Migrationsöverdomstolen anser att en turkisk medborgare som arbetat som kock och pizzabagare inte uppfyller förutsättningarna för förlängt arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen.
Detta eftersom det senaste arbetstillstånd var begränsat till arbete som restaurangbiträde.
Han beviljas dock uppehålls- och arbetstillstånd med stöd av associeringsavtalet mellan EU och Turkiet.
Migrationsverket beslutade i juli 2019 att avslå en turkisk medborgares ansökan om förlängt uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Som motivering för beslutet angavs att han under tidigare tillståndsperioder arbetat som pizzabagare och kock, trots att arbetstillståndet endast avsåg arbete som restaurangbiträde. Ansökan kunde därför inte beviljas enligt utlänningslagen.
Myndigheten prövade även om mannen kunde beviljas förlängt tillstånd med stöd av associeringsavtalet mellan EU och Turkiet, närmare bestämt artikel 6.1 i associeringsrådets beslut nr 1/18 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen, beslut nr 1/80. Eftersom han arbetat utanför tillståndets ramar ansågs han inte ha haft en reguljär anställning, varför ansökan inte heller kunde beviljas på denna grund.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Överklagade
Mannen överklagade till migrationsdomstolen i Malmö utan framgång. I likhet med verket bedömde domstolen att han arbetat utanför arbetstillståndet samt att han inte innehaft en reguljär anställning. Överklagandet avslogs därför.
Därefter vände sig mannen till Migrationsöverdomstolen, som inledningsvis konstaterar att det följer av utlänningslagen att ett arbetstillstånd bland annat ska avse ett visst slag av arbete.
Domstolen framhåller att varken lagtexten eller förarbetena ger någon ledning i hur uttrycket bör förstås. Enligt domstolens mening är syftet med bestämmelsen att säkerställa att personen faktiskt kommer att arbeta med det yrke som arbetstillståndet har beviljats för och för vilket bedömningen gjorts att villkoren är uppfyllda. Mot bakgrund av detta syfte finns det skäl att tolka begreppet med försiktighet. Det ska därför inte förstås som att ett arbete omfattar alla typer av närliggande yrken inom viss bransch.
Kock är inte restaurangbiträde
Sammantaget bedömer Migrationsöverdomstolen att pizzabagare och kock inte utgör samma slag av arbete som restaurangbiträde. Detta mot bakgrund av att yrkena utmärks av olika arbetsuppgifter samt att den kollektivavtalsenliga månadslönen skiljer sig åt. Mannen bedöms därför ha arbetat med ett annat slag av arbete under den aktuella perioden.
Domstolen prövar därefter om det är en förutsättning för arbetstillstånd att personen under tidigare tillståndsperioder har arbetat inom det slag av arbete som arbetstillståndet har varit begränsat till. Härvid erinras om att Migrationsdomstolen i bland annat MIG 2015:11 har slagit fast att en ansökan om förlängning ska avslås om villkoren inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden.
Mot bland annat denna bakgrund konstaterar domstolen att en förutsättning för förlängt tillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen är att personen har arbetat med det slag av arbete som det tidigare tillståndet avsett. Mannen uppfyller därmed inte denna förutsättning och kan inte beviljas uppehålls- och arbetstillstånd på den grunden. Det följer dock av paragrafen att arbetstillstånd får ges om det följer av ett internationellt avtal eller avtal med ett annat land.
Anställningen laglig
Slutligen prövar domstolen därför om mannen har rätt till förlängt tillstånd med tillämpning av artikel 6.1 i beslut nr 1/80. Enligt artikeln har en turkisk medborgare rätt att få sitt arbetstillstånd förnyat under förutsättningen att denne har haft ett års reguljär – laglig – anställning i medlemsstaten.
Sammanfattningsvis bedömer Migrationsöverdomstolen att det saknas stöd för uppfattningen att en persons arbete är illegalt eftersom denne arbetat med ett annat slag av arbete än det som arbetstillståndet varit giltigt för. Han anses därmed uppfylla kriterierna i artikel 6.1 i beslut nr 1/80 samt ska beviljas förnyat arbetstillstånd och uppehållstillstånd.
Överklagandet ska därför bifallas och målet överlämnas till Migrationsverket för fortsatt handläggning.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
