Vid nämndens tillsynsbesök uppgav personen bakom bardisken att matservering inte förekommit sedan hösten 2020.
Bolagets invändning att den anställdes uppgifter berott på ett kommunikationsfel och att det i själva verket satt en kock i köket avfärdar kammarrätten.
Bolagets serveringstillstånd ska därför återkallas.
Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel beslutade i augusti 2021 att återkalla ett bolags serveringstillstånd. Som skäl för beslutet angavs att det vid en rutinkontroll framkommit att bolagets restaurang inte erbjöd mat i samband med alkoholservering, vilket strider mot alkohollagen.
Av nämndens utredning framgick att en tjänsteman från förvaltningen hade gjort ett besök i restaurangen. En anställd bakom bardisken uppgav att köket var stängt och att ingen mat kunde serveras.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Överklagade
Bolaget överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Falun. Den person som uppgav att det inte serverades någon mat var nyanställd och hade inte koll på kökets öppettider. I själva verket satt, under kontrollantens besök, en kock i köket. Det låg även en matmeny på bardisken. Bolaget har bedrivit restaurangverksamhet sedan år 2004 och är väl införstådd med reglerna kring alkoholservering.
Förvaltningsrätten biföll överklagandet.
Vid ansökan om serveringstillstånd är det sökanden som har bevisbördan för att de brister som görs gällande inte föreligger. När en verksamhetsutövare har tillstånd är det däremot nämnden som har att bevisa de påstådda bristerna..
Rätten ansåg att nämndens utredning var bristfällig och detaljfattig. Den fick inte stöd av protokoll med exempelvis tidpunkt, närvarande personer och fotodokumentation. Det var visserligen ostridigt att den anställde hade uppgett att mat inte serverades, men med hänsyn till det bristfälliga beslutsunderlaget ansågs nämnden inte ha uppfyllt sin bevisbörda. Tillståndsåterkallelsen skulle alltså upphävas.
Nämnden överklagade till Kammarrätten i Sundsvall och lämnade ytterligare detaljer kring kontrollbesöket. Köket var nedsläckt och stängt. Den anställde uppgav att man inte haft någon kock kvällstid sedan hösten 2020.
Mat i frysen
Vid besöket ringde kontrollanten upp ägaren, som förklarade att köket inte var stängt eftersom det fanns mat i frysen. Samtalet avslutades med att ägaren höll med om att restaurangen kunde stängas för kvällen, varpå kontrollanten och den anställde lämnade lokalen gemensamt. ”Vad nämnden känner till har en tredje person inte blivit inlåst”, påpekades.
Nämnden pekade vidare på att tillståndshavaren fick en erinran i april och en varning i november 2020 på grund av ekonomisk misskötsamhet.
Enligt kammarrätten saknas det anledning att ifrågasätta de observationer som nämnden gjort vid tillsynsbesöket. Bolaget har inte presterat någon som helst bevisning till stöd för att det fanns en kock i lokalen eller att serveringen uppfyllde alkohollagens krav. Det saknas också anledning att inte lägga den anställdes uppgifter om att det inte förekommit matservering kvällstid sedan hösten 2020 till grund för prövningen.
Sammantaget anser kammarrätten att det är bevisat att bolaget under en längre tid har åsidosatt alkohollagens krav på matservering.
Bolaget har i närtid till tillsynsbesöket fått en erinran och en varning för ekonomisk misskötsamhet, vilket ska beaktas vid valet av påföljd. Av utredningen framgår att bolaget hade kännedom om kravet på matservering, men att överträdelsen trots detta fortsatte under en längre tid. Bristen åtgärdades först efter att nämnden inlett en utredning.
Mot bakgrund av detta anser domstolen att bolagets tillstånd ska återkallas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
