Kammarrätten slår fast att det faktum att vissa moment kan utföras av en sekreterare inte utgör ett hinder för att tillkänna biträdet ersättning.
Det finns vidare inga generella regler för hur mycket arbete som ska anses vara skäligt i vissa typer av mål – utan måste avgöras i det enskilda fallet.
Ett offentligt biträde var förordnad för två vårdnadshavare i ett mål om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hon begärde i förvaltningsrätten ersättning för 15 timmars arbete.
Förvaltningsrätten tillkände henne dock enbart ersättning motsvarande 9,9 timmars arbete. Som motivering angavs att det i ett ordinärt mål av aktuellt slag var skäligt med cirka sju till åtta timmars arbete. Tidsåtgången ansågs uppenbart orimlig i ifrågavarande mål. Vissa av momenten i arbetet skulle utföras av sekreterare på biträdets arbetsplats och kunde därmed inte utgöra arbete som särskilt skulle ersättas.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Kontaktintensiva klienter
Biträdet överklagade till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att hon skulle beviljas begärd ersättning. Till stöd anförde hon att det varit fråga om kontaktintensiva klienter som inte bor tillsammans. Klienterna kunde inte förmedla information sinsemellan, vilket föranledde fler samtal från klienterna än normalfallet.
Kammarrätten konstaterar inledningsvis att det inte finns några generella regler för hur mycket arbete som ska anses vara skäligt i vissa typer av mål. Det avgörande är vilket arbete det specifika uppdraget har krävt.
Det saknas vidare stöd för bedömningen att bara samtalen till klienterna och inte samtal från dem har varit skäliga.
Nödvändiga
Den omständigheten att vissa moment kan utföras av annan person än det offentliga biträdet själv utgör inte ett hinder för att tillkänna biträdet ersättning för nedlagd tid – om momenten har krävts för att utföra uppdraget.
Avslutningsvis har det aktuella uppdraget omfattat klienter som har varit kontaktintensiva. Biträdet har uppgett att all tid som faktiskt har lagts ner på telefonsamtal med klienterna inte har noterats i arbetsredogörelsen. Den omständighet att klinterna inte lever tillsammans har medfört ett ökat informationsbehov, vilket i sin tur har påverkat tidsåtgången för de inledande och avslutande åtgärderna. De övriga momenten som biträdet utförts, bedöms enligt kammarrättens mening, ha varit nödvändiga för att utföra uppdraget.
Hon ska därför tillerkännas den begärda ersättningen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
