Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Nekas barnbidrag – inte ansökt om uppehållstillstånd för barnet


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Genrebild. Foto: Christine Olsson / TT /

Föräldrarna beviljades svenskt medborgarskap strax efter deras sons födelse.
De sökte om barnbidrag för sonen, men blev nekade för den period som de inte ännu sökt om uppehållstillstånd för barnet.
Synnerliga skäl föreligger inte enligt kammarrätten, eftersom föräldrarna inte visat att avsikten var att barnet skulle vara fortsatt bosatt i Sverige.

Försäkringskassan beslutade i maj 2022 att avslå ett föräldrapars ansökan om barnbidrag för sitt spädbarn. Eftersom barnet vid tiden för ansökan inte var registrerad som svensk medborgare hos Skatteverket var barnet inte försäkrat i Sverige. Därför förelåg inte rätt till barnbidrag.

Enligt Försäkringskassan förelåg det inte heller särskilda skäl för att ändå bevilja barnbidraget.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova
Mårten Schultz
Giorgio Leopardi Advokat vid Advokatfirman Lindahl

Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25

Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.

Ingår i Dagens Juridik Pro
Lås upp analysen
Instruktioner av Migrationsverket

Föräldrarna överklagade beslutet och menade att eftersom de blivit svenska medborgare precis efter barnets födelse skulle barnbidraget beviljas. De hade fått instruktioner av Migrationsverket att de skulle begära att barnet genom tilläggsbeslut även skulle bli svensk medborgare. De skickade även in en ansökan om uppehållstillstånd för barnet.

Förvaltningsrätten i Göteborg konstaterade att både mottagaren och barnet måste vara bosatta i Sverige i lagens mening för att vara berättigade barnbidrag. I detta fall skulle barnet därför ha uppehållstillstånd för att föräldrarna skulle få bidraget.

Utredningen visade att barnen vid tiden för beslutet saknade uppehållstillstånd. Eftersom båda föräldrarna beviljats svenskt medborgarskap och en ansökan om medborgarskap lämnats in kort därpå fann domstolen dock att det förelåg synnerliga skäl för att bevilja barnbidrag ändå. Prövningen av barnets uppehållstillstånd torde enligt förvaltningsrätten endast vara en formalitet med hänsyn till föräldrarnas medborgarskap.

De överklagade besluten upphävdes därför, och föräldrarna förklarades ha rätt till barnbidrag.

Försäkringskassan överklagade

Försäkringskassan överklagade domen och yrkade i Kammarrätten i Göteborg att föräldrarna inte skulle ha rätt till barnbidrag.

Kammarrätten konstaterade att den som är bosatt i Sverige är försäkrad för barnbidrag.

Den som enligt utlänningslagen behöver ha uppehållstillstånd för att ha rätt till bosättningsbaserade förmåner får dessa förmåner tidigast från och med dagen uppehållstillståndet börjar gälla. Om det finns synnerliga skäl får dock förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Enligt förarbetena till socialförsäkringsbalken menas med synnerliga skäl när tillståndsprövningen endast är av formell natur. Det kan till exempel vara när inflyttade utländska adoptivbarn till personer bosatta i Sverige söker om uppehållstillstånd.

Barnets föräldrar hade den aktuella tiden inte ansökt om uppehållstillstånd för barnet. Därför hade föräldrarna inte visat att avsikten var att barnet skulle vara fortsatt bosatt i Sverige.

Nekas

Situationen kan då inte jämföras med den som nämns i förarbetena till bestämmelsen, och föräldrarna har inte rätt till barnbidrag för sin son under den aktuella tiden.

Försäkringskassans överklagande avslås därför och målet återförvisas till Försäkringskassan för vidare prövning av rätten till barnbidrag för tiden efter Försäkringskassans beslut.

Kammarrättsassessorn var dock skiljaktig. Enligt honom hade föräldrarna visat att barnets egentliga hemvist var i Sverige genom att folkbokföra barnet här direkt från födelsedagen. Ingenting talade enligt honom heller för att barnet hade sin hemvist någon annan stans. Det var därför enligt honom visat att föräldrarna hade rätt till barnbidrag för barnet under den aktuella perioden. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons