Under kammarrättens handläggning av ett LVU-mål inkom socialnämnden med nya ansökningar till förvaltningsrätten avseende samma barn och samma grund.
Trots att det processrättsligt rör sig om ”samma sak” i bägge målen anser kammarrätten att principen om litis pendens inte hindrar en prövning i sak.
Social- och omvårdsnämnden i Tidaholms kommun ansökte hos Förvaltningsrätten i Jönköping om att tre barn skulle beredas vård med stöd av 2 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Förvaltningsrätten avslog ansökningarna den 4 oktober 2022. Domen överklagades av nämnden den 25 oktober och överlämnades till Kammarrätten i Jönköping dagen därpå.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Nya ansökningar
Samtidigt som målet handlades i kammarrätten lämnade nämnden in nya ansökningar om LVU-vård av barnen till förvaltningsrätten. Genom dom den 12 januari 2023, före kammarrättens avgörande i det andra målet, beslutade förvaltningsrätten att barnen skulle beredas vård med stöd av 2 § LVU och att vården skulle gälla omedelbart.
Frågan har nu uppkommit om kammarrätten är förhindrad att pröva målet som avgjordes av förvaltningsrätten den 4 oktober 2022.
Kammarrätten inleder med att konstatera att det andra målet har gällt samma sak som det pågående målet. Inom förvaltningsprocessen gäller principen om litis pendens, som innebär att det inte samtidigt kan pågå två rättegångar som rör samma parter och samma sak. Om det ena avgörandet har vunnit laga kraft talar man i stället om res judicata.
Inte hinder
”Då målet i kammarrätten anhängiggjorts först kan, enligt kammarrättens bedömning, det förhållandet att förvaltningsrätten tagit upp nya ansökningar till prövning, inte anses innebära att kammarrätten, så länge förvaltningsrättens dom inte har fått laga kraft, skulle vara förhindrad att pröva detta mål på grund av litis pendens. Inte heller finns hinder mot prövning på grund av res judicata”, skriver domstolen.
Inte heller anses överklagandet i det pågående målet ha förlorat sin betydelse. Detta med hänsyn till att förvaltningsrättens dom i det andra målet ännu inte fått laga kraft. Det kan inte uteslutas att domen vid ett eventuellt överklagande ändras och saken har därför ännu inte förfallit.
I sak anser domstolen att barnen ska beredas vård med stöd av LVU. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
