Advokaten friades i tingsrätten men dömdes senare i hovrätten för grovt penningtvättsbrott och näringspenningtvätt.
Nu förbereds huvudförhandling i Högsta domstolen.
Riksåklagaren uppger i en ny skrivelse till HD att det är oklart vilka felaktigheter försvaret menar att hovrätten byggt sin bedömning i uppsåtsfrågan på.
Försvaret menar att det finns en tydlig distinktion mellan den vetskap som föreligger i dag och toppadvokatens vetskap vid tidpunkten för överföringarna.
Advokaten åtalades för grovt penningtvättsbrott och penningtvätt av normalgraden med bäring på två överföringar som gjorts från en av hans klienters klientmedelskonto på byrån. Den ena överföringen var på 250 000 kronor till en man och den andra överföringen var på 75 000 kronor till klientens sambo.
Advokaten dömdes senare av hovrätten för grovt penningtvättsbrott den 1 november 2017 och för näringspenningtvätt den 8 november 2017. Han dömdes till villkorlig dom med 100 dagsböter om 250 kronor.
Överklagade till HD
Advokaten överklagade hovrättsdomen till Högsta domstolen som i sin tur ville ha svar från Riksåklagaren på överklagandet innan man kan gå vidare med besked om prövningstillstånd skulle beviljas eller ej. Riksåklagaren motsatte sig dock en HD-prövning då hon ansåg att en prövning av advokatens överklagande inte är av vikt för ledning av rättstillämpningen.
Advokaten fick prövningstillstånd i Högsta domstolen och försvaret uppgav snart att en huvudförhandling i HD är nödvändig.
Riksåklagaren ansåg dock att varken tilläggsförhör med advokaten eller en huvudförhandling var nödvändig.
Högsta domstolen bedömde dock, efter yttranden från Advokatsamfundet, att advokatens överklagan ska prövas under en huvudförhandling samt att han återigen ska höras under denna.
Riksåklagaren har lämnat in, vad som skulle ha varit, en slutskrivelse till domstolen. Tanken var även att Riksåklagaren skulle lämna in bevisuppgift men Riksåklagaren skriver i punkt efter punkt i skrivelsen att det är svårt att bedöma vilken bevisning som behöver åberopas eftersom försvaret varit otydligt i sina yttranden till domstolen.
Svårt att bedöma vilken bevisning som ska åberopas
När det gäller tilläggsförhöret har toppadvokaten med sitt försvar uppgett att det ska avse ansvarsfördelningen mellan honom och advokaterna som hanterade ett tvistemål som hans klient var föremål för.
”Utan att veta mer än så om inriktningen på förhöret och vilken betydelse förhöret påstås ha för bedömningen av skuldfrågan är det enligt min mening svårt att bedöma vilken bevisning jag behöver åberopa”, skriver RÅ.
Vidare uppger RÅ att toppadvokaten inte heller har angett i vilket eller vilka avseenden det hävdas att hovrättens bedömning av uppsåtsfrågan bygger på felaktiga förutsättningar.
”Utan klarhet i vilka felaktiga förutsättningar Lars Engstrand syftar på är det svårt for mig att bedöma vilken bevisning som behöver åberopas”.
Ostridigt i målet
RÅ konstaterar att det är ostridigt att toppadvokaten på sin klients instruktioner har låtit föra över pengarna från klientmedelskonto till två andra konton. Riksåklagaren utgår från att det är ostridigt att de pengar som överfördes härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att klientens syfte med agerandet var att dölja att pengarna härrörde från brottslig verksamhet och att främja möjligheten for honom eller någon annan att tillgodogöra sig dem.
”Som framgått anser jag att det är svårt att avgöra vilken bevisning som behöver åberopas utan att motparten utvecklar sin inställning och inkommer med klargöranden i de avseenden som angetts i det föregående. Detta skulle även i övrigt underlätta beredningen av målet inför den kommande huvudförhandlingen. Jag föreslår att Högsta domstolen låter N.N yttra sig över denna min inlaga”, skriver RÅ.
Direkt felaktigt för uppsåtsbedömningen
Toppadvokaten håller med om att det är ostridigt att de aktuella transaktionerna har genomförts, att pengarna har influtit på konton tillhörande de två mottagarna RÅ nämner. Det är även ostridigt att överföringarna sker på uppdrag av toppadvokatens klient efter instruktion från toppadvokaten till byråns kamrer samt att ”pengarna, med den kunskap som i dag föreligger härrörde från brott”.
Enligt toppadvokatens försvar är det dock direkt felaktigt att detta kan ”läggas till grund för uppsåtsbedömningen då det finns en tydlig distinktion mellan den vetskap som föreligger i dag och N.Ns vetskap vid tidpunkten för överföringarna. Att dessa omständigheter lagts till grund för uppsåtsbedömningen utgör felaktiga förutsättningar i hovrättens dom”.
Enligt försvaret trodde toppadvokaten, vid tidpunkten för överföringarna, att mottagaren till ena kontot var hans klient och ingen annan. Vilket är stridigt i målet. Toppadvokaten menar dessutom att han saknade vetskap om att pengarna härrörde från brott.
Ålagts skyldigheter som civilrättsliga advokater har
”Försvaret vill framhålla att det inte är möjligt att kontrollera vem som är kontoinnehavare av ett uppgivet bankkonto eftersom det skyddas av banksekretess. Dessutom innefattar en advokats skyldighet inte att kontrollera om en klients uppgift är riktig”.
Försvaret menar att HD inte ska pröva om pengarna härrörde från brott utan ska pröva de rättsliga frågorna kring penningtvättsregleringens tillämpningsområde, i vad mån toppadvokaten varit i god tro.
Försvaret menar att tilläggsförhöret är åberopat då hovrätten har kommit fram till att toppadvokaten har ålagts skyldigheter som tillfaller advokater som hanterar civilrättsliga uppdrag och som inte är tillämpliga på advokater som hanterar straffrättsliga uppdrag.
Förhöret ska klargöra ansvarsfördelningen på advokatfirman Nordia, vilket har bäring på HD:s prövning av vilket ansvar som kan åläggas toppadvokaten. Detta är av betydelse, enligt försvaret, för att redovisningen av klientmedelskonto som omfattas av åtalet sker utifrån det civilrättsliga uppdraget utan koppling till den straffrättsliga processen.
Riksåklagaren ska nu senast den 12 december 2022 inkomma med bevisuppgift samt skriftligen slutföra sin talan.
