Ekobrottsmyndigheten väljer att överklaga domen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen.
– Efter att noga ha gått igenom tingsrättens dom kan vi konstatera att vi inte delar tingsrättens bedömningar och slutsatser, säger Thomas Langrot, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare.
Åklagarna pekar bland annat på att tingsrätten inte har prövat om utelämnande av information kan vara ett led i att vilseleda.
Det har nu gått tre veckor sedan Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen friades från de två åtalspunkterna grovt svindleri, eller grov marknadsmanipulation, samt röjande av insiderinformation. Under onsdagen är det sista dagen för EBM-åklagarna Thomas Langrot och Ted Murelius att överklaga domen.
Av ett pressmeddelande framgår det att chefsåklagare Thomas Langrot och vice chefsåklagare Ted Murelius har idag beslutat att överklaga Stockholms tingsrätts friande dom från den 25 januari.
– Efter att noga ha gått igenom tingsrättens dom kan vi konstatera att vi inte delar tingsrättens bedömningar och slutsatser. Idag har vi därför lämnat in ett överklagande där vi yrkar att Svea hovrätt, med ändring av tingsrättens dom, dömer den före detta bank-vd:n för grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand, samt för obehörigt röjande av insiderinformation, allt i enlighet med åtalet från januari 2022, säger Thomas Langrot, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare.
Vid slutpläderingarna uppgav åklagare Ted Murelius att det är svårt att hitta jämförbara mål och praxis att luta sig mot – målet är unikt.
31-sidor långt överklagande
I ett 31-sidor långt överklagande skriver åklagarna att ”den mest centrala frågan i målet gäller åtalet för grovt svindleri enligt 9 kap 9 § 2 st brottsbalken och innebörden av rekvisitet vilseledande uppgift”.
Åklagarna hänvisar till att Tingsrätten har under åtalspunkten rörande svindleri gjort bedömningen att det Birgitte Bonnesen uttalat antingen varit korrekt, och/eller alltför generellt för att nå upp till ett straffrättsligt ansvar. Tingsrätten har därvid lagt stor vikt vid ordalydelsen av de uttalanden Birgitte Bonnesen har gjort.
”Det finns exempel på uttalanden av Birgitte Bonnesen som är direkt felaktiga och osanna. Inte heller har uppgifterna som lämnats varit av generell natur, utan bör istället ses som konkreta svar på konkreta frågeställningar”, skriver åklagarna.
De menar att ”huruvida en uppgift är vilseledande eller inte ska bedömas med utgångspunkt i den vilseleddes ställe. Ett vilseledande kan ske trots att en uppgift inte är oriktig eller osann. Även ofullständiga uppgifter, dvs avsaknad av information, kan duga till att vilseleda. Tingsrätten har inte prövat om utelämnande av information kan vara ett led i att vilseleda”.
Vidare hänvisar åklagarna till. att tingsrätten uttalar ”att det i aktuella uttalanden funnits oklarheter och glidningar, vilket tingsrätten menar till viss del framstår som en medveten taktik från bankens ledning”.
Åklagarna uppger i överklagandet att huvudförhandlingen i tingsrätten handlade i huvudsak om vad Swedbanks interna utredningar visade, hur snarlika problemen var i jämförelse med Danske Bank, samt om bankens ledning kände till detta och undanhöll information från Finansinspektionen, bankens styrelse och marknaden.
”Kärnan i det som Birgitte Bonnesen förmedlade, särskilt den 23 oktober 2018, var att Swedbanks dotterbolag i Estland inte hade sådana problem med sina AML-processer som Danske Bank bevisligen hade under 2007 – 2015 i sin estniska filial. Det är svaren på frågorna, informationen som ges, som var avgörande för hur marknaden såg på bedömningen av Swedbank i ekonomiskt hänseende vid aktuell tidpunkt”, skriver åklagarna.
Röjande av insiderinformation
När det gäller den andra åtalspunkten, röjande av insiderinformation, bedömde tingsrätten att de uppgifter som lämnades av Birgitte Bonnesen på det aktuella aktieägarmötet var av allmän karaktär och de byggde på ett delvis ofullständigt underlag. Birgitte Bonnesen förmedlade dessutom att inget nytt skulle komma fram i programmet.
”Att det i den intervjun inte framkom något nytt (eftersom banken inte kommenterade de påståenden UG ville ha svar på) är givet. Det är i sammanhanget av begränsad betydelse och förtar inte, särskilt sett ur ett historiskt perspektiv och vad som hände under hösten 2018, den potentiella effekten programmet kunde förutses få, och även fick. Då kan det inte heller vara fråga om allmän eller diffus information”, menar åklagarna Thomas Langrot och Ted Murelius.
Åklagarna yrkade i slutpläderingarna i tingsrätten att Birgitte Bonnesen skulle dömas till två års fängelse – men hon friades alltså på samtliga punkter.
Räcker inte för straffansvar
Tingsrätten bedömde visserligen att en del av Birgitte Bonnesens uttalanden har varit otydliga och ofullständiga när det gäller bankens arbete mot penningtvätt. Det handlar framför allt om uttalanden som vd:n gjorde i Svenska Dagbladet och Dagens industri angående Swedbanks kopplingar till Danske Banks estländska filial under 2007–2015.
”De uttalanden som har gjorts har dock varit allmänt hållna och såvitt framkommit i huvudsak korrekta. I vart fall har vd:n inte sagt att Swedbank har varit befriat från problem i sitt arbete mot penningtvätt. Åtalet för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation har därför lämnats utan bifall”, konstaterade dock tingsrätten i domen.
Rättens ordförande chefsrådmannen Malou Lindblom uppgav i en kommentar att det inte räcker att någon lämnar oriktiga uppgifter eller utelämnar central information, utan det krävs en vilseledande uppgift som typiskt sett duger till att påverka mottagaren i en viss riktning för att det skulle leda till ett straffansvar. Allmänt lovordande av ett bolag är som regel inte straffbart, utan det krävs en viss grad av konkretion och precision i uppgiftslämnandet, uppgav hon.
Kände till allvarliga problem
Vid en presskonferens efter den friande domen uppgav EBM att man lagt stor vikt vid vad Bonnesen inte berättade men ändå kände till.
– Vi menar att bedömningen ska göras utifrån den vilseleddes perspektiv, nämligen investerare och marknaden. Att Swedbank hade haft historiska allvarliga problem med sina AML-processer i den estniska verksamheten har framgått av utredningen och att Birgite Bonnesen har känt till detta, sade Thomas Langrot.
Han konstaterade att EBM ”självklart inte är nöjda med domen” men i det läget ville han inte berätta om myndigheten hade för avsikt att överklaga. Han noterar dock på fråga från Dagens Juridik att åtalspunkten rörande röjande av insiderinformation är knepig och ”inte helt lätt att bedöma”
– Den var inte ett solklart fall av obehörigt röjande av insiderinformation. Vi gjorde ändå den bedömningen att det ska prövas. Men jag är ödmjuk inför att den åtalspunkten var knepig.
Birgitte Bonnesens försvarare advokat Per E Samuelson uppger för Dagens Juridik under onsdagen att de inte har några kommentarer då de inte ens hunnit läsa överklagandet.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
