Kan man avstå en socialförsäkringsförmån som leder till ett negativt utfall ekonomiskt?
Det ska Högsta förvaltningsdomstolen ge svar på, enligt ett nytt prövningstillstånd.
Målet rör en kvinna som vill avsäga sig rätten till barnbidrag och flerbarnstillägg, eftersom hon då kan få ut ett högre belopp via sin makes anställning som ambassadtjänsteman.
Försäkringskassan beslutade i september 2019 att inte ändra sitt tidigare beslut att ge en nu 44-årig kvinna barnbidrag och flerbarnstillägg för hennes två barn från och med februari 2017. Kvinnan vände sig då till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att beslutet skulle upphävas.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Ekonomisk förlust
Kvinnans make arbetar i Sverige för ett annat EU-lands ambassad och får som en del av sin lön olika bidrag och ersättningar för sina barn. Summan är betydligt högre än det svenska barnbidraget, men utbetalningen förutsätter att staten man bor i inte betalar ut något som helst bidrag. Familjen skulle alltså förlora ekonomiskt på Försäkringskassans beslut och det var därför ofördelaktigt för kvinnan.
Försäkringskassan bör erbjuda henne möjlighet att avsäga sig barnbidraget och betala tillbaka det hon har fått sedan april 2018, ansåg kvinnan. Eftersom Försäkringskassan fattade sitt beslut 2018 men betalade ut barnbidraget och flerbarnstillägget retroaktivt från och med augusti 2015, skulle familjen dessutom behöva betala tillbaka flera hundra tusen kronor till makens arbetsgivare. Kvinnan har på grund av dessa omständigheter aldrig ansökt om svenskt barnbidrag.
Gynnande beslut överklagbart?
När det gäller själva överklagbarheten konstaterade Förvaltningsrätten i Stockholm att det överklagade beslutet gäller utbetalning av en förmån, vilket typiskt sett utgör ett sådant gynnande myndighetsbeslut som inte kan överklagas av den som beslutet angår. Mot bakgrund av vad kvinnan anfört kunde det dock, menade domstolen, inte uteslutas att beslutet kunde få negativa verkningar för henne. Förvaltningsrätten ansåg därför att hon hade rätt att överklaga beslutet.
Den fråga som förvaltningsrätten hade ta ställning till i sak var om kvinnan kan avsäga sig barnbidraget och tillägget. Barnbidraget är, framhöll förvaltningsrätten, endast baserat på bosättning och kräver inte någon ansökan.
I socialförsäkringsbalken ges inte någon möjlighet att avsäga sig barnbidraget. Det är inte heller en fråga som behandlas i lagens förarbeten. Mot denna bakgrund bedömde förvaltningsrätten att det inte finns någon rättslig möjlighet att avsäga sig barnbidraget. Det överklagade beslutet kunde alltså inte ändras på det sätt som kvinnan begärde. Förvaltningsrätten ansåg därför att Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut.
Kammarrätten i Stockholm rev senare upp förvaltningsrättens dom och undanröjde beslutet om barnbidrag och flerbarnstillägg.
Ingen skyldighet ta emot
När det gällde en eventuell skyldighet att ta emot socialförsäkringsförmånerna i fråga konstaterade kammarrätten följande:
”Att Försäkringskassans beslut att bevilja en socialförsäkringsförmån i regel initieras av den enskilde själv medför att det knappast finns något behov av särskilda bestämmelser som slår fast att man kan avstå från en viss förmån. Att det inte framgår av lagtexten att det är möjligt att avsäga sig rätten till en förmån kan därför inte i sig innebära en skyldighet för den enskilde att ta emot utbetalningar av en förmån som man inte har ansökt om och inte vill ha.”
Praxis ger också stöd för en sådan uppfattning. Kammarrätten nämnde RÅ 1997 not. 128 där en man beviljades livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Samordning med pension medförde dock att ingen livränta kunde betalas ut samtidigt som mannen gick miste om en privat försäkringsersättning, varför han överklagade Försäkringskassans beslut. Högsta förvaltningsdomstolen menade att beslutet om livränta hade gått honom emot och upphävde sedan Försäkringskassans beslut.
I RÅ 1997 not. 128 hänvisades till en dom från Försäkringsöverdomstolen, FÖD 1991:14. I det målet hade en kvinna en tid haft sjukpenning från en arbetsskadeförsäkring. Hon beviljades sedermera förtidspension och Försäkringskassan gjorde i samband med det en utredning om hennes rätt till livränta. Hon ville dock inte att myndigheten skulle göra någon prövning eftersom hon var rädd att det kunde påverka hennes rätt till AGS-pension. Försäkringskassan fattade ändå ett beslut om att hon inte hade rätt till livränta.
Försäkringsöverdomstolen uttalade att det inte fanns någon författningsenlig skyldighet eller någon annan anledning att under omständigheterna i målet och mot partens uttryckliga vilja fullfölja ärendet.
Kammarrätten konstaterade att i ett fall där den enskilde gör en ekonomisk förlust om hon tar emot en socialförsäkringsförmån talar även billighetsskäl starkt för att det ska vara möjligt att avsäga sig förmånen. Av barnbidragets konstruktion framgår för övrigt att lagstiftaren inte ansett att Försäkringskassan alltid måste betala ut barnbidrag till en berättigad mottagare.
Kvinnan har förklarat sig vilja avstå från barnbidrag och flerbarnstillägg och angett skälet för det, vilket hon meddelat redan i samband med att beslutet fattades och därefter konsekvent stått fast vid. Av den anledningen och då det i detta fall inte fanns något motstående intresse, skulle Försäkringskassans beslut om barnbidrag och flerbarnstillägg upphävas, slog kammarrätten fast.
Försäkringskassan överklagade till HFD
Försäkringskassan överklagade och Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, beslutar nu att ta upp målet till prövning. Den fråga domstolen ska ta ställning till rör ”förutsättningarna för den som är berättigad till barnbidrag att avstå förmånen”, skriver HFD i sitt beslut om prövningstillstånd. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
