Två föräldrar som anser att skolplikten strider mot mänskliga rättigheter och grundläggande friheter måste betala 23 000 kronor i vite eftersom deras barn har uteblivit från skolan.
Kammarrätten och förvaltningsrätten anser att föräldrarna varken har saknat faktiska eller rättsliga möjligheter att följa vitesföreläggandena.
Förskole- och grundskolenämnden i Varbergs kommun förelade i oktober 2021 två föräldrar att tillse att deras barn skulle fullgöra skolplikten resten av läsåret 2021/22. Föreläggandena förenades med ett vite om 500 kronor per dag som respektive barn uteblev från skolan. Frånvaro på grund av sjukdom, som styrks av läkarintyg, skulle dock inte utlösa vitet.
Nämnden vände sig därefter till Förvaltningsrätten i Göteborg och yrkade att vite skulle dömas ut för 23 skoldagar med sammanlagt 23 000 kronor. Som stöd för ansökningarna anförde nämnden att barnen haft en fullständig frånvaro sedan skolstart. Något giltigt skäl för frånvaron hade inte framkommit.
Föräldrarna, som förelagts att svara på ansökningarna, hördes inte av.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Saknades skäl
Förvaltningsrätten biföll ansökningarna och förpliktade föräldrarna att betalade den yrkade summan. Det framgick av utredningen att föreläggandena inte hade följts. Vidare hade det inte framkommit något som talade för att föräldrarna saknat faktisk eller rättslig möjlighet att efterkomma föreläggandena. Inte heller i övrigt fanns det skäl att avslå ansökningarna.
Föräldrarna överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg. De anförde att skolplikten, som bryter mot mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inte ska gälla för deras familj. I stället borde de ha rätt att ge barnen hemundervisning – inte minst under coronapandemin. Vidare förekommer sexuella trakasserier och mobbning i skolan.
Kammarrätten ansluter sig till förvaltningsrättens bedömning och avslår föräldrarnas överklagande.
Föräldrarna har inte vidtagit de förelagda åtgärderna och det har inte framkommit något som tyder på att de saknat möjligheter att följa föreläggandena. Vitet har inte heller förlorat sin betydelse.
Ingen jämkning
Den ena föräldern har anfört att hon saknar inkomst och förmögenhet och att vitet därför är oskäligt. Kammarrätten bedömer dock att utredningen inte ger stöd för detta. Inte heller i övrigt har det framkommit någon omständighet som motiverar en jämkning av vitet. Vitet ska därför inte jämkas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
