Riksåklagaren motsätter sig att Allra-toppen Alexander Ernstberger beviljas resning i Högsta domstolen. Riksåklagaren hänvisar bland annat till att det inte är nya bevisuppgifter som Ernstberger lämnat men även att andra uppgifter som han har lämnat inte är grund för resning.
Bland försvarets motiveringar finns att ett huvudvittne ska ha ljugit under huvudförhandlingen. I samband med detta lämnade Ernstbergers försvarare in flera nya bevisuppgifter som man menar är resningsgrundande.
Nu har riksåklagaren yttrat sig över resningsansökan – och motsatt sig att resning beviljas.
Nu ”sågar” den vikarierande riksåklagaren Katarina Johansson Welin försvarets argumentation och hänvisar bland annat till yttranden från Ekobrottsmyndigheten som säger sig inte dela uppfattningen om att det aktuella vittnet lämnat oriktiga uppgifter om tillkomsten av en checklista.
Checklistan inte av avgörande betydelse
Hon hänvisar till uppgifter från vittnen som Alexander Ernstberger har åberopat och skriver att hon inte har någon anledning att ifrågasätta dessa. Utifrån detta är hennes uppfattning att Högsta domstolen vid bedömningen av frågan om resning har att utgå från att checklistan inte fanns med som underlag när fondbolaget Gustavias risk- och värderingskommitté godkände de aktuella warrantaaffärerna.
Riksåklagaren pekar på att detta var för övrigt den inställning till checklistan som åklagarna hade redan i den ordinarie processen.
Enligt Ernstbergers nya uppgifter ska alltså fondbolaget Gustavia haft tillgång till denna checklista vid affärerna.
Men riksåklagaren uppfattar dock att checklistan inte hade någon avgörande betydelse när Svea hovrätt gjorde sin bedömning.
”Betydligt viktigare än checklistan var, såsom jag uppfattar hovrättens dom, exempelvis innehållet i de avräkningsnotor som översändes till Gustavia. Warranternas verkliga värde doldes för Gustavia och fondandelsägarna genom att 8000 USD per warrant angavs i avräkningsnotor som skickades till pensionsfonderna trots att bankernas pris var 4850 USD per warrant”, skriver Riksåklagaren.
Vidare pekar Riksåklagaren på att checklistan inte heller haft någon avgörande betydelse vid bedömningen av att uppgifterna som man lämnat till Finansinspektionen var fabricerade i syfte att dölja de faktiska förhållandena.
”Hovrätten noterade i denna punkt bland annat även att det inte i något svar till Finansinspektionen framgått att det i priset som fonderna betalade för warranterna ingick en ersättning till Oak om cirka 170 miljoner kr, eller nästan 40 procent av priset”.
Inte någon ny uppgift
Riksåklagaren pekar även på, med stöd från EBM:s yttrande, att Alexander Ernstbergers inställning till checklistan inte är ett nytt bevis i målet. Han har enligt Riksåklagaren redan i hovrätten pekat på att checklistan är daterad den 14 maj 2012, det vill säga fem dagar efter mötet i Gustavias risk- och värderingskommitté den 9 maj 2012.
”I anslutning till detta argumenterade AE i sitt överklagande för att checklistan inte utgjort underlag vid Gustavias risk- och värderingskommittés möte den 9 maj 2012, dvs. samma omständighet som han nu menar utgör grund för resning”.
Riksåklagaren menar att ”med hänsyn till övriga omständigheter och bevis och hur hovrätten värderat dessa är det min bedömning att checklistan hade en underordnad betydelse vid hovrättens samlade bedömning av om Gustavia varit vilselett”.
Riksåklagaren bedömer att det inte är sannolikt att hovrätten skulle ha gjort en annan bedömning av frågan om Gustavia varit vilselett eller samtyckt till de förhållanden som legat till grund för de aktuella warrantaffärerna om de nya omständigheterna kring tillkomsten av checklistan hade varit kända.
Riksåklagaren hänvisar även till Alexanders Ernstbergers påstående om att vittnet ska ha lämnat oriktiga uppgifter. Hon hänvisar till att Ekobrottsmyndigheten har fått transkriberingar från Pensionsmyndigheten från förhöret med vittnet.
”Jag kan helt ansluta mig till vad Ekobrottsmyndigheten har anfört i denna del och instämmer i Ekobrottsmyndighetens bedömning att inte ens de urklipp från förhöret med N.N som AE åberopar i sin resningsansökan ger skäl att anta att N.N lämnat oriktiga uppgifter”, skriver Riksåklagaren och menar även att de uppgifter som vittnet lämnat inte kan antas ha inverkat på utgången av målet, vilket är en förutsättning för resning.
HD har redan prövat frågor
Riksåklagaren pekar även på att det inte finns något i utredningen som visar att vittnet känt till något om brottsplanen men utredningen visar att han känt oro för att FI vid sin granskning av Allra skulle komma fram till att Gustavia inte utfört sin granskande roll vid godkännandet att warrantinköpet den 9 maj 2012 och att han varit angelägen om att det skulle tas fram en handling som innehöll information som kunde fria Gustavia från eventuell kritik.
Riksåklagaren pekar även på den del av resningsansökan där Ernstberger påstår att han inte fått tillgång till den utredning som bedrivits av Pensionsmyndigheten. Riksåklagaren menar att den är så obestämt att den inte kan bedömas.
”Som Ekobrottsmyndigheten anfört i sitt yttrande är det svårt att se vilken information som Pensionsmyndigheten skulle kunna inneha som skulle kunna påverka bedömningen av ärendet”.
Alexander Ernstberger har även pekat på rättegångsfel som grund för resning. Han har påstått att hovrätten gått utöver åklagarens gärningsbeskrivning, att hovrätten underlåtit att bemöta invändningar från de tilltalade, att hovrättens domskäl varit undermåliga samt att han inte fått tillgång till en utredning som bedrevs av Pensionsmyndigheten.
Riksåklagaren menar att detta är sådant som redan har prövats av Högsta domstolen genom beslutet att inte meddela prövningstillstånd.
.
