Enligt flickan är hon född 2013 och inte 2009 som det står i folkbokföringen.
Skatteverket håller med om att den registrerade åldern sannolikt är felaktig.
Flickan har dock inte bevisat att den yrkade åldern är korrekt och uppgifterna ändras därför inte.
Principen om barnets bästa medför inte heller att beviskravet ska lindras.
Skatteverket beslutade i september 2023 att avslå en flickas ansökan om ändring av hennes födelsetid från den 21 mars 2009 till den 21 mars 2013.
Flickan överklagade till Förvaltningsrätten i Malmö och anförde att hennes ålder blev felaktigt angiven när hon anlände till Sverige tillsammans med övriga familjen. Hennes pass och nationella id-kort har båda har baserats på en felaktigt utfärdad födelseattest från Pakistan.
Stöd av medicinsk utredning
Båda hennes föräldrar är analfabeter och har inte insett vikten av att registrerad ålder överensstämmer med verkliga förhållanden. Flickan själv har i Pakistan gått i skola under en kort period och kunde då inte läsa eller skriva. Det var först i Sverige som det blev tydligt att hon är flera år yngre än sina klasskamrater, vilket får stöd av den medicinska utredningen i målet och intyg från skolpersonal.
Enligt flickan skulle det strida mot barnkonventionen och barnets bästa att inte justera hennes ålder. Det stämmer visserligen att Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att beviskravet för att ändra registrerade identitetsuppgifter är att det klart framgår att de nya uppgifterna är korrekta. Avgörandet gäller dock en vuxen man och innehåller inga överväganden om barnets bästa.
”Mycket talar för”
Skatteverket ansåg att mycket talade för att flickan var yngre än den registrerade åldern men menade att överklagandet ändå skulle avslås. Även om den registrerade åldern är felaktig är det inte klarlagt att den önskade åldern är korrekt.
Förvaltningsrätten ansåg att det var ”närmast uppenbart” att flickan inte var född 2009. För att den registrerade födelsetiden ska kunna ändras krävs det dock, enligt det rättsfall som nämns ovan, att det klart framgår att de nya uppgifterna är korrekta. Domstolen underströk att det inte endast är en viss ålder som ska visas vara den rätta, utan en viss födelsetid.
Till stöd för detta hade flickan åberopat ett nytt födelsebevis som utvisar den 21 mars 2013, men detta ansågs ha ett mycket lågt bevisvärde. Den medicinska utredningen talade visserligen för att flickan var född senare än 2009 men underlaget gav inte stöd för en viss födelsetid. Inte heller utlåtandet från personalen på flickans skola bedömdes ha något egentligt bevisvärde. Förvaltningsrätten ansåg därför att det inte klart framgick de nya uppgifterna var de rätta.
Barnets bästa?
Förvaltningsrätten prövade avslutningsvis om det med hänsyn till principen om barnets bästa fanns anledning att tillämpa ett lägre beviskrav i det aktuella fallet.
I enlighet med denna princip anses domstolen att flickans intresse av att få ett korrekt födelsedatum registrerat måste väga förhållandevis tungt. Den befintliga felaktiga registreringen skulle få omfattande konsekvenser för bland annat hennes skolgång, straffrättsliga skyldigheter och möjlighet till skydd mot vissa former av brottsliga övergrepp och inkallelse till mönstring i förtid.
Samtidigt finns det mycket svagt stöd i utredningen för att flickan är född just 2013, än mindre 21 mars detta år. Med hänsyn till detta och till att uppgifterna i folkbokföringen är korrekta ansåg förvaltningsrätten att det inte fanns tillräckliga skäl för att sänka beviskravet.
Överklagandet avslogs därför. Två skiljaktiga nämndemän ville dock bifalla överklagandet.
Begränsat bevisvärde
Kammarrätten i Göteborg anser i likhet med underinstansen att det födelsebevis som flickan har åberopat har ett mycket begränsat bevisvärde, eftersom det lätt kan förfalskas. Kammarrätten instämmer också i förvaltningsrättens bedömning att det finns omständigheter som talar för att flickan är yngre än den registrerade åldern.
Det framgår dock inte klart att hon är född den 21 mars 2013 eller något annat datum som kan medföra att de registrerade uppgifternas ändras. Vidare anser kammarrätten att det inte finns skäl att tillämpa ett lägre beviskrav än de som följer av rättspraxis. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall, juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
