Ölands Kultur och Nöjespark, mer känt som Ölands djurpark, döms av kammarrätten att betala 250 000 kronor i sanktionsavgift, jämfört med av Konsumentverket begärda två miljoner, på grund av osäkra lekredskap och hoppborgar.
Förvaltningsrätten ansåg däremot att risken var för låg för att utdöma sanktionsavgift.
Konsumentverket tog den 24 juli 2019 emot en anmälan avseende trasiga lekredskap på en lekplats belägen inom Ölands Kultur och Nöjespark AB:s område. I anmälan redogjordes även för hur två hoppborgar tillhandahållna av nöjesparken utan övervakning tömts på luft och där tömningen av luft reglerats genom en timer.
Konstaterade brister
Anmälaren skickade in bilder till stöd för sina uppgifter. Under handläggningen av tillsynsärendet konstaterade Konsumentverket ytterligare brister. Konsumentverket ansökte därefter om att Förvaltningsrätten i Karlstad skulle påföra nöjesparken en sanktionsavgift enligt produktsäkerhetslagen, PSL. Konsumentverket yrkade att förvaltningsrätten skulle ålägga nöjesparken att betala en sanktionsavgift om två miljoner kronor.
Konsumentverket ansåg bland annat att nöjesparken uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot 7 § PSL genom att tillhandahålla lekredskap som inte uppfyller kraven på säkerhet i den mening som krävs enligt lagrummet jämte säkerhetskraven i standarderna förlekredskap och stötdämpande underlag, EN 1176 och EN 1177 (lekredskapsstandarderna).
Förvaltningsrätten ansåg inte att Konsumentverket, mot nöjesparkens bestridande, hade visat att nöjesparken har tillhandahållit det aktuella området med lekredskap. Skäl att bedöma om nöjesparken i denna del brutit mot lagbestämmelser av grundläggande betydelse saknades därmed.
Risk för allvarliga konsekvenser
Konsumentverket anförde vidare att nöjesparken har tillhandahållit oövervakade hoppborgar och att hoppborgarnas lufttillförsel har reglerats med hjälp av en timer, vilket även det ska ha inneburit en risk för allvarliga konsekvenser för särskilt barn.
Förvaltningsrätten ansåg dock att Konsumentverket, mot Nöjesparkens bestridande, genom enbart muntliga uppgifter, som inte vinner stöd av ingivna foton eller annan bevisning, inte hade visat att hoppborgarna tillhandahållits oövervakade eller att lufttömningen ska ha skett oövervakat med hjälp av en timer. Några ytterligare anmälningar avseende den påstådda incidenten har inte inkommit vilket kan tyckas anmärkningsvärt om förhållandena verkligen varit så som Konsumentverket hävdat.
Även om vissa mindre säkerhetsbrister framkommit av besiktningsprotokollen ansåg förvaltningsrätten att ”de inte kan anses vara av så allvarlig karaktär att de inneburit mer än en låg risk för människors hälsa och säkerhet vid en rimligen förutsebar användning, även med beaktande av de risker som dessa medfört för barn”.
I vart fall ansåg förvaltningsrätten att Konsumentverket inte hade visat att nöjesparken på något sätt har agerat oaktsamt som kan vara i strid med 7 § PSL för allvarliga konsekvenser för särskilt barn.
Inte säkra
Kammarrätten i Göteborg anser att den av bolaget åberopade skriftliga bevisningen har ett lågt bevisvärde, liksom dess generella påståenden om egna säkerhetsrutiner. Utredningen visar sammantaget att det har varit möjligt för besökare att använda lekredskapen. Bolaget har således inte på ett adekvat sätt spärrat av eller markerat för besökare att lekplatsen inte varit brukbar. Det innebär att bolaget har tillhandahållit lekredskap som inte varit säkra, i strid med 7 § PSL.
När det gäller de två i målet aktuella hoppborgarna gör kammarrätten följande bedömning: Här pekar domstolen på att det av Konsumentverket åberopade vittnet, en mamma på plats i nöjesparken, har berättat att vid hennes familjs besök på nöjesparken tömdes en av hoppborgarna på luft utan övervakning, vilket ledde till att hennes barn och andra barn inte själva kunde ta sig ut ur den. Enligt vittnet fanns det ingen personal på området som kunde ingripa i den farliga situation som uppstod då hoppborgen började falla ihop med barnen i den. Vittnets berättelse har, enligt kammarrätten, varit tydlig och samstämmig i förvaltningsrätten och kammarrätten. Det finns enligt kammarrätten inte heller i den här delen skäl att ifrågasätta hennes uppgifter.
Risk för människors hälsa
Bolaget har förutom de uppgifter från ett vittne lämnat allmänt hänvisat till att det har haft konstant bevakning och fungerande rutiner, men bolaget har inte på något konkret sätt visat att det har sett till att det har funnits erforderlig bevakning av hoppborgarna. Bolaget har därmed brustit i övervakningen av hoppborgarna vid det aktuella tillfället, vilket föranlett en farlig situation eftersom barn har kunnat fastna och kvävas under hoppborgens tyngd. Den bristande övervakningen har inneburit en risk för människors hälsa och säkerhet och det som bolaget har tillhandhållit har inte varit säkert.
Vidare framgår det av utredningen att hoppborgarna var begagnade när bolaget köpte dem och att de haft flera brister som stridit mot hoppborgsstandardens krav.
Sammantaget har bolaget brutit mot 7 § PSL genom att tillhandahålla lekredskap och hoppborgar som inte varit säkra. Överträdelserna har i varje fall skett av oaktsamhet genom ett bristande säkerhetsarbete. Överträdelserna är inte ringa. Det finns därför grund för att ålägga bolaget att betala en sanktionsavgift på 250 000 kronor.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
