En sakkunnig advokat och en tingsnotarie i målet mellan UBS-bolaget och Pensionsmyndigheten står i blickfånget. Det handlar om jäv. Domstolen slår dock fast att åtminstone tingsnotarien inte är jävig och får därmed delta under kommande huvudförhandling.
UBS-bolaget har även begärt att tingsrätten ska besluta om edition då bolaget vill få ut mejlkorrespondens mellan Allra-topparna.
Det var i juli 2021 som Pensionsmyndigheten lämnade in en stämning mot UBS Third Party, numera TP Manco, med krav på cirka 42 miljoner dollar. Megastämningen mot UBS-bolaget handlar i allt väsentligt om hur ”vissa personer, med ett kontrollerande inflytande över Prognosia”, det vill säga ägarna av Allra Sverige, har på ett otillåtet sätt agerat för att tillgodogöra sig fondmedel på bekostnad av pensionsspararna. Huvudansvaret för de fondmedel som, enligt Pensionsmyndigheten, har tillgodogjorts av dessa personer har fondbolaget UBS haft.
Det är alltså sedan dess skriftväxlingar pågått i målet – men nu börjar målet närma sig huvudförhandling i Stockholms tingsrätt.
Målet har fördröjts
UBS-bolaget är dock kritisk och menar att det är Pensionsmyndigheten som har fördröjt målet i domstolen, vilket gör det till en dyr historia för bolaget. Slutlig bevisuppgift, inklusive sakkunnigutlåtanden skulle nämligen ha getts in senast den 9 januari 2023. Detta skedde inte. Åtta månader senare lämnades sakkunnigutlåtandena in, vilket innebar, enligt UBS-bolaget att det orsakats ”betydande merkostnader”.
Mindre än en månad senare kallade Pensionsmyndigheten ett ”helt nytt” vittne och tillkännagav två nya sakkunniga: Jan Waage och Ezechiel Havrenne. Den förstnämnda var även ett av Pensionsmyndighetens vittnen i målet mot Allra-topparna.
UBS-bolaget svarar i ett yttrande och gör klart att man är kritisk till dessa sakkunnigvittnen. Anledningen är att an Waages skriftliga utlåtande är från 2017.
”Detta framstår som något oortodoxt och ger upphov till vissa farhågor. Syftet med kravet på att sakkunniga ska ge in ett skriftligt utlåtande, enligt 40 kap. 7 § rättegångsbalken, är att motparten ska ges möjlighet att förbereda motförhör och ge in egna sakkunnigutlåtanden i frågan om det behövs”, skriver UBS-bolagets ombud.
Första jävsinvändningen
När det gäller sakkunnigvittnet Ezechiel Havrenne anser UBS-bolaget att han är jävig. Anledningen till detta är att DLA Piper tog kontakt med Havrenne i juni 2022, när UBS-bolaget granskade potentiella sakkunniga. Då diskuterade de, via e-post och ett Teams-möte, de luxemburgska rättsfrågorna i målet ur UBS-bolagets synvinkel.
”Under dessa omständigheter är det naturligtvis högst olämpligt att Havrenne åtar sig ett uppdrag som partssakkunnig åt Pensionsmyndigheten”, skriver UBS-bolagets ombud och skriver att man förväntar sig därför att Pensionsmyndigheten återkallar Havrenne som partssakkunnig.
Domstolen skriver i ett svar på frågan om ett eventuellt jäv för Ezechiel Havrenne att tingsrätten för närvarande inte vidtar någon åtgärd.
Begäran om edition
UBS-bolaget har även i målet begärt att få ut mejlkorrespondens mellan Allra-topparna mellan den 1 oktober 2014 till 1 mars 2015. Enligt UBS-bolaget är det ostridigt att Pensionsmyndigheten har tillgång till all den korrespondens som beslagtagits i Allras lokaler av Ekobrottsmyndigheten.
UBS-bolaget talar om en ovilja att lämna ut material som UBS-bolaget har begärt, vilket ger bolaget anledning att anta ”att det finns dokument i Pensionsmyndighetens besittning som är skadliga för dess talan och som man därför inte vill lämna ut”.
UBS-bolaget begär därför att tingsrätten beslutar om edition.
Bolaget anser att handlingarna har relevans som bevisning bland annat eftersom de kan ge ytterligare stöd åt UBS-bolagets invändning att regelverket har följts och att olika investeringar och andra faktorer övervägdes innan GS-Warranterna köptes. Det kan även ge stöd för att motbevisa Pensionsmyndighetens påståenden om att inga som helst överväganden gjorts innan GS-Warranterna köptes.
Vidare anser UBS-bolaget att handlingarna kan även ge stöd för att motbevisa att investeringen i GS-Warranterna var en del av en påstådd systematisk tömning av LSF-fonderna/Allra-fonderna och att motbevisa att Prognosia/TP Manco agerat på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för fondmarknaden har skadats.Handlingarna kan även, enligt UBS-bolaget motbevisa att Prognosia/TP Manco agerat på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för fondmarknaden har skadats.
Pensionsmyndigheten svarar på editionsföreläggandet
Pensionsmyndigheten svarar på editionsyrkandet och skriver att handlingarna som efterfrågas finns på en hårddisk som lånats ut från Ekobrottsmyndigheten. Pensionsmyndighetens ombud ägde inte fritt att förfoga över handlingarna utan behövde vända sig till åklagaren för att kunna använda handlingarna.
Efter en omfattande genomgång har Pensionsmyndighetens ombud identifierat de handlingar som eventuellt skulle kunna ha någon koppling till målet och har därefter hemställt att få använda dessa. Övriga handlingar som inte har koppling till målet har inte lämnats ut.
Åklagaren har framhållit att UBS-bolaget istället ska rikta editionsföreläggandet mot EBM. Enligt Pensionsmyndigheten har UBS-bolaget varit så oprecis i sin begäran och på så sätt begärt ut 18 000 handlingar som inte ens rör målet, vilket inte kommer bifallas.
Andra jävsindävningen
Målet har även tilldelats en ny tingsnotarie. UBS-bolaget noterar att hon tidigare var sakkunnig vid Finansdepartementet 2017-2021. Därefter var hon statssekreterare 2021-2022, det vill säga departementets högsta tjänsteman, direkt underställd finansministern Mikael Damberg.
”Som tingsrätten säkert är medveten om, har det förekommit viss rapportering i media om att Finansdepartementet var aktivt involverat i brottmålet mot Allra-företrädarna under den tid då N.N verkade där som sakkunnig”, skriver UBS-bolagets ombud.
Han skriver vidare att han uppskattar en bekräftelse från tingsrätten att tingsnotarien inte var inblandad i frågor som rörde brottmålet mot Allra eller dess företrädare.
”Anledningen till denna önskan är att Pensionsmyndigheten i föreliggande fall i hög grad förlitar sig på argument och bevisning från Allra-brottmålet”, skriver ombudet.
Tingsrätten skriver en notering i dagboksbladet att fråga har uppkommit om tingsnotariens tidigare arbete som bland annat. statssekreterare vid Finansdepartementet.
”Tingsrätten har innan hon tilldelades målet prövat frågan om hennes bakgrund skulle göra henne olämplig att handlägga målet och funnit att så inte är fallet. Hon har inte haft någonting med Allra-målet att göra och inte heller haft ansvar för eller arbetat för något statsråd som haft ansvar för Pensionsmyndigheten (som inte tillhör Finansdepartementet)”, framgår det av dagboksbladet.
Tingsrätten har satt ut målet till huvudförhandling under nio veckor med start den 23 januari 2024. Målet ska avgöras av tre domare.
