Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Viveka Strangert om penningtvätt: Vi i Sverige har varit för naiva

Nyheter
Publicerad: 2020-10-16 08:57
Viveka Strangert arbetar med näringsrättsliga frågor främst inom finansiell sektor. Hon är rådgivare åt ett antal företag främst inom områdena intern styrning och kontroll, compliance metodik och anti-penningtvätt.

Viveka Strangert, expert på compliancefrågor, menar att svenskar har varit för naiva när det gäller penningtvätt och att  det kan vara en av anledningarna till att ”buset” sökt sig till Sverige.

Viveka Strangert arbetar med näringsrättsliga frågor främst inom finansiell sektor. Hon är rådgivare åt ett antal företag främst inom områdena intern styrning och kontroll, compliance metodik och anti-penningtvätt. De senaste åren har hon främst omnämnts i medierna som den sparkade visselblåsaren på Swedbank efter att hon presenterade en intern rapport om misstänkt penningtvätt för bankenens styrelse och för den då nya vd:n Birgitte Bonnesen år 2016.

När Dagens Juridik träffar Viveka Strangert vill hon poängtera att hon aldrig var någon visselblåsare utan endast gjorde sitt jobb som chef för compliance genom att rapportera identifierade brister till bankens VD och styrelse.

Rapporten slog fast att arbetet med att förebygga penningtvätt i den baltiska verksamheten inte höll måttet. Hennes budskap var att det krävdes åtgärder motsvarande de som redan hade gjorts i Sverige.

– Jag var ingen visselblåsare som det har framställts. Jag gjorde bara mitt jobb som compliance-chef. Jag vet inte heller varför jag fick lämna. 

Upptäckte du något som inte togs på allvar?

– Jag rapporterade om problem i Baltikum. Banken hade lagt mycket tid och resurser åt att fixa de problem som var i Sverige och sedan hittade vi motsvarande brister i Baltikum och rapporterade att det behövdes tillsättas ett projekt och resurser för att fixa detta. Då var vi fortfarande inriktade på det regulatoriska. Vi saknade vissa saker i Baltikum som står i lagen som det står att man ska göra. Jag rapporterade att det fanns brister i regelefterlevnad, men vi hade vid den tidpunkten inte fokus på om det faktiskt tvättades pengar genom banken. 

Eftersom hon bara hann gå en gång till styrelsen innan hon blev ombedd att lämna banken vet hon inte hur styrelsen agerade därefter med anledning av rapporten.

Varför tror du att det är mer fokus på frågorna idag jämfört med tidigare?

Att det i dag skrivs en hel del om penningtvätt är mycket tack vare media som drivit på frågan, menar Viveka Strangert.

– Nu grävs det upp om situationer från  2010 eller tidigare och det jag kan säga är att folk var ju naiva tidigare. Media, alla tillsynsmyndigheter och banker.

Viveka Strangert berättar att hennes intryck är att bankerna i Sverige arbetade med penningtvättsfrågorna mer regelfokuserat innan inslaget från Uppdrag Granskning, som avslöjade Penningtvättsaffärerna i Swedbank. Innan dess handlade det mest om att få regelverket på plats. 

– Att det faktiskt tvättas ryska maffia-pengar även genom svenska banker, den poletten ramlade inte ned hos allmänheten förrän 2018.

Har penningtvätten funnits i denna stora skala även i Sverige?

– Ja, alldeles säkert i Sverige och många andra europeiska länder eftersom vi har varit så naiva. I USA och England har man varit tightare i regleringen av tillsyn i dessa frågor.

Varför har vi varit så naiva?

– Jag tror att vi har varit rätt så godtrogna, överlag.

Finns det större risk för banker med filialer utomlands, eller är det naivt att tro det?

– Ja, jag tror att det är naivt. Buset söker sig dit där man har dåliga kontroller och där man är naiv. Med dåliga kontroller menar jag även outbildad personal där man inte riktigt förstår. Jag tror inte att vi är eller har varit förskonade alls.

Viveka Strangert tar upp att det idag är mycket skriverier om organiserad brottslighet och skjutningar och att även detta har en koppling till bedrägerifallen mot pensionärer och andra sårbara personer i samhället. Pengarna måste in i systemet och där kommer den finansiella sektorns roll in.

– Vi i branschen har börjat se denna koppling. Jag hoppas att allt fler ser den. I princip alla dessa phishingfallen där man ringer pensionärer om bankid är kopplade till skjutningarna. Det finansieras på detta vis. 

– De lurar av pengar från pensionärerna och så ställs det krav på finansiella aktörerna att identifiera detta. Dit når inte polisen. De ser inte detta och därför måste andra aktörer på marknaden som banker och andra finansiella företag ha system på plats som identifierar misstänkta beteenden och rapporterar in det till polisen.

Vad kan bolagen göra för att förhindra att det sker penningtvätt i verksamheten?

– Det finns ganska bra beskrivet i lagtexten. Man ska ha en bra uppfattning om vilka risker som finns, var riskerna är störst. Man ska ha en riskbedömning, man ska ha transaktionsmoderering, se hur flödena går och man ska känna sina kunder. Det är det absolut viktigaste. 

Med att känna sina kunder ingår att man måste veta vem som äger ett företag och verkligen förstå affären, uppger Viveka Strangert. Hon beskriver att om det känns konstigt i magen när man får uppgifterna från en kund så behöver man gräva vidare för att se om man har rätt att det är något som inte stämmer. Man ska fundera på varför detta är en lönsam affär. 

Något som också är viktigt för att förhindra att det sker penningtvätt i verksamheten är att utbilda personalen. Viveka Strangert pekar på att de system som automatiskt känner av och larmar när det blir en avvikelse är ”väldigt trubbiga system”. 

– Det är otroligt många falska larm. Det är väldigt få som genererar en rapport till finanspolisen. Det är mycket bättre med de tips som man får från den som möter kund. De är av mycket bättre kvalité. Det är resurseffektivt, men det kräver att den personal som träffar kunder har kunskap och mod att ställa rätt frågor och föra informationen vidare i organisationen.

– Man fångar saker genom att folk inte är så naiva. Man måste tänka lite konspiratoriskt och ställa de extra frågorna. Man måste förstå att när det känns obehagligt i magen och det inte känns rätt så ska man gå och prata med den som är ansvarig för rapporteringen, om det är compliance eller någon på organisationens AML-avdelning.

Vad är det tydligaste man kan se det på?

– Jag skulle säga att det ofta rör sig om undvikande svar. Det är konstiga upplägg. Det kan vara ett gräv- och schaktbolag som helt plötsligt ska börja att sälja presentartiklar från Malta. Det är konstigt och avvikande. Det kanske även ska betala en royalty-avgift på en halv miljon till Malta.

Men det låter som väldigt genomskinligt?

– Ja. Men det är inte alltid det är så tydligt men förut har även dessa flutit igenom. Nu tror jag att compliance eller AML enheten får en fråga när detta uppkommer.

Banker och finansinstitut har börjat rekrytera allt mer kompetens inom compliance men enligt Viveka Strangert har det tidigare inte varit så många som varit specialiserade inom detta och därför har man ofta valt att bygga upp den kompetensen internt. Storbankerna har dock förstått att detta är en prioriterad fråga och avsätter en hel del resurser till detta.

– Man har ju lyft att det måste sitta någon i ledande befattning som har ett särskilt ansvar för penningtvätt. Förut låg ofta penningtvättsenheten väldigt långt ner i organisationen och hade hemskt svårt att få gehör men på varje styrelsemöte diskuteras detta nu, så var det inte 2012. Nu är det ett extremt fokus. 

Viveka Strangert pekar dock på att i den nationella riskbedömningen framgår det att i och med att storbankerna har blivit bättre på compliance så flyttar sig buset till mindre banker och andra typer av finansiella aktörer som försäkringsbolag som tidigare trott att man är helt förskonade.

Hon hänvisar som ett exempel till Länsstyrelsens granskning som ledde till att två urmakare bötfälldes på miljontals kronor efter att bolagen tagit emot miljoner i kontanter utan att kontrollera var pengarna kommer från. Bolagen saknade rutiner och riktlinjer som krävs för att förhindra penningtvätt. 

Vilket ansvar har ledning och styrelse?

– De har allt ansvar. De har ansvar för att se till att systemen finns på plats och att resurser finns. Det går inte att komma undan. De har det yttersta ansvaret. Sedan kan inte dessa vara inne i alla detaljer. Men de har ansvar för att de får in alla rapporter och att det allokeras tillräckligt mycket pengar och att det finns system och en välutbildad personal, ledning och styrelse. Det är superviktigt. 

Finns det några branscher utanför finanssektorn som är särskilt drabbade?

– Det handlar om att vara så anonym som möjligt mot ett brott. Du vill få in brottsvinsten i systemet utan att någon kan koppla din förmögenhet till brottet. Det handlar om att genom flera olika transaktioner förvirra och förvilla. Allt som kan hjälpa till att göra detta anonymt är det som man letar efter. Kontanter är jättebra men de är väldigt svåra att bli av med nu. Kontantbranscher där man köper och säljer behändiga föremål för cash är ju utsatta såsom bilhandlare, klockor och antikviteter.

På frågan om det finns något som hon skulle vilja ändra i den nya skärpta penningtvättslagen svarar Viveka Strangert att det finns en sak som hon skulle vilja ändra på.

– Det finns en funktion som man måste ha, en centralt funktionsansvarig, den som rapporterar till finanspolisen. Den får inte outsourcas i Sverige och det skapar väldigt stora problem för mindre bolag som köper in compliance som även ofta brukar ha rollen som centralt funktionsansvarig, men även i stora koncerner där man vill centralisera kompetensen till en centralt funktionsansvarig i moderbolaget, säger Viveka Strangert.

Hon uppger att förbudet att outsourca denna funktion inte följer av EU:s direktiv, utan är något som Finansinspektionen har skrivit in i sina föreskrifter. Det gäller dessutom bara för finansiell sektor och inte för annan verksamhet som omfattas av penningtvättsregelverket.

– Det är klart att det är viktigt att det finns någon i bolaget som är särskilt ansvarig men det skapar väldigt mycket problem. Det framfördes av branschen redan när det lades fram.

Det finns dock något annat som hon skulle vilja ändra på som ligger lite utanför penningtvättslagen. Hon pekar på att det borde gå att samverka mer inom branscher, myndigheter och näringslivet för att förhindra penningtvätt men att GDPR och banksekretessen kan sätta käppar i hjulet för ett sådant samarbete. 

– Nu har vissa myndigheter börjat samverkat och det är ju jättebra. Men i branschen handlar det mer om personliga kontakter. Det finns ingen struktur för detta informationsutbyte.

– Man behöver inte gå in på individuella kunder utan kan uppge att nu har vi hittat detta modus som till exempel många bilhandlare sysslar med, eller vi ser transaktioner till ett visst land som misstänkta. Titta ni också. Det forumet finns inte i dag, säger Viveka Strangert.

Hur kan man lösa detta?

– SIMPT, Bankföreningen eller Finansinspektionen skulle kunna ta på sig den rollen att driva den frågan. Tidigare när polisen fick väldigt många rapporter om ett och samma modus där de såg ett mönster gick de ut i branschen och varnade branschen. Det gör de inte längre.

(Fotnot: Viveka Strangert föreläser även hos BG Institut. Den 4 december handlar föreläsningen om Ledningens ansvar för intern styrning och kontroll i finansiella institut.)


Dela sidan:
Skriv ut: