När moderbolagets vd verkställde miljonöverföringen från dotterbolaget för att betala för moderbolagets fastighetsförvärv uppfyllde han rekvisiten för trolöshet mot huvudman. Det konstaterar hovrätten när man ändrar tingsrättens dom och ålägger den tidigare vdn att betala 500 000 kronor som dotterbolaget fortfarande inte fått tillbaka.
Ett svenskt aktiebolag ingick i januari 2017 avtal om köp av en fastighet i Vårby via sin dåvarande vd. Köpeskillingen bestämdes till 18 miljoner kronor och ett dotterbolag till aktiebolaget satte samma dag även – med stöd i ett separat handpenningsavtal – in en miljon kronor på den ansvarige fastighetsmäklarens klientmedelskonto.
Två dagar senare sade aktiebolaget dock upp köpeavtalet, som knappt två veckor senare även hävdes av säljaren. En dag senare sålde hon i stället fastigheten till en ny köpare, då för 12 miljoner kronor.
Förlikning mellan bolagen
Säljaren och aktiebolaget hamnade senare i tvist och fastighetssäljaren krävde då bolaget på sex miljoner kronor samt yrkade samtidigt på att förklaras ha bättre rätt till handpenningen, som vid det laget deponerats hos länsstyrelsen. I ett separat tvistemål om bättre rätt till handpenningen stämde hon även in dotterbolaget, som var den som satt in beloppet.
Tingsrätten stadfäste hösten 2018 en förlikning mellan kvinnan och de båda bolagen. Överenskommelsen innebar kvinnan fick bättre rätt till halv handpenningen, medan den andra halvan skulle betalas ut till dotterbolaget.
Det var mot denna bakgrund som dotterbolaget senare stämde den man som gjort upp fastighetsaffären. Mannen var vid tidpunkten vd och styrelseledamot i det numera konkurssatta moderbolaget och styrelseledamot och firmatecknare i dotterbolaget, men fick lämna vd-posten dagen efter att avtalet sagts upp – och petades någon månad senare också från sina styrelseuppdrag.
Missbrukat sin förtroendeställning
Enligt dotterbolaget hade mannen missbrukat sin förtroendeställning när han ordnat med överföringen av handpenningen. Mannen hade överskridit sina befogenheter som ställföreträdare genom att använda dotterbolagets pengar för att betala handpenningen avseende en fastighet som moderbolaget köpte. Det var ostridigt att moderbolaget varit köpare av fastigheten och att mannen innan överföringen skedde redan hade skrivit på köpekontraktet.
Enligt tingsrätten fanns det dock inte stöd i utredningen för att mannen agerat med uppsåt att skada dotterbolaget när han gjorde överföringen av handpenningen. Det kunde här enligt domstolen inte uteslutas att det handlat om ett misstag och att betalning gjorts från fel bolags konto – något som enligt rätten vann stöd av att dotterbolaget i tvisten med fastighetssäljaren åberopat principen om condictio indebiti till stöd för att handpenningen skulle gå åter. Det var alltså inte visat att mannen orsakat bolaget ren förmögenhetsskada genom brott.
Dotterbolaget hade i andra hand gjort gällande att mannen medverkat till en olaglig värdeöverföring i strid med aktiebolagslagens regler och att han hade ett bristtäckningsansvar för detta. Enligt tingsrätten hade överföringen av handpenningen i och för sig inte haft en rent affärsmässig karaktär för bolaget och därmed i objektiv bemärkelse utgjort en värdeöverföring. Någon brist hade dock inte uppkommit till följd av överföringen, eftersom pengarna återburits från mäklarens klientmedelskonto. Att moder- och dotterbolaget sedan genom förlikningen valt att disponera de återförda medlen på så vis att de delats med fastighetssäljaren var en annan sak och hade inte medfört en brist som mannen kunde hållas återbäringsskyldig för.
Talan kunde därför inte bifallas på någon av de båda åberopade grunderna utan käromålet ogillades av en enig tingsrätt.
Svea hovrätt ändrar tingsrätten dom
Svea hovrätt ändrar nu underinstansens avgöranden och ålägger mannen att betala 500 000 kronor till dotterbolaget.
Mannen har – som tingsrätten också funnit – haft en förtroendeställning i dotterbolaget, där han i egenskap av firmatecknare haft till uppgift att sköta och övervaka skötseln av dotterbolagets ekonomiska angelägenheter.
Han har själv gjort gällande att han inte missbrukat förtroendeställningen för att göra överföringen, utan att det har handlat om ett misstag – och att meningen egentligen var att betalningen skulle göras från moderbolagets konto.
Det framgår dock att moderbolaget har saknat likvida medel för att betala handpenningen och att mannen uttalat sig på ett sätt som visar att han varit likgiltig till om dotterbolagets medel skulle användas för att betala handpenningen – och i förhållande till den skada som överföringen skulle innebära för dotterbolaget, vars tillgångar utan rättslig grund använts för ett annat bolags fastighetsförvärv. Det har alltså inte handlat om en misstagsbetalning, slår hovrätten fast. Ingenting i utredningen talar heller för att moderbolaget i behörig ordning beslutat om fastighetsförvärvet innan mannen skrivit på avtalet.
En misstagsbetalning
Dotterbolaget har i tvister där man i efterhand försökt få tillbaka medlen i och för sig gjort gällande att det handlar om en misstagsbetalning, men detta har enligt bolagets företrädare berott på ”processuella överväganden”. Sådana processhandlingar saknar också betydelse för vilket uppsåt mannen haft vid tidpunkten för överföringen, konstaterar hovrätten.
Dotterbolaget har också visat att mannen genom sitt agerande har uppfyllt rekvisiten för trolöshet mot huvudman och att han orsakat bolaget en ren förmögenhetsskada på grund av brott. Att dotterbolaget ingått en förlikning kring handpenningen har utgjort en skadebegränsning – och det finns inte grund för att jämka skadeståndet.
Mannen åläggs nu även att ersätta dotterbolagets rättegångskostnad i tingsrätten och hovrätten med totalt drygt 430 000 kronor.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
