Påföljden för en 31-årig man som dömdes till tre års fängelse för grovt narkotikabrott ska inte lindras, trots att mannen under den cirka sju månader långa häktningen, fram till huvudförhandlingen i hovrätten, suttit isolerad på grund av Covid-19.
Detta billighetsskäl och det högre straffvärde som hovrätten bedömer att brotten har tar nämligen ut varandra.
En 31-årig man åtalades vid Västmanlands tingsrätt för grovt narkotikabrott.
Mannen hade stoppats och kontrollerats av en polispatrull utanför en matbutik i Fagersta. Vid en visitation av mannen påträffades knappt fem gram kokain och 11 tabletter etizolam i hans vänstra jackficka samt drygt sju och ett halvt gram cannabis och sex tabletter buprenorfin i den högra jackfickan.
Erkände innehav
Vid husrannsakan av den bil som mannen kört hittade en matlåda innehållande nästan ett hektogram amfetamin och tre mindre påsar amfetamin samt redline-påsar. I en termos hittades 76 gram kokain.
Mannen erkände innehavet av den narkotika som påträffats i hans jackfickor, men förnekade kännedom om den narkotika som hittades i personbilen.
Med hänsyn bland annat till det kokain som 31-åringen bar på sig respektive narkotikan i bilen och narkotikan som senare påträffats i en lägenhet till vilken 31-åringen hade en av två nycklar och sina kläder i en garderob, var sambandet enligt domstolen sådant att mannen måste ha varit medveten om narkotikan i bilen och i lägenheten.
Corona-restriktioner
Mannen – som villkorligt frigavs den 22 november 2019 med en återstående strafftid om åtta månader – dömdes för grovt narkotika till tre års fängelse.
Domen överklagades till Svea hovrätt som inte gör några andra bedömningen än de som tingsrätten gjorde i fråga om skuld och rubricering. Hovrätten gör dock följande anmärkningar:
Vid tidpunkten för huvudförhandlingen i hovrätten har 31-åringen suttit frihetsberövad under cirka sju månaders tid, förenat med restriktioner – bland annat innefattandes isolering – hänförliga till Covid-19. Frihetsberövandet har därför inneburit ett sådant men som ska beaktas som ett så kallat ”billighetsskäl” vid straffmätningen.
Ändras inte
Enligt hovrättens mening är dock den samlade brottsligheten något högre än vad tingsrätten funnit. Det finns därför inte skäl att frångå det utdömda fängelsestraffet. Sammanfattningsvis innebär detta att domen inte ska ändras. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här