Förvaltningsrätten anser att Finansinspektionen i sitt beslut om pelare 2-vägledning för Klarna på gruppnivå inte har gjort en tillräcklig bedömning av Klarnas invändningar om att bankens särdrag medför utfallet att den bedömningsmetod som valts inte blir lämpligt. Målet återförvisas därför till Finansinspektionen för ny prövning.
Alla svenska banker omfattas av kapitaltäckningskrav, som grundar sig på EU-rätten. Det handlar bland annat om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, lagen om kapitalbuffertar och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
Tillsammans med minimikrav på kapitaltäckning enligt tillsynsförordningen, särskilda kapitalbaskrav enligt tillsynslagen och det kombinerade buffertkravet enligt buffertlagen utgör den så kallade pelare 2-vägledningen enligt tillsynslagen en av huvuddelarna i det riskbaserade kapitalbehovet.
Beslut om Klarna Bank
I sitt beslut om pelare 2-vägledning för Klarna Bank på gruppnivå beslutade Finansinspektionen bland annat att betaltjänstbolaget skulle hålla ytterligare kapital om 7,5 procent av gruppens totala riskvägda exponeringsbelopp och 6 procent av gruppens totala exponeringsmått för bruttosoliditet.
Finansinspektionens bedömningar av lämplig pelare 2-vägledning genomförs i två led. Först genomförs ett stresstest som bygger på ett antal metodval och antaganden om hur banken skulle påverkas vid finansiell stress. Därefter vägs andra bedömningsgrunder in för att bland annat möjliggöra justering av ett utfall från stresstestet som inte framstår som rimligt.
Klarna överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att pelare 2-vägledningen skulle ändras. Bolaget menade i korthet att Finansinspektionen inte i tillräcklig mån beaktat att bankens särdrag medför att utfallet inte blir lämpligt.
Inte skäl till stresstest
Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis i sin bedömning att Finansinspektionen fått ett stort utrymme att utforma sina tillsynsbedömningar. Inom detta handlingsutrymme får anses rymmas att ta fram och tillämpa en gemensam bedömningsmetod för institut som är kategoriserade i samma tillsynskategori.
Med hänsyn till detta anser domstolen att det inte har funnits skäl för Finansinspektionen att utforma stresstestet, alltså det första ledet i bedömningen, på ett annat sätt än vad som gäller för övriga kreditinstitut.
När det gäller väg 2-vägledningens andra led framhåller förvaltningsrätten att det är svårt att tillämpa en förutsebar och rättssäker metod som samtidigt leder till ett resultat som är lämpligt för det enskilda institutet. Utvärderingarna bör dock enligt domstolen genomföras i linje med den europeiska bankmyndighetens riktlinjer och Finansinspektionens övergripande ansats. I sammanhanget finns också skäl att påminna om motiveringsskyldigheten i 32 § förvaltningslagen.
Domstolen håller med Klarna
Rätten konstaterar att Klarna har fört fram att Finansinspektionen inte i tillräcklig grad har beaktat bankens särdrag i förhållande till övriga institut – något domstolen håller med om.
”Enligt förvaltningsrätten framgår det därmed inte av det överklagade beslutet att Finansinspektionen gjort en tillräcklig bedömning av Klarnas invändningar om att bankens särdrag och nyckelparametrar i fråga om bl.a. expansionskostnader, provisionseffekter och valutaeffekter medför att ett i förhållande till dessa aspekter ojusterat utfall från stresstestet leder till en vägledning som inte är lämplig. Invändningarna har inte heller i tillräcklig utsträckning bemötts genom yttranden under processen hos förvaltningsrätten”, skriver domstolen.
Av dessa skäl går det heller inte att bedöma vägledningens förenlighet med proportionalitets- och likabehandlingsprincipen. Beslutet ska därför upphävas och målet återförvisas till Finansinspektionen.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
