En man som våldtagit och filmat en annan man i grannrummet på ett gruppboende får straffet sänkt till 4,5 års fängelse.
På grund av situationen för homosexuella i hans hemland rivs dock utvisningsbeslutet upp i hovrätten.
Den 23-årige mannen åtalades för våldtäkt då han, enligt gärningsbeskrivningen genomfört samlag med en man i grannrummet på ett gruppboende. Målsäganden bodde sedan några månader tillbaka på gruppboendet. Dit flyttade även den tilltalade den 11 april 2023. De kom att bo i rummen bredvid varandra.
Målsäganden berättade att han hade gått och lagt sig. Han kände sig trygg på boendet och låste aldrig nattetid. Dörren till hans rum var därför olåst. Han somnade men vaknade av att han blev slagen i ansiktet flera gånger med öppen hand av mannen som bodde i rummet intill. Grannen drog sedan ner hans byxor och våldtog honom medan han låg på mage i sängen. Han fick mycket ont och blev väldigt rädd.
Våldtog igen
När grannen gått sin väg lämnade han själv rummet och gick ut på balkongen. Han återvände snart till rummet och låste nu om sig. Efter knappt en halvtimme knackade det på dörren. Han tänkte att det kanske var någon ur personalen och öppnade. Då stod grannen där igen. Grannen puttade in honom i rummet, tvingade ner honom på sängen och våldtog honom igen.
23-åringen filmade delar av händelseförloppet.
Målsäganden gick till sjukhuset där han tidigare varit och där han kände sig trygg. Han har mått väldigt dåligt efteråt.
Tingsrättens sammantagna bedömning var att målsägandens berättelse får så klart stöd av vittnesförhören att den kan läggas till grund för bedömningen. Därigenom ansågs de åtaladegärningarna styrkta. De har begåtts med uppsåt. Mannen skulle därmed dömas för våldtäkt i två fall och ett fall av kränkande fotografering.
Han dömdes till fem års fängelse och utvisning.
Hinder att utvisa
Hovrätten för Nedre Norrland fastställer domen i skuldfrågan. Straffvärdet anses dock lägre och bestäms till 4,5 år vilket han döms till. I fråga om det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning har 23-åringen gjort gällande att hans sexuella läggning utgör ett sådant hinder. Hovrätten har inhämtat ett kompletterande yttrande från Migrationsverket. Av detta framgår att Migrationsverket inte utrett huruvida mannen har ett skyddsbehov på grund av sin sexualitet eftersom han inte ansökt om asyl.
Vad gäller den allmänna situationen för homosexuella i mannens hemland kan Migrationsverket konstatera att den är svår och ämnet är tabubelagt. Om det görs sannolikt att en person från hans hemland är homosexuell är det flyktinggrundande. Hovrätten ifrågasätter inte hans uppgifter om att han är homosexuell. Det rör sig om ett individuellt verkställighetshinder som är direkt hänförligt till 23-åringen.
Utvisningsyrkande avslås
Under sådana förhållanden bör det i normalfallet redan vid domstillfället kunna konstateras om hindret kommer att bestå under överskådlig tid och således även vid den tidpunkt då utvisningsbeslutet ska verkställas. Skulle domstolen bedöma att hindret är bestående bör inte domstolen förordna om utvisning, se avgörandet NJA 2019 s. 47. Hovrätten bedömer, med beaktande av vad som framkommit om situationen för homosexuella personer i mannens hemland, att det föreligger hinder mot verkställighet som kommer bestå även vid tidpunkten för verkställigheten av utvisningsbeslutet. Under sådana förhållanden ska åklagarens utvisningsyrkande avslås. Tingsrättens dom ändras i enlighet med detta. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
