Allvarlig JO-kritik mot Polisen för passiv handläggning
Den bild som framträder ”ger intrycket att vissa typer av förmögenhetsbrott i praktiken inte längre utreds av myndigheten”.
Det konstaterar Justitieombudsmannen efter att ha granskat en bedrägeriförundersökning där Polismyndigheten inte vidtagit någon utredningsåtgärd under nästan fyra års tid – trots att det misstänkta bedrägeriet avser miljonbelopp.
Polismyndigheten inledde i augusti 2018 en förundersökning om förskingring mot en god man som misstänktes ha fört över 2,3 miljoner kronor från huvudmannens konto till sitt eget.
I en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, i juni 2021 framfördes kritik mot Polismyndigheten för långsam handläggning. JO uttalade då ingen kritik mot myndigheten men erinrade om rättegångsbalkens skyndsamhetskrav.
Inga åtgärder
Samma person inkom med en ny anmälan i januari 2022. JO begärde in upplysningar från Polismyndigheten, och det framkom då att myndigheten inte hade vidtagit några åtgärder i ärendet sedan JO:s beslut i september 2021.
Polismyndigheten har yttrat sig i ärendet och sammantaget anfört att förundersökningen ständigt har nedprioriterats på grund av resursbrist. En av de handläggare som har ansvarat för ärendet började vid bedrägerisektionen i augusti 2021 och fick då ansvar för mellan 1 700 och 1 800 ärenden samt delat bevakningsansvar för ytterligare cirka 1 500 ärenden. Resursbristen i polisregion Stockholm är en följd av att man under den aktuella tidsperioden har behövt hantera ett stort antal ärenden med koppling till den organiserade brottsligheten.
JO inleder med att hänvisa till skyndsamhetskravet i 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken. Där anges att en förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Av utredningen framgår att det trots direktiv och påminnelser från åklagare under nästan fyra års tid i princip inte har vidtagits några utredningsåtgärder över huvud taget. ”En sådan passivitet är naturligtvis helt oacceptabel och i strid med rättegångsbalkens skyndsamhetskrav”, skriver ombudsmannen.
Egendomsskyddet kränkts
Enligt JO är det även möjligt att egendomsskyddet i Europakonventionen har kränkts på grund av den långa och passiva handläggningen. Genom artikel 1 i första tilläggsprotokollet till konventionen har staten en positiv förpliktelse att se till att äganderätten skyddas mot kränkningar utförda av andra rättssubjekt.
Huruvida handläggningen har inneburit en konventionskränkning går dock inte att besvara eftersom det inte finns tillräckligt underlag i ärendet.
JO anser att Polismyndigheten förtjänar allvarlig kritik för hur förundersökningen har hanterats. Den passiva handläggningen är dessutom inte en isolerad händelse, utan JO har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot myndigheten för långa handläggningstider vid förmögenhetsbrott.
”Mycket bekymmersamt”
”Den bild som sålunda framträder av Polismyndighetens utredningsverksamhet är mycket bekymmersam och ger intrycket att vissa typer av förmögenhetsbrott i praktiken inte längre utreds av myndigheten. Det riskerar att allvarligt skada allmänhetens förtroende för Polismyndigheten och kan i förlängningen leda till att den som blir utsatt för brott upplever att man inte kan räkna med någon hjälp från de brottsutredande myndigheternas sida. Detta är naturligtvis djupt problematiskt”, avslutar JO. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
