Att rånåtalet delgavs genom kungörelse har avgörande betydelse för möjligheten att bifalla utlämningsbegäran, enligt Högsta domstolen.
I Sverige får man nämligen inte använda kungörelsedelgivning för delgivning i brottmål – och preskriptionsfristen får därför i stället räknas från häktningen i Sverige.
Slutsatsen blir att gärningen är preskriberad.
Enligt den serbiska framställningen dömdes den nu 38-årige mannen under 2015 i två instanser för ett personrån i Serbien våren 2010. Det ansågs i domarna styrkt att 38-åringen tillsammans och i samförstånd med en annan person uppsåtligen hade misshandlat rånoffret och i samband med detta hade tillgripit 290 euro. Appellationsdomstolen ändrade bara bedömningen på så vis att straffet skärptes från tre till fyra års fängelse.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Inte närvarande
Mannen var inte själv närvarande vid domstolsförhandlingarna, men hade en försvarare som företrädde honom på plats. Enligt en kompletterande upplysning från Serbien har mannen delgetts åtalet i fråga genom kungörelse, där informationen anslagits i en av domstolarna i maj 2012 och i maj 2021.
Gärningen som mannen fällts för motsvaras i svensk rätt av rån, där straffskalan är lägst ett och högst sex års fängelse. Utlämning får dock inte beviljas om straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag.
När det svåraste straffet som kan följa av brottet överstiger två men inte åtta år föreskriver brottsbalken att påföljd inte får dömas ut, om inte den misstänkte har häktats eller fått del av åtal inom tio år från det att brottet begicks. En stämning i brottmål från enligt svensk rätt samtidigt inte delges den tilltalade genom kungörelsedelgivning.
Föreligger hinder
Brottet ska ha begåtts i april 2010, men det är först i mars 2022 som 38-åringen häktats i Sverige. Det framgår inte att han dessförinnan fått del av åtalet – och brottet skulle därmed vara preskriberat enligt svensk lag. Det föreligger därför hinder enligt 10 § andra stycket utlämningslagen att bifalla Serbiens begäran. Det saknas samtidigt hinder att uttala sig om huruvida det finns andra hinder mot utlämning till Serbien enligt utlämningslagen – eller kring om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller barnkonventionen, slår Högsta domstolen fast. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
