Det var fel av tingsrätten att förklara umgängstalan förfallen när käranden uteblev från förhandlingen efter att hans covidsjuka ombud anmält förhinder.
Eftersom något förhör i bevissyfte inte skulle hållas med käranden var det inte möjligt att skriva av målet till följd av frånvaron. Det konstaterar Högsta domstolen, som undanröjer tingsrättsdomen.
En man väckte talan i Attunda tingsrätt och yrkade att hans dotter född 2013 skulle förklaras ha rätt till umgänge med honom i närvaro av umgängesstöd.
På eftermiddagen före huvudförhandlingen i mars 2022 i tingsrätten meddelade mannens ombud och rättegångsbiträde att hon var sjuk i covid och därför inte kunde komma till förhandlingen eller delta via länk.
”Talan förfallit”
Tingsrätten meddelade då ombudet att förhandlingen inte ställdes in utan att man i stället hade för avsikt att ropa på målet och under sammanträdet med hänvisning till laga förfall boka en ny tid för huvudförhandlingen, förutsatt att mannen dök upp. Om han inte gjorde det skulle man i stället skriva av målet med hänsyn till att talan förfallit, oavsett om ombud närvarade eller inte.
I normalfallet skulle förhandlingen ha ställts in redan eftersom ombudet hade laga förfall, men i det aktuella fallet ville tingsrätten i stället ropa på målet för att se om mannen skulle dyka upp. Han hade nämligen inte hörts av sedan sommaren 2021 – och varken medverkat i två försök med samarbetsavtal som rätten beslutat om eller i ett umgänge med umgängesstöd som flickans föräldrar kommit överens om i samband med ett sammanträde för muntlig förberedelse. Ett senare sammanträde hade mannen också helt uteblivit från – och hans ombud uppgav då att man inte hade lyckats få kontakt med mannen.
Tingsrätten hade mot denna bakgrund beslutat att kalla mannen till huvudförhandlingen personligen, vid äventyr av att talan annars skulle förfalla. Kallelsen till förhandlingen hade till slut fått delges via stämningsman efter flera misslyckade försök via post.
När förhandlingen ropades på inställde sig inte mannen och tingsrätten valde då att förklara hans talan förfallen. Man beslutade också att ålägga mannen att täcka motpartens rättegångskostnad med drygt 80 000 kronor.
Insjuknat
I beslutet framgick det att tingsrätten dygnet före förhandlingen hade haft kontakt både med den advokat som är mannens ombud och biträde samt med hennes biträdande jurist, som båda varit sjuka i covid. I efterhand hade mannen via advokaten meddelat att han på grund av depression och odiagnostiserad funktionsnedsättning saknat möjlighet att inställa eller involvera sig tidigare i processen – och att han inte lyckats förmedla detta till advokaten förrän dagen före huvudförhandlingen. Han hade dock haft för avsikt att komma till förhandlingen, men fått besked via advokaten och hennes biträdande jurist att de insjuknat och att förhandlingen därför sannolikt skulle ställas in.
Det besked som mannen fått hade dock inte medfört någon giltig ursäkt för att utebli från förhandlingen, bedömde tingsrätten. Utgångspunkten är att misstag från ett ombud även tillräknas parten – och enligt tingsrätten hade den biträdande juristen inte vidtagit tillräckliga kontroller kring vad som gällde för huvudförhandlingen.
”Tingsrätten vill här framhålla att det är anmärkningsvärt att en biträdande jurist hos en advokat som är rättshjälpsbiträde lämnar ett besked om att en förhandling med all sannolikhet kommer att ställas in, trots att domstolen lämnat besked till rättshjälpsbiträdet att förhandlingen inte skulle ställas in och advokaten och den biträdande juristen – såvitt [advokaten] har uppgett – inte haft någon kontakt i frågan om vilket besked domstolen lämnat”, skrev domstolen.
Tingsrätten betonade också att det besked som mannen fått inte varit definitivt, utan att han fått höra att förhandlingen ”med all sannolikhet” skulle ställas in. Mannen borde därför ha avvaktat ett definitivt besked från sitt biträde, eller tagit direkt kontakt med tingsrätten, ansåg man. ”Frågan om giltig ursäkt måste också ses i ljuset av att [mannen] sedan förra sommaren inte haft någon som helst kontakt med sitt rättshjälpsbiträde, tingsrätten eller motparten förrän han fick meddelandet från den biträdande juristen”, tillade tingsrätten.
Den samlade slutsatsen var också att mannen hade saknat giltig ursäkt för att utebli från förhandlingen.
”Mot bakgrund av hans helt uteblivna medverkan i målet, hans uteblivna kontakter med såväl rätten, ombudet som motparten sedan sommaren 2021 och att han delgavs först med stämningsman fanns det skäl för rätten att använda sammanträdet som ett tillfälle att delge honom kallelse till en ny tid för huvudförhandling”, fortsatte tingsrätten. Utgångspunkten var att utevaron från förhandlingen hade medfört förfall – och enligt domstolen kunde ombudets laga förfall inte också medföra laga förfall för mannen. Det var inte heller rimligt mot flickan eller hennes mamma att talan inte skulle förfalla, eftersom mannens bristande medverkan redan resulterat i olägenheter för dem.
Talan hade i och med detta förfallit och målet skulle skrivas av, slog tingsrätten fast.
Hovrätten avslog
Svea hovrätt beslutade senare att avslå mannens överklagande av beslutet om avskrivning och rättegångskostnader.
Hovrätten ansåg i och för sig att det var utrett att mannen hade fått ett definitivt besked av den biträdande juristen om att huvudförhandlingen i tingsrätten inte skulle komma att genomföras den utsatta dagen – och att denna information varit felaktig.
Som tingsrätten konstaterat ska dock ombuds åtgärder som utgångspunkt även tillräknas parten och enligt uttalanden från Högsta domstolen, HD, är det bara speciella förhållanden som kan motivera avsteg från denna princip.
I det aktuella fallet fanns det enligt hovrätten inte tillräckliga skäl att göra avsteg från utgångspunkten. Mannen hade därför saknat laga förfall – och hovrätten delade även tingsrättens uppfattning att talan hade förfallit. Domstolen delade samtidigt tingsrättens överväganden avseende rättegångskostnaderna och mannens överklagande avslogs därför.
HD undanröjer
Högsta domstolen, HD, undanröjer nu tingsrättens beslut och återförvisar målet dit.
Det följer av 42 kap. 12 och 21 §§ rättegångsbalken att en kärande som ska höras i bevissyfte ska förläggas att infinna sig personligen vid påföljd att käromålet annars förfaller och målet skrivs av. Om käranden ska infinna sig personligen i ett annat syfte får utevaron endast straffas med vite.
Eftersom tingsrätten, sedan ombudet anmält förhinder, beslutade att använda den utsatta tiden för att planera den fortsatt handläggningen av målet skulle det inte hållas något förhör med mannen. Den påföljd som tingsrätten har angett i kallelsen har därmed inte kunnat göras gällande mot käranden. Det var alltså fel att låta käromålet förfalla och att förpliktiga mannen att betala motpartens rättegångskostnader.
Tingsrättens dom undanröjs därför och målet visas åter dit för fortsatt handläggning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
