Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen förhördes i Stockholms tingsrätt i dag.
Hon berättade om dagen då kaoset bröt ut på Swedbank efter Uppdrags Gransknings sändning om penningtvätt i Baltikum.
Birgitte Bonnesen berättar även varför den tidigare compliance-chefen fick sparken efter rapport om penningtvätt i Baltikum.
Det är den åttonde dagen i tingsrättsförhandlingarna mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen och dags för förhör med Birgitte Bonnesen.
Birgitte Bonnesen är åtalad för grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand samt obehörigt röjande av insiderinformation.
Enligt åklagaren har de vilseledande uppgifterna haft den innebörden att Swedbank AB inte hade eller haft problem med sina AML-processer i bankens verksamhet i Estland under åren 2007 – 2018. Åklagaren har även yrkat att Birgitte Bonnesen ska dömas för obehörigt röjande av insiderinformation då hon som vd och koncernchef för Swedbank AB i Sverige, den 18 februari 2019, uppsåtligen i samband med ett möte med representanter för de största aktieägarna i Swedbank AB, obehörigen röjt insiderinformation.
Birgitte om sin tid på Swedbank
Birgitte Bonnesen fick först möjlighet att hålla en kort redogörelse för sin uppfattning själv rörande åtalspunkterna men även berätta om sin uppväxt i en provins på Jylland i Danmark och om sina gedigna utbildningar. Hon berättade hur hon kom till Sverige 1987, hur hon var med om hur sparbankerna fusionerades till en enda stor bank – Swedbank.
– Jag hade aldrig en en ambition att bli koncernchef. Anders Sundström kontaktade mig och berättade att Michael Wolf hade lämnat väldigt hastigt och frågade om jag kunde gå in som tf. Det fanns inte i min sinnevärld att säga nej. Men samtidigt sade jag till Anders att jag gör det gärna men jag är ingen kandidat att bli vd. Men det var väldigt roligt att vara tf. Jag hade väldigt fina kollegor och det hände mycket och omvärlden ändrades i mycket snabb takt. Mycket som skulle anpassas i banken. Så småningom blev jag vd.
Hon berättade att hon tillsammans med kollegorna tog fram något som fanns för första gången i banken som kallades för operating model.
Hon berättade också att hon ville inkludera Baltikum i Sverige. Hur hon valde en koncernledning som representerade hela banken. Det var viktigt att utnyttja spetskompetenser i olika enheter i både Sverige och Baltikum.
– Som ni hör så var jag inte jurist, jag var inte heller AML-specialist, jag är generalist och det är jag bra på. Att driva verksamhet och sticka ut en riktning och se till att förverkliga den. Dagarna va intensiva. De startade tidigt och slutade sena kvällar.
AML-arbetet
Hon beskrev hur dagarna bestod av möten med kunder, medarbetare, kommittéer, styrelsen och så vidare. Det handlade även om resor för att träffa investerare och analytiker.
Hon berättade att banken var fokuserat på att ligga i framkant när det gällde arbetet mot penningtvätt. Att ta in ny teknik och ta in nya sätt att tänka.
– Jag trivdes otroligt bra med mitt jobb och jag drevs av att göra något bra för kunder och anställda och jag tog på stort allvar den stora ovh viktiga roll som banken hade i samhället.
Kommunikationsprocessen
Hon gick sedan in på kommunikationsprocessen.
– Jag vill lyfta de delar som jag tycker är otroligt viktigta. För det första är det så att det är omöjligt att sprida vilseledande information inom en bank. Kommunikationsprocessen inom en bank är strikt reglerad med lagar och förordningar. Men också internt.
Hon beskrev en process där man tar fram budskap som kvalitetssäkras om och om igen. Att det finns inspektioner i alla länder och att man även följer regleringarna i USA eftersom banken har kontor i New York. Hur banken verkar för att vara transparent och lägger ut alla hållbarhetsredovisningar, delårsrapporter och årsrapporter på bankens hemsida – även från dotterbolagen i Baltikum. Att det står i dessa att banken alltid talat om att penningtvätt och arbetet mot penningtvätt är en utmaning.
– Det är vi väldigt medvetna om och vi har upprepat hur vi arbetar och vi har talat om att vi är ödmjuka och förstår att vi behöver hjälp, säger Birgitte Bonnesen.
Hon berättade att banken hade amerikanska advokater som kom in och sade vad banken kunde säga och inte kunde säga.
– Vi hade en intention att vara så öppna och transparenta som möjligt, men det var inte så enkelt.
Vidare berättade hon att en bank-VD aldrig träffar medier, analytiker och investerare ensam. Om det handlade om analytiker så var det hon, bankens CFO och CIO. Träffade hon medierna var det tillsammans med kommunikationschefen eller presschefen eller båda tillsammans. Allt detta för att det ska bli rätt.
– Säger vi något fel eller utelämnar man något eller är det något man inte vet har någon möjlighet att fånga upp det och vi kan återkomma.
– Det enda jag hoppas på är en korrekt och rättvisande rapportering.
Skarp kritik mot Uppdrag Granskning
Hon går sedan in på Uppdrag Gransknings inslag. Hon säger att kommunikationschefen kom till henne och berättade att banken fått frågan om att ställa upp på en intervju i Uppdrag Granskning. De kom överens om att kommunikationschefen skulle intervjus. När han kom tillbaka berättade han att UG sagt att Swedbank var den enda bank som inte ställde upp med sin vd men banken höll ändå fast vid sitt beslut.
– Det blev ett väldigt aggressivt och osympatiskt sätt att intervjua, säger hon.
Hon berättade att programmet släpptes halv sju på en måndag.
– Jag kan bara säga att för oss kom det som en chock. Två minuter efter att det släpptes började telefonerna att ringa till Gabriel (kommunikationschefen reds anm.). Han förstod då att det var många som hade fått se detta innan – men inte vi. Ju längre fram i programmet vi kom ju mer chockerade vi var. Det var väldigt osmakligt. Det var fängelsecell och man antydde att Magnitskij hade dött, varvat med bilder på mig. Det var otroligt osympatiskt, säger Birgitte.
– Sedan kom kopplingarna mellan kunder och Magnitskij och vi hade ingen aning vad de pratade om. Vi kunde inte förstå hur det kunde läggas fram på det här sättet. Tyvärr var det så upplagt så att vi aldrig hade möjlighet att bemöta detta och det gjorde att hela den första dagen var rätt kaotisk.
Hon berättade att banken inte visste vad man skulle säga när myndigheterna, kunder och media ringde eftersom banken inte kände till vilka kunder man pratade om.
Hon säger sedan att det var först när kommunikationschefen ”efter mycket om och men” fick ta bilder med mobiltelefonen på den listan av kunder som UG baserat sitt inslag på som banken gå vidare med en egen granskning.
– Det fick han göra i utbyte mot att han skulle ställa upp på ytterligare en intervju. Det fråntog oss all möjlighet att agera professionellt. När vi äntligen fick namnen kunde vi kontakta inspektionen och kunde börja kommunicera.
– Den bild som sändes ut skapade ett nytt narrativ, fortsätter Bonnesen.
Förhör om Compliance-rapport och den sparkade compliance-chefen
När förhöret ska starta under förmiddagen påbörjar åklagare Ted Murelius med bevisuppgiften 1, vilket är den compliance-rapport som den tidigare compliance-chefen Viveka Strangent skrivit år 2016. Han pekar bland annat på att Strangert tagit upp nya complicandefrågor och åtgärder. I rapporten nämner hon att det finns otillräcklig riskbedömning hos banken i de baltiska länderna.
Han frågar Birgitte Bonnesen om detta var nya uppgifter för henne.
– Det här är ju områden som man hela tiden granskar. Min minnesbild är mer att jag tyckte att det var bra att man granskade och kom fram till adekvata åtgärdsplaner.
Om det rörde sig om ny information eller om hon kände till detta sedan tidigare minns hon inte.
Åklagaren frågar även om Birgitte Bonnesen minns hur hon reagerade på rapporten.
– Jag minns att jag ringde henne efteråt och sade att hon uttryckte sig vulgärt. Hon använde ord som kriminella och shady business. Jag hade i sak inga åsikter om de förbättringar som lyftes.
Hennes minnesbild är att banken bestämde sig för att gräva vidare i denna fråga.
Inga synpunkter på förbättingsåtgärder
Viveka Strangert har främst omnämnts i medierna som den sparkade visselblåsaren på Swedbank efter att hon presenterade denna interna rapport om misstänkt penningtvätt för bankenens styrelse och för den då nya vd:n Birgitte Bonnesen år 2016. (I en intervju med Dagens Juridik säger Strangert själv att hon inte vill kalla sig visselblåsare)
Du hade tagit del av den här rapporten och tyckte att Viveka Strangert hade uttryckt sig på ett sätt som du inte tyckte var bra?
– Jag hade inga synpunkter på de förbättringsområden eller hennes granskning över huvud taget.
Vad var det för delar du hade synpunkter på?
– Det framgick i sättet som hon uttryckte sig på. Hon omtalade det som shady business och hon hade också vissa andra uttryck som jag inte gillade.
Senare under förhöret kommer åklagaren in på det faktum att Viveka Strangert fick lämna banken efter styrelsemötet i april.
Kan du berätta hur det gick till enligt dig?
– Då hade jag blivit permanent vd och ville då flytta på Viveka Strangert. Skälet var att om man är compliance-chef så har man ansvar att godkänna bisyssla. Skälet var att Michael Wolf fick gå, så vitt jag förstått, var att det var godkänd bisyssla för del av koncernledningen att göra investeringar som absolut inte var lämpliga. Viveka valde att inte gå förbi Michael till styrelsen. Det är skälet att det inte gick för mig att arbeta med Viveka. Jag behövde en complicandechef som hade hög integritet som jag visste ville gå förbi mig.
Det fanns inget samband mellan att hon lämnade banken och rapporten?
– Absolut inte.
Pratade du med Viveka efter rapporten?
– Ja, jag ringde henne och sa att jag inte gillade hennes sätt att uttrycka sig på. Hon var för oprecis, nästan lite generaliserande, populistisk i sina uttalanden. Jag gillade inte det.
Förhören med Bonnesen fortsätter under eftermiddagen och senare i veckan hålls förhör med Viveka Strangert.
