Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Försäkringskassan brast i service och motivering – JO kritisk

Nyheter
Publicerad: 2021-10-05 10:10
Foto: TT

Trots att kvinnan kom med kompletterande uppgifter och ställde frågor fick hon ingen respons av Försäkringskassan, som istället nekade henne sjukpenning med en ”vag, generell och otydlig” beslutsmotivering.
Justitieombudsmannen riktar nu kritik mot myndigheten för brister i båda service och beslutsmotivering.

En kvinna anmälde Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO, på grund av hur myndigheten handlagt hennes ärende om sjukpenning, efter en så kallad aktivitetsförmågeutredning.

Att Försäkringskassans akt framgår att bedömningen har varit att kvinnans arbetsförmåga in är nedsatt på grund av sjukdom och att Försäkringskassan i ett brev till kvinnan förklarat att man överväger att inte bevilja sjukpenning för en fyramånadersperiod som hon ansökt för.

Frågor besvarades inte

Kvinnan har lämnat synpunkter på detta, med kompletterande information från arbetsgivare och sjukskrivande läkare och ställt vissa frågor. Ansvarig handläggare har då svarat att kompletteringen inte förändrade myndighetens bedömning, men inte utvecklat varför. De frågor som kvinnan ställde besvarades inte.

Försäkringskassan har i efterhand kunna konstatera att den information som kvinnan har fått har varit bristfällig – och särskilt pekat på att handläggaren inte bemött kvinnans kompletterande underlag eller svarat på hennes frågor om aktivitetsförmågeutredningen och övervägande till beslut. Motiveringen av beslutet framstår också som ”vag, generell och otydlig” och förklarar inte i tillräcklig utsträckning bedömningen av arbetsförmågan. Försäkringskassan beklagar bristerna djupt och har nu satt in stödåtgärder till handläggaren i fråga om just aktivitetsförmågeutredning och negativa beslut.

JO riktar nu kritik mot Försäkringskassan för brister i både service och beslutsmotivering.

Kan inte undgå kritik

Myndigheters serviceskyldighet är inte obegränsad och endast den omständigheten att en enskild är missnöjd med innehållet i ett svar innebär inte att serviceskyldigheten har åsidosatts. Normalt krävs dock någon form av svar på frågor som enskilda ställt och svaret får inte dröja längre än nödvändigt.

Försäkringskassan har i det aktuella ärendet underlåtit att svara på kvinnans frågor och kan därför inte undgå kritik för bristande service. Man har inte heller bemött det kompletterande underlaget och – som myndigheten själv uppmärksammat – formulerat motiveringen vagt, generellt och otydligt.

Socialförsäkringsbalken föreskriver att ett ärende om sjukpenning som huvudregel inte får avgöras till den försäkrades nackdel utan att den försäkrade har underrättats om innehållet i det kommande beslutet och fått tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över det. Det framgår av förarbetsuttalanden på området att det inte bara beslutet som sådant som den försäkrade ska underrättas om, utan även beslutets motivering.

32 § förvaltningslagen föreskriver i sin tur att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt måste innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. Motiveringen ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Har en part gjort invändningar mot faktauppgifter som tillförts ärendet från någon annan finns det också anledning för myndigheten att förklara hur man bedömt invändningarna. ”Den enskilde har också ett berättigat krav på att få en bekräftelse som visar att myndigheten på ett korrekt sätt har tillämpat rätt föreskrifter på de fakta som den har beaktat och fört ett resonemang som logiskt leder till det slut som myndigheten kommit fram till”, anges det i förvaltningslagens förarbeten.

Utredningen visar att Försäkringskassan varken i kommuniceringsbrev eller efterföljande beslut har bemött och resonerat kring det som kommit fram under kommuniceringstiden. Att lämna en motivering som inte besvarar frågan varför kvinnans synpunkter inte förändrar myndighetens bedömning kan inte anses uppfylla de krav som ställs upp i 32 § förvaltningslagen – och motsvarande krav bör även gälla för kommunicering. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se