Svensk Fastighetsförmedling bröt inte mot dataskyddsförordningen när man krävde styrkt identitet för att lämna ut en förteckning över personuppgifter. En kvinna som vägrat medverka till de identifieringsåtgärder som föreslagits får därför inget skadestånd, trots att hennes begäran inte hörsammats.
En kvinna stämde Svensk Fastighetsförmedling i Stockholms tingsrätt och krävde 10 000 kronor i skadestånd med stöd av dataskyddsförordningens artikel 82.
Kvinnan har i april 2020 hört av sig till en lokal franchisetagare och begärt att få ut en förteckning över de personuppgifter om henne som Svensk Fastighetsförmedling behandlade. Någon förteckning lämnades dock inte ut, eftersom Svensk Fastighetsförmedling bedömde att det fanns skäl att betvivla identiteten hos avsändaren av begäran, som gjorts från en hotmailadress. Man svarade i stället att avsändaren skulle bekräfta sin identitet genom att skicka en inskannad kopia på en giltig id-handling, komma in till ett kontor och legitimera sig på plats alternativt logga in med Bank-ID.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kvinnan vägrade identifiera sig
Avsändaren motsatte sig detta och Svensk Fastighetsförmedling vidhöll sin inställning. Någon ytterligare kommunikation förekom sedan inte mellan parterna förrän kvinnan väckte talan.
Frågorna tingsrätten hade att ta ställning till var om en överträdelse av dataskyddsförordningen skett och – i så fall – om kvinnan lidit en ersättningsgill skada.
Att bolaget haft rimliga skäl att betvivla identiteten hos avsändaren var ostridigt i målet – frågan var om de krav som ställts gick längre än att begära information som är nödvändig samt åtgärder som är rimliga, så som föreskrivs i förordningen.
Tingsrätten betonade här att avsändaren av begäran erbjudits flera alternativ för att verifiera sin identitet. Att visa upp id-handling är ett vedertaget sätt att legitimera sig på – och det är också systemet med Bank-ID. Legitimeringen som sådan kan i och för sig resultera i ytterligare personuppgiftsbehandling, men detta innebär inte per automatik att en överträdelse av förordningen skett, konstaterade tingsrätten. Att använda någon typ av id-handling framstod tvärt om som ”rimligt, proportionerligt och förenligt med förordningens principer”, skrev domstolen. Kvinnan hade dessutom erbjudits möjligheten att komma in och legitimera sig på plats.
Svea hovrätt instämmer med tingsrättensvensk fattig
Sammantaget kunde Svensk Fastighetsförmedling enligt tingsrätten inte anses ha ställt några krav i strid med förordningen. Att id-kort kan manipuleras och att det (särskilt under en pandemi) är ingripande att ta sig till en fysisk plats saknade här betydelse.
Man hade i och för sig kunnat tänka sig ytterligare alternativ för att bekräfta identiteten, som att skicka en kod till kvinnans folkbokföringsadress. Att det funnits ytterligare alternativa metoder som kan vara förenliga med förordningen innebär dock inte att bolaget har överträtt förordningen. Tingsrätten ansåg inte heller att någon överträdelse förekommit och käromålet ogillades därför.
Kvinnan överklagade men Svea hovrätt ansluter sig nu helt till tingsrättens bedömningar och fastställer underinstansens dom utan tillägg.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
