80-åring klippte av fotboja i Norge – får prövning i HD
Var svensk domstol behörig att fälla en utländsk medborgare som är bosatt utomlands och även befann sig där när han klippte av sin elektroniska fotboja?
Det blir en fråga för Högsta domstolen, enligt ett partiellt prövningstillstånd i målet.
Enligt hovrätten var svensk domstol behörig, eftersom brottet riktats mot ett svenskt allmänt intresse.
Den nu 80-årige mannen åtalades ursprungligen för överträdelse och kontaktförbud samt för hindrande av elektronisk övervakning i Uddevalla tingsrätt.
Inte första gången
Kontaktförbudet avser mannens dotter och det var inte första gången som kontaktförbudet överträddes. Tingsrätten ansåg också utifrån vittnesuppgifter från rektorn på flickans skola att det var styrkt att mannen dykt upp där och begärt att få träffa dottern – varpå polis tillkallats. Mannen, som är norsk medborgare, hade även medgett att han när han vistats i Norge på egen hand avlägsnat en elektronisk fotboja som han blivit försedd med.
Tingsrätten noterade att det handlade om återfall och att mannen tycks trotsa de förbud som åläggs honom. Samtidigt hade risken för att träffa dottern varit minimal, i och med att rektorsexpeditionen ligger avskild från den övriga skolan. Att ta av fotbojan hade innefattat skada på en svensk myndighets gods, men en förmildrande omständighet var att fotbojan ändå inte fungerar i Norge. Påföljden kunde med hänsyn till detta stanna vid kännbara böter, bedömde tingsrätten.
Hovrätten för Västra Sverige fastställde senare tingsrättens domslut.
Behörighetsfråga
Det fanns ingen tveksamhet kring om mannen uppsåtligen brutit mot kontaktförbudet – och det framgick även att han klippt sönder fotbojan och på så sätt hindrat fortsatt elektronisk övervakning. Frågan var om svensk domstol var behörig att döma kring det hindrande av elektronisk övervakning som mannen gjort sig skyldig till.
Gärningen begicks i Norge av en person som är medborgare och bosatt där. Då måste förutsättningarna i 2 kap. 3 § brottsbalken vara uppfyllda för att en svensk domstol ska få döma över åtalet. ”Frågan blir närmast om brottet hindrande av elektronisk övervakning är ett sådant brott som enligt punkten 4 i den paragrafen är riktat mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse, dvs. ett svenskt allmänt intresse”, skrev hovrätten.
Bestämmelsen ger uttryck för statsskyddsprincipen och att Sverige inte kan förlita sig på att andra stater har kriminaliserat gärningar som riktas mot den svenska staten på ett från svensk utgångspunkt adekvat sätt. Till brott som omfattas av punkter 4 hör brott mot statens yttre och inre säkerhet, vilket innebär att huvuddelen av brotten i kapitel 17–22 i brottsbalken omfattas.
Brott mot staten
Eftersom överträdelse av kontaktförbud är ett brott mot staten borde även hindrande av elektronisk övervakning vara det, i och med att brottet rör förhindrande av kontroll av efterlevnaden av ett kontaktförbud. Redan detta talade för att brottet fick anses riktat mot ett svenskt allmänt intresse.
Till det kom att det är den svenska polismyndigheten som ansvarar för verkställigheten av den elektroniska övervakningen. ”Ett hindrande av elektronisk övervakning skulle därför sannolikt inte upptäckas av norska myndigheter och de har knappast något eget intresse av att ingripa mot ett sådant brott”, skrev hovrätten. Agerandet skulle därför sannolikt inte lagföras av utländska myndigheter och det var då särskilt angeläget att svensk domstol är behörig att döma för brottet för att inte ett kringgående av övervakningen ska kunna ske. Hindrande av elektronisk övervakning har i sin tur vissa likheter med brottet hindrande av förrättning, som regleras i 17 kap. 13 § brottsbalken och som torde omfattas av de brott som riktar sig mot ett svenskt allmänt intresse.
Hovrättens slutsats blev att hindrande av elektronisk övervakning var ett brott riktat mot ett svenskt allmänt intresse i enlighet med 2 kap. 3 § 4 brottsbalken – och att svensk domstol därför var behörig att döma för brottet.
HD prövar
Mannen överklagade och får nu prövningstillstånd i Högsta domstolen. Tillståndet gäller dock bara gärningen hindrande av elektronisk övervakning samt påföljd och i övrigt ska hovrättens avgörande stå fast. Den prövning som HD ska göra kommer bland annat att rikta in sig på svensk domstols behörighet, anger man på sin hemsida. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
