Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Kvinna med samiskt ursprung får inte byta efternamn

Nyheter
Publicerad: 2021-09-29 11:10
Foto: Christine Olsson / TT /

Kammarrätten slår fast att en kvinna inte får byta efternamn till Niia.
Omständigheterna att kvinnan i vuxen ålder fick veta sitt ursprung och upplever det som krångligt att förklara vilken familj hon kommer ifrån utgör inte särskilda skäl.
Vidare hade kvinnans pappa blivit adopterad och därmed brutit juridiska band med den biologiska familjen.

Skatteverket beslutade den 20 augusti 2020 att avslå en 50-årig kvinnas ansökan om att få byta efternamn. 
50-åringen överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att hon ska få byta efternamn till Niia på grund av särskilda skäl.

Pappan adopterades

Förvaltningsrätten anförde inledningsvis att möjligheten att byta efternamn regleras i lagen om personnamn. Av utredningen framgick det att efternamnet Niia burits i två släktled i kvinnans biologiska släkt. Kvinnans pappa genom gick emellertid en adoption som resulterade i att de juridiska banden med den biologiska släkten brutits. Bestämmelsen i 18 § var därför inte tillämplig i fallet. 

En person har också möjlighet att byta efternamn om det föreligger särskilda skäl enligt 13 §.  
50-åringen anförde att hon är av samisk släkt och att det är hennes samiska familjenamn som hon vill byta till. 

Förvaltningsrätten konstaterade att Sverige har flera internationella åtaganden som måste levas upp till för att säkerställa minoritetsbefolkningens och minoritetsspråkens ställning och rättigheter. Det konstateras dock att det efternamn som kvinnan vill byta till har upphört att vara ett släktnamn i samband med adoptionen av hennes far. Adoptionen har skett i vuxen ålder och har inte skett till följ av assimilationspolitik. Mot bakgrund av detta ansåg inte förvaltningsrätten att det stod i strid med Sveriges internationella åtaganden att neka namnbytet.

Särskild vikt

50-åringen överklagade till Kammarrätten i Stockholm och vidhöll sitt yrkande. Hon lyfte fram att det är viktigt att samers intresse av att vidmakthålla sin kultur ska tillmätas särskild vikt vid en intresseavvägning.

Kammarrätten bedömer i linje med förvaltningsrätten att möjligheten att genomgå ett namnbyte med stöd av 18 § upphört i samband med faderns adoption. 

Gällande frågan om det finns särskilda skäl i enlighet med 13 § poängterar rätten att det ska finnas skäl av tillräcklig styrka i det enskilda fallet som motiverar att ett namnbyte godkänns trots rådande hinder. Detta kan bli aktuellt om sökanden har en beaktansvärd anknytning till efternamnet. Exempelvis om personen under lång tid faktiskt har burit efternamnet och som nu söker en formell ändring av rätten att bära det. Bedömningen ska avgöras efter en helhetsbedömning i varje enskilt fall (se prop. 2015/16:180 s. 103). 

Inte särskilda skäl

Omständigheten att den 50-åriga kvinnan i vuxen ålder har fått veta sitt biologiska ursprung utgör inte tillräckligt tungt vägande skäl för ett namnbyte. Inte heller den omständigheten att kvinnan upplever det som krångligt att förklara vilken familj hon kommer ifrån utgör särskilda skäl.

Som 50-åringen redan anfört, ska allmänna folkrättsliga principer och samernas intresse av att kunna vidmakthålla sin kultur tillmätas särskild vikt vid en intresseavvägning (se NJA 2020 s. 3). I föreliggande mål vägs dock intressen för olika enskilda med samiskt ursprung mot varandra. Kammarrätten ändrar därför inte sin bedömning vid beaktande av 1 kap. 2 § st. 6 regeringsformen, RF, och folkrättsliga principer om vikten av att ta hänsyn till urfolks sedvänjor samt sedvanerätt i tillämpningen av nationell lagstiftning.

Det föreligger därmed inte särskilda skäl och överklagandet ska därför avslås.  (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Blendow Lexnova
red@dagensjuridik.se