Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Mamma behöver inte betala skadestånd för omhändertagen son

Nyheter
Publicerad: 2022-11-22 11:16
Foto: Christine Olsson/TT

Mamman säger sig utan framgång ha försökt påverka sin sons användande av sociala medier – och när han begick hot- och ofredandebrotten var han familjehemsplacerad.
Placeringen har begränsat möjligheterna att påverka pojkens livsföring – och det vore då oskäligt att tvinga kvinnan att svara för sonens skadestånd, konstaterar hovrätten.

Det var maj 2021 som en transperson som nyligen kommit ut fick motta hot från konton som till hör två bekanta tonårspojkar, nu 17 respektive 16. I meddelanden uttalades hot om att ”skjutas”, ”slaktas” och ”rövknullas”. Under samma period skapades också upprepade gruppchattar där det skickades kränkande meddelanden, bland annat om att ”använda emos som sexslavar”.

”Kapat konto”

16-åringen medgav i stort åtalet vid Falu tingsrätt, som avsåg olaga hot och ofredande. Att ny gruppchattar skapats upprepade gånger förklarade han med att målsäganden lämnat chattarna. 17-åringen förnekade dock ansvar och gjorde gällande att någon kapat hans konto.

Invändningen kunde dock lämnas utan avseende, enligt tingsrätten. Domstolen betonade bland annat att den som skrivit uppenbarligen varit införstådd med syftet att angripa transpersonen. 17-åringen hade i ett telefonsamtal som han tvingats till av bland annat sin pappa förklarat för transpersonen att han och 16-åringen haft tråkigt och bestämt sig för att ”roa sig med att hoppa på” målsäganden. Dessutom hade det efter polisanmälan skickats ett meddelande från 17-åringens konto till 16-åringen där han anklagat den yngre pojken för att ha ”golat”.

Fälldes

Tingsrättens slutsats var att pojkarna skulle fällas för att tillsammans och i samförstånd ha begått ofredande genom att skicka de meddelanden som inte kunde kategoriseras som olaga hot. Själva hotbrotten skulle de dock svara för individuellt. 17-åringen hade framställt hot på ett tidigt stadium, medan 16-åringen skrivit hotelser först efter att han fått veta att målsäganden kontaktat hans föräldrar och familjehem.

De båda tonårspojkarna hade begått brott mot en ung person som redan tidigare varit utsatt – och målsäganden hade också tagit mycket illa vid sig och ”påverkats påtagligt” av brotten. Påföljden bestämdes i båda fallen till 20 timmars ungdomstjänst.

Solidariskt skadeståndsansvar

Utöver detta ålades pojkarna 12 000 kronor i skadestånd – och tingsrätten beslutade att även deras vårdnadshavare skulle svara solidariskt för detta. 17-åringens mamma hade motsatt sig skadeståndsskyldighet, med hänvisning till att pojken vid tidpunkten för brottet var familjehemsplacerad och inte hade någon kontakt med henne. Detta utgjorde dock inte skäl för att jämka vårdnadshavarens skadeståndsansvar, ansåg tingsrätten.

Svea hovrätt gör nu en annan bedömning och befriar mamman från solidarisk skadeståndsskyldighet.

Mamman har i hovrätten förklarat att hon tidigare försökt men inte kunnat påverka sin sons användning av sociala medier. Hon har också tagit upp detta upprepade gånger i kontakten med socialtjänsten. Pojken har sedan slutet av 2018 varit placerad i familjehemmet och hon har då inte haft någon kontakt med honom eller möjlighet att påverka de regler som gäller för honom. Hon anser sig dessutom sakna ekonomiska förutsättningar att betala skadeståndet.

Uppenbart oskäligt

En förälder som har vårdnaden om ett barn är enligt 3 kap. 5 § skadeståndslagen skyldig att ersätta den skada som barnet vållar genom brott. Ersättningen kan samtidigt med stöd av 6 § samma kapitel jämkas om det är uppenbart oskäligt att föräldern ska betala skadeståndet, med hänsyn till förälderns förhållande till barnet eller de särskilda åtgärder föräldern har vidtagit för att förhindra att barnet begår brott.

Lagmotiven anger samtidigt att just fallet då barnet är tvångsomhändertaget bör kunna föranleda jämkning, med hänsyn till att föräldern även om han eller hon är vårdnadshavare i formell mening inte ansvarar för den faktiska omsorgen. I lagkommentaren anges det även att jämkning bör kunna komma i fråga även i andra fall när föräldern inte ansvarar för den faktiska omsorgen och har ingen eller helt obetydlig kontakt med barnet – och i förlängningen saknar möjlighet att påverka barnets livsföring.

Inte ansvarat

I och med 17-åringens familjehemsplacering har hans mamma inte ansvarat för den faktiska omsorgen om honom. Hon har därmed inte kunnat påverka hans livsföring – och det skulle då vara uppenbart oskäligt att ålägga henne solidarisk skadeståndsskyldighet för gärningarna. Mammans skadeståndsskyldighet jämkas i stället till noll av en enig hovrätt. (Blendow Lexnova

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: