KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på Advisense
Infiltration, möjliggörare, välfärdsbrottslighet, avfallskriminell och maffiastruktur. Under 2023 blev begreppen ”mainstream”. Vi i Sverige har nu förstått att vi behöver agera mot den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Men vi är sent ute, menade Amir Rostami, professor i kriminologi i en intervju i SR Godmorgon Världen den 7 januari. Rostami är en röst bland en växande skara experter som nu pratar om systemhotande brottslighet. Brottsligheten har avancerat från botten av komplexa småbolagsled till frontlinjen i offentliga upphandlingar. Den befinner infiltrerar och påverkar beslutsfattande i stora och kritiska verksamheter om vi ska tro rapporteringen.
Informationsinhämtning och bakgrundskontroll är en kritisk del i arbetet mot brottsligheten. I och med Leverantörsutredningen ska Bolagsverket göra det enklare för upphandlande myndigheter och enheter att kontrollera och följa upp leverantörer genom ett system för samordnad registerkontroll. Det är en välkommen utveckling.
I den andra vågskålen ligger dock ett antal förenklingar för att lätta regelverksbördan men som enskilt eller i delar riskerar att reducera transparensen, öka risken för godtycke, cementera befintliga avtalsrelationer och därmed försvåra konkurrensen. Förenklingar som gynnar kriminella aktörer.
En sådan är förändrade förutsättningar att utesluta kriminella aktörer från offentliga upphandlingar. Vid offentlig upphandling över 2,2 miljoner kronor gällde fram till februari 2022 obligatorisk uteslutning av företag med en historik av organiserad brottslighet, mutbrott, bedrägeri, penningtvätt, finansiering av terrorism och människohandel. Detta enligt kapitel 13 i LOU, med egenförsäkran som preliminärt bevis. I och med Förenklingsutredningen (SOU 2018:44) skrevs de obligatoriska uteslutningsgrunderna alltså bort. Det är upp till enskilda upphandlande organisationer att bestämma om och i så fall vilka uteslutningsgrunder som ska användas.
Otillåten påverkan handlar om en grooming-process där lojaliteter skapas, beslutsfattande påverkas och uppgifter lämnas otillbörligen. Självcensuren kryper in. Enligt Transparency International har vi nu det sämsta resultatet i Corruption Perceptions Index på tio år. Det är en negativ trend jämfört med våra nordiska grannar. Korruption och tysthetskultur är ett växande problem i Sverige. Det sitter i väggarna och blir ett slags Standard Operating Procedure, menade Transparency International Sveriges Generalsekreterare Ulrik Åshuvud på en antikorruptionskonferens i Stockholm i december.
På samma konferens bekräftade medverkande expertis också att mutor i samband med offentlig upphandling eller andra större investeringar ligger i topp vad gäller vanliga mutbrottstyper, vård- och omsorg, men också kreditgivning (penningtvätt) samt foreign bribery, alltså muta av offentlig tjänsteman utomlands. Det är svårt att få fällande domar. Det påverkar synen på vår förmåga att hantera korruptionsbrottsligheten, och Sverige har vid upprepade tillfällen uppmanats av OECD att reformera mutbrottslagstiftningen.
Den avskaffade revisionsplikten för småbolag är ett annat exempel. Vid samma antikorruptionskonferens påtalade experter att det är synd att revisionsplikten i aktiebolag avskaffats. Organisationen Svenskt Näringsliv har dock pekat på att flera av de stora bedrägerier som uppmärksammats på senare år har involverat bolag som haft revision. Därför ska det inte ha någon betydelse. Man kan dock fundera över upptäcktsrisken i de bolag som saknar en fungerande revision. Det kan jämföras med resonemanget att man inte har några risker, men samtidigt inte har gjort en aktuell riskanalys eftersom man ju inte har några risker.
Som jag tidigare skrivit om, använder 60 procent av den organiserade brottsligheten sig av korruption för att bedriva sin verksamhet enligt Europol. Jäv är grogrunden för korruption och utan insyn i hur verksamheter bedrivs har vi en perfekt arena för kriminella intressen. Andra ofta förekommande brott i nära samband är trolöshet mot huvudman, förskingring, bedrägeri, penningtvättsbrott och tjänstefel. Frågan är vem vi vill förenkla tillvaron för. Det finns tillräckligt många fall att hänvisa till, från Sölvesborg till Luleå.
Styrgruppen för maffianätverk i Europol har nu bekräftat att vi har maffiastrukturer i Sverige. Ett exempel vid denna bedömning är avfallskriminaliteten med Södertälje. Enligt svensk polis kommer avfallsbrottligheten sannolikt att öka framöver, och kopplingen till organiserad brottslighet är tydlig. Enligt en enkät som radioprogrammet Kaliber genomförde 2022, svarade 131 kommuner av 230 tillfrågade att de har kännedom om olaglig avfallshantering, varav 128 anmält det till polis eller åklagare. Ett ytterst fåtal utreddes och jag kan i skrivande stund inte redovisa för eventuella fällande domar.
Ökat utrymme för direktupphandling är ytterligare ett förenklingsområde. Bara i region Stockholm görs upphandlingar om 70 miljarder kronor per år. Av de begränsade kontroller som gjorts har 400 miljoner i felaktiga utbetalningar identifierats, 150 miljoner har polisanmälts och framtida felaktiga utbetalningar om 50-60 miljoner kronor har kunnat stoppas hittills.
I sammanhanget är det värt att notera att tröskelvärdet för direktupphandling inom sociala tjänster och andra särskilda tjänster från och med 2024 höjs till cirka 8,1 miljoner kronor per år. Det omfattar bland annat hälsovård och socialtjänster. Samtidigt är det ingen som vet hur mycket som direktupphandlas i Sverige. Det saknas helt statistik över detta. Jag har tidigare skrivit om välfärdsbrottsligheten här.
Medan brottsligheten ökar kraftigt och slår mot seriösa företag har Skatteverkets granskning av kriminella minskat dramatiskt under flera år. Enligt tidningen Näringslivet har antalet skatterevisioner sjunkit från 11 000 år 1995 till cirka 1 500 2021. Det kan jämföras med Belgiens 2 000 000 genomförda skatterevisioner samma år. Med minskande mediastöd blir lokala redaktioner som tidigare haft utrymme att syssla med grävande journalistik beroende av reklamintäkter. Vill man publicera avslöjanden om det innebär en kritisk intäktsförlust eller hot?
Frågan är slutligen vem som ska stoppa den ekonomiska brottsligheten. Är det bankerna genom att hindra att redan genererade brottsvinster tvättas? I ett läge där brottsligheten anses bli systemhotande, är det kontraproduktivt att genom ytterligare regelförenklingar göra det ännu enklare för kriminella att agera när kravet på transparens minskar och utrymmet för eventuell godtycklighet och påverkan ökar. Det är alldeles för förenklat att peka på privatisering som orsak. Amir Rostamis nyanserade bild av problematiken är otroligt viktig. Det är kontrollfriheten och missbrukade förenklingar som gynnar kriminella.
I ett till synes parallellt universum, åkte en vän strax innan jul runt för att dela ut blommor och symboliska klappar till vänner och bekanta. Ett stopp på vägen var återvinningscentralen i Årsta. Han tyckte att personalen som sliter i en tuff miljö, alltid vänliga och hjälpsamma vid mottagandet av allas vårt skräp, förtjänade en chokladkartong att dela på. De fick inte ta emot den, med hänvisning till antikorruptionspolicyn.
Referens: Därför missar Skatteverket brottsvågen – ”Chockad över siffrorna” | Tidningen Näringslivet (tn.se)
