Advokaten friades i tingsrätten men dömdes senare i hovrätten för grovt penningtvättsbrott och näringspenningtvätt.
I somras meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd och därefter har advokaten med sin försvarare påkallat huvudförhandling i HD.
Riksåklagaren, som nu lämnat in slutskrivelsen i målet, anser dock att varken tilläggsförhör med advokaten eller en huvudförhandling vara nödvändig.
Advokaten åtalades och för grovt penningtvättsbrott och penningtvätt av normalgraden med bäring på två överföringar som gjorts från en av hans klienters klientmedelskonto på byrån. Den ena överföringen var på 250 000 kronor till en man och den andra överföringen var på 75 000 kronor till klientens sambo.
Han dömdes senare av hovrätten för grovt penningtvättsbrott den 1 november 2017 och för näringspenningtvätt den 8 november 2017. Han döms till villkorlig dom med 100 dagsböter om 250 kronor.
Advokatens försvarare advokat Johan Eriksson överklagade hovrättsdomen till Högsta domstolen som i sin tur ville ha svar från Riksåklagaren på överklagandet innan man kan gå vidare med besked om prövningstillstånd skulle beviljas eller ej. Riksåklagaren motsatte sig dock en HD-prövning då hon ansåg att en prövning av advokatens överklagande inte är av vikt för ledning av rättstillämpningen.
Advokaten fick prövningstillstånd i Högsta domstolen och försvaret uppgav snart att en huvudförhandling i HD är nödvändig.
Riksåklagaren har fått möjlighet att svara på försvarets önskemål.
Riksåklagaren ifrågasätter tilläggsförhör
Riksåklagaren pekar på att advokaten har åberopat muntlig bevisning i form av ljud- och bildupptagning från förhöret med honom själv i tingsrätten liksom även den skriftliga bevisningen. Advokaten och försvaret har nu uttalat att tilläggsförhör med honom själv kommer att påkallas. Vidare menar man att förhöret också bör innefatta omständigheter av betydelse för frågan om uppsåt, eftersom hovrättens bedömning bygger på felaktiga förutsättningar. Enligt advokaten är ett tilläggsförhör av vikt för sakens rätta belysning.
Riksåklagaren ifrågasätter dock detta tilläggsförhör då advokaten och dess försvarare inte anger vad som föranleder att tilläggsförhör behöver hållas.
”Inte heller anges på vad sätt hovrättens bedömning av uppsåtsfrågan bygger på felaktiga förutsättningar. Utan preciseringar i dessa avseenden är det enligt riksåklagarens uppfattning svårt att bedöma såväl om det finns förutsättningar för tilläggsforhör som vilken bevisning som behöver åberopas. Vad N.N hittills uppgett utgör inte synnerliga skäl för förnyad bevisupptagning i Högsta domstolen”, skriver Riksåklagaren.
Kände till vad klienten var dömd för
Riksåklagaren pekar på att det framgått i hovrättens domskäl att advokaten vidgått att han när överföringarna gjordes, visste att hans klient var dömd för grova bedrägerier, att han var misstänkt för ytterligare bedrägerier, att civilrättsliga tvister med grund i misstänkta bedrägerier hade pågått mot klienten, att klienten hade gripits med en stor summa pengar, narkotika och dyra klockor, att hans konton var spärrade och att husrannsakan hade genomförts hos klienten. Dessutom kände advokaten till att mannen var anhållen i sin frånvaro när transaktionerna gjordes.
Åklagaren menar här att det inte finns några påståenden i advokatens överklagande om att vad hovrätten noterat att han vidgått inte stämmer.
Inget behov av huvudförhandling
”Utifrån vad N.N uppgett om att målet är lämpligt som prejudikat eftersom det inte finns några påtagliga bevisfrågor som skymmer rättsfrågorna utgår riksåklagaren ifrån att bevisning inte behöver föras om att N.N på X.Xs instruktioner har låtit föra över pengarna från klientmedelskontot till Y.Ys respektive A.As konton. Vidare utgår riksåklagaren ifrån att det är ostridigt att de pengar som överfördes härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att X.Xs syfte med agerandet var att dölja att pengarna härrörde från brottslig verksamhet och att främja möjligheten för honom eller någon annan att tillgodogöra sig dem”, skriver Riksåklagaren.
Riksåklagaren uppger även att för det fall det stämmer att de senast nämnda förhållandena är ostridiga i målet behöver delar av den skriftliga bevisningen inte åberopas.
”Högsta domstolen har avsett att avgöra målet utan huvudförhandling. Riksåklagaren ser för närvarande, utifrån de uppgifter som N.N hittills lämnat, inget behov av att hålla huvudförhandling i målet”.
