En man som skriver en bok om Palmemordet begärde ut en film från Palmeutredningen men fick avslag.
Myndigheten menade att sekretess gäller på grund av att ett stort antal identifierbara personer visas på filmen.
Polisen ska nu enligt kammarrätten försöka maskera dessa personers ansikten, alternativt överväga om mannen kan ta del av filmen på plats hos myndigheten.
En man begärde 2022 ut uppgifter från utredningen av mordet på Olof Palme. Handlingen i fråga är en film som visar bilder från mordplatsen på tioårsdagen för mordet. Filmen är en hemlig inspelning som Polisen använde i utredningsarbetet för att se vilka som besökte platsen på årsdagen. Sekvenserna visar ett stort antal personer som befinner sig på platsen, däribland en person som uppges vara av intresse för mannen, eftersom han skriver en bok om Palmemordet.
Polismyndigheten beslutade att inte lämna ut filmen och mannen överklagade. Kammarrätten avslog dock överklagandet i oktober 2022.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Ny begäran
Senare begärde mannen ut samma handling på nytt, denna gång med förbehållet att materialet inte skulle få publiceras och att han endast skulle få ta del av handlingen på plats hos Polismyndigheten.
Polismyndigheten avslog yrkandet och mannen överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm. Han yrkade att filmen skulle lämnas ut. Som motivering förklarade mannen att han endast var intresserad av filmen på grund av en person som visas i sekvenserna. Denna person namngavs vid Palmegruppens presentation av spaningsläget inför 30-årsdagen av mordet. Mannen är avliden och hans skyddsintresse är därför litet enligt mannen.
”Sekretess råder”
Polismyndigheten motsatte sig ändring av beslutet. I filmen syns ett stort antal identifierbara personer. Därmed borde sekretessbedömningen enligt Polisen göras på en gemensam bedömningsgrund för skyddsintresset. Polisen gjorde bedömningen att filmen omfattas av sekretess eftersom det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att någon lider men.
Kammarrätten tolkar mannens yrkande som att han endast vill få ut de filmsekvenser där den namngivna personen är med, ensam eller tillsammans med andra.
Avliden person
Personen som är av intresse för mannen som begärt ut uppgifterna är avliden. Sekretesskyddet för avlidna personer är svagare än det för personer som fortfarande lever. Polismyndigheten ska beakta det i sin bedömning, och finns det då inte grund för att på grund av personens närvaro i filmerna sekretessbelägga dessa, bör uppgiften lämnas ut. Om utlämnande hindras på grund av att andra personers identitet på grund av sekretesskäl inte kan avslöjas bör Polismyndigheten försöka maskera deras ansikten för att sekvenserna ska kunna lämnas ut.
Alternativt bör Polismyndigheten överväga möjligheten för mannen att ta del av filmerna på plats hos Polismyndigheten med ett eventuellt sekretessförbehåll.
Målet återförvisas därför till Polismyndigheten för en ny prövning av filmsekvenserna där personen är med. Vid prövningen ska myndigheten utgå från det kammarrätten angett. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
