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Sverige har inte införlivat en sådan regel och Skatteverkets tillämpning påstods därför strida mot EU-rätten.
Bedriver blandad verksamhet
Förvaltningsrätten framhöll inledningsvis att bolaget bedriver så kallad blandad verksamhet, det vill säga verksamhet som är mervärdesskattepliktig och verksamhet som är undantagen sådan skatt. Det var ostridigt att bolaget haft gemensamma kostnader avseende den blandade verksamhet såsom IT-system, lokaler och kontorsmaterial.
I blandade verksamheter får avdrag endast göras för den ingående mervärdesskatten som hänför sig till den verksamhet som medför skattskyldighet. Om det inte låter sig göras får avdragsbeloppet enligt mervärdesskattelagen bestämmas genom uppdelning efter skälig grund. Skälig grund för beräkning kan vara omsättningen men det kan också ske efter en annan fördelningsgrund. Av praxis följer att uppdelningen så långt som möjligt ska motsvara resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna.
Hänvisar till EU-domstolen
Bolaget hade alltså gjort gällande att Skatteverkets tillämpning av mervärdesskattelagen strider mot unionsrätten och att bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet därför skulle tillämpas med direkt effekt. Enligt direktivet ska den avdragsgilla delen bestämmas i enlighet med omsättningsmetoden.
Förvaltningsrätten hänvisade till två avgöranden från EU-domstolen. Där har domstolen uttalat att direktivet ger medlemsstaterna har rätt att använda en annan fördelningsgrund än omsättningsmetoden, under förutsättningen att den andra metoden ger en mer rättvisande bild. Samtidigt har EU-domstolen ställt upp relativt höga krav för att medlemsstaterna ska få använda en annan fördelningsgrund.
Frågan var därmed vilken metod som ger mest rättvisande fördelning med utgångspunkt i den faktiska resursförbrukningen.
Kammarrätten ansluter sig till underinstansens bedömning
I denna del konstaterade förvaltningsrätten att Kammarrätten i Stockholm i två domar från år 2015 respektive år 2016 har bedömt att den sektoriserade fördelningsmodellen gav ett mer rättvisande resultat än den omsättningsbaserade för klaganden. Som huvudsaklig motivering anförde kammarrätten då att omsättningen som var hänförlig till den skattepliktiga konsignationsförsäljningen inte stod i proportion till resursförbrukningen.
Bolaget hade anfört att den mervärdesskattepliktiga verksamheten sedan dess har ökat i omfattning. Trots detta ansåg förvaltningsrätten att förhållandena sedan kammarrättens domar i allt väsentligt inte hade ändrats.
Sammantaget fann domstolen att den sektoriserade beräkningsmodellen var mest rättvisande, även om konsignationsförsäljningens omsättning exkluderades. Överklagandet skulle därför avslås.
Bolaget överklagade till Kammarrätten i Stockholm, som ansluter sig till underinstansens bedömning utan egna tillägg.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
