För 13 år sedan dömdes mannen för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, vilket skedde inom ramen för hans yrke som läkare.
Det har visserligen gått lång tid sedan händelsen, men med beaktande av att han fortfarande nekar till brottet och lägger skulden på offret anser kammarrätten att legitimationsansökan ska avslås.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd beslutade i februari 2022 att avslå en mans ansökan om ny läkarlegitimation sedan han tidigare fått legitimationen återkallad.
Mannen hade fått sin läkarlegitimation återkallad för 13 år sedan i samband med att han dömdes för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Beslutet att inte ge tillbaka legitimationen grundades i att nämnden bedömde att brottet var av sådan karaktär att det påverkade förtroendet för mannen som läkare, även om det förflutit relativt lång tid sedan brottet.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
”Felaktig dom”
Mannen överklagade beslutet och yrkade i Förvaltningsrätten i Stockholm att han skulle beviljas läkarlegitimation. Enligt mannen var hovrättens dom felaktig, och han hade inte begått brottet. Han var läkare i 24 år innan legitimationen drogs in, och under den tiden fick han aldrig någon anmärkning.
Förvaltningsrätten konstaterade att brottet sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning hade begåtts av mannen inom ramen för hans yrkesutövning. Det hade inte framkommit några omständigheter i målet som gav anledning att frångå den bedömning som hovrätten gjort i den frågan.
Brottet var enligt förvaltningsrätten allvarligt nog för att rubba förtroendet för mannen i hans ställning som läkare. Frågan var då om det fanns särskilda skäl för att ändå bevilja mannen läkarlegitimation.
Särskilda skäl
Om det passerat en avsevärd tid sedan brottet som föranledde återkallelse av legitimationen, kan särskilda skäl föreligga. Detta bör dock endast i undantagsfall gälla de grövsta brotten, enligt patientsäkerhetslagens förarbeten.
Trots att det gått 13 år sedan mannen begick brottet bedömde förvaltningsrätten, mot bakgrund av att gärningen begåtts mot en ung person i en behandlingssituation, att det inte fanns särskilda skäl för att underlåta återkallelse.
Mannens överklagande avslogs därför.
En nämndeman var skiljaktig och menade att läkarens goda uppförande sedan brottet borde utgöra särskilda skäl för att ge tillbaka mannen hans läkarlegitimation.
Mannen överklagade förvaltningsrättens dom.
Kammarrätten i Stockholm instämmer i tingsrättens bedömning att mannens agerande varit ägnat att rubba förtroendet för honom som läkare. Frågan är om det fanns särskilda skäl att bevilja mannen läkarlegitimation.
Nekar fortfarande
Det har visserligen gått 13 år sedan brottet, vilket är en lång tid, men mannen nekar fortfarande till brott och lägger ansvaret på målsäganden. Med beaktande av mannens inställning till brottet finner domstolen att den tid som gått inte kunde utgöra särskilda skäl.
Mannen har inte heller på något annat sätt lyckats visa att särskilda skäl föreligger. Mannens överklagande avslås därför även av kammarrätten.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
