Eftersom fotograferingen av Säpos huvudkontor skedde innan lagändringen, gällde att ansvarsbestämmelserna i skyddslagen stod i strid med anskaffarfriheten – om fotograferingen skett för att bilderna skulle publiceras.
Eftersom mannen fotograferat i egenskap av journalist antas syftet ha varit att publicera bilden.
Han frias från olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Journalisten besökte Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna den 6 december 2022, dit han var inbjuden för ett besök som var bestämt i förväg. När han till fots närmade sig byggnaden där huvudkontoret finns tog han på avstånd ett foto av byggnadens utomhusfasad med sin mobilkamera. Han uppmärksammades av skyddsvakter. Efter mötet med Säkerhetspolisen kontaktade skyddsvakter och polis honom. Hans mobilkamera togs i beslag. Han åtalades för olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Såg ingen skylt
Som bevisning lades övervakningsfilm och fotot som visade del av byggnadens utomhusfasad fram. Mannen förklarade att han tog fotot för att han är journalist och har tagit till vana att fotografera platser han besöker. Han var inbjuden av Säkerhetspolisen men hade inte fått någon information om att byggnaden var ett skyddsobjekt eller att det var förbjudet att fotografera byggnaden. Han kände inte till de förhållandena och såg inte heller någon skylt som angav fotoförbudet förrän han kom fram till husets entré.
Solna tingsrätt framhöll att det är ”rimligt för envar” att Säkerhetspolisens huvudkontor är ett skyddsobjekt. Att byggnaden är ett skyddsobjekt innebär dock inte i sig med automatik att det är förbjudet att fota eller på annat sätt avbilda byggnaden. För att fotoförbud ska gälla på platsen krävs ”ett särskilt beslut” som anger att sådant förbud gäller. Kring detta hade åklagaren dock inte presenterat någon bevisning. Vidare fanns heller igen bevisning kring påstådd skyltning. I avsaknad av närmare utredning om det nödvändiga särskilda beslutet och om vilka skyltar som den tilltalade såg eller kunde se när han tog fotot, fanns det enligt tingsrätten inte förutsättningar att döma honom.
Svea hovrätt konstaterar att det av den åberopade bevisningen framgick att Säkerhetspolisens lokaler är ett skyddsobjekt och att avbildningsförbud gäller samt att detta är skyltat på flera ställen utanför lokalen.
”För vana”
Den tilltalade har dock uppgett att han är journalist och i denna egenskap blivit inbjuden till lokalerna samt att han har för vana att fotografera platser som han besöker. Eftersom han inte hade internetuppkoppling kunde han dock inte skicka vidare bilden eller lägga upp bilden på internet direkt.
Vid tiden för den aktuella gärningen gällde enligt praxis från Högsta domstolen att ansvarsbestämmelserna i skyddslagen stod i strid med anskaffarfriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet skett för att bilderna skulle publiceras. Detta har sedan den 1 januari 2023 ändrats genom att en ny bestämmelse, 1 kap. 12 § p. 7 tryckfrihetsförordningen, förts in.
Frias
Eftersom mannen fotograferat skyddsobjektet i egenskap av journalist får syftet med hans avbildning antas ha varit att publicera bilden. Eftersom fotograferingen skedde före lagändringen ska bedömningen ske enligt den praxis som gällde enligt det ovan nämnda rättsfallet från Högsta domstolen. Mot denna bakgrund saknas det anledning att pröva mannens invändningar om att han varken haft uppsåt eller varit oaktsam eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen vid denna tidpunkt inte kunde tillämpas i en situation som denna. Den tilltalade frias därför även i hovrätten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
