Tingsrätten dömde en 52-årig man till åtta månaders fängelse för att ha publicerat 60 inlägg på sociala medier som utgjorde hets mot folkgrupp.
Hovrätten betonar dock att det varken i praxis eller i förarbetena finns stöd för att hets mot folk är ett artbrott som medför fängelsepresumtion, och dömer i stället till villkorlig dom.
Vid Linköpings tingsrätt påstod åklagaren att en 52-årig man publicerat ett tiotal nedsättande och i vissa fall även hotfulla inlägg på sitt VK-konto, ett slags ryskt Facebook, som utgjorde hets mot folkgrupp. Inläggen bestod av bilder och eller textkommentarer riktade mot judar, mörkhyade personer, araber, invandrade, samer och romer.
Genom 52-åringens egna uppgifter och utredningen i övrigt var det inledningsvis styrkt att det var mannen som hade publicerat inläggen.
Nedsättande uttalanden
Frågan var därefter huruvida inläggen utgjorde hets mot folkgrupp. Domstolen påpekade att bedömningen bland annat tar sikte på nedsättande uttalanden om en skyddad grupp som klart överskrider gränsen för vad som utgör saklig kritik eller en vederhäftig diskussion.
Förutom missaktning tar straffbestämmelsen i brottsbalken även sikte på meddelanden som hotar, till exempel en folkgrupp. Vad som utgör ’hot’ ska bedömas med utgångspunkt i vad som enligt ”gängse språkbruk” anses som hot, framhöll domstolen.
Sammanfattningsvis fann tingsrätten att 60 av de totalt 63 inläggen som mannen hade publicerat utgjorde hets mot folkgrupp. Inget av brotten ansågs som ’ringa’.
Speciella omständigheter
Beträffande påföljdsfrågan ansåg tingsrätten inte att brottets straffvärde var så högt att det i sig motiverade ett fängelsestraff. Vidare konstaterade rätten att det saknas uttalanden från lagstiftaren om som ger anledning att generellt bedöma hets mot folkgrupp som ett artbrott – det vill säga brott där det finns presumtion för fängelse.
Emellertid rörde det sig i fallet om ett stort antal inlägg som publicerats under flera månaders tid på en öppen internetsida. Dessutom utgjorde vissa av inläggen en stark uppmaning till våld mot vissa utsatta folkgrupper.
Tingsrätten ansåg bland annat därför att det förelåg sådana speciella omständigheter som talade för ett fängelsestraff, och bestämde påföljden till åtta månaders fängelse.
Hovrätten upphäver
Göta hovrätt ändrar nu domen i påföljdsdelen med bland annat följande motivering.
Hovrätten håller med om att de skäl som tingsrätten åberopat talar för att hets mot folkgrupp – åtminstone i allvarligare fall – bara vara brott av sådan art att det finns en fängelsepresumtion.
Emellertid finns varken i förarbetena eller i Högsta domstolens, HD, praxis stöd för en sådan bedömning. HD har tvärtom uttalat at det finns begränsat utrymme för att betrakta ytterligare brottstyper som artbrott, om det inte framgår av förarbeten eller av Högsta domstolens praxis.
Mot bland annat den bakgrunden anser hovrätten inte att saknas förutsättningar för att anse att de brott som 52-åringen har begått är sådana att det finns en presumtion för fängelse.
Påföljden ändras därmed till villkorlig dom förenat med 140 dagsböter om 50 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
