Grovt flygfylleri som begås av piloten är ett artbrott som medför presumtion om fängelse, trots avsaknad av motivuttalanden.
Det slår hovrätten fast när man ändrar tingsrättens dom på villkorlig dom och dagsböter för en pilot som i januari 2020 tvingades nödlanda ett enmotorigt sportflygplan i ett bostadsområde med en promillehalt på 1,77.
Ett enmotorigt propellerflygplan nödlandade en kväll i januari 2020 på en väg i anslutning till ett bostadsområde i Bro. Planet landade på vägen, men kunde inte stanna utan kanade därefter utför en slänt och ut på en cykelbana där det blev stående. Planet hade utgått från ett flygfält i Kungsängen men flygledningen hade under flygningen inte lyckats få kontakt med piloten.
Planet hade flugits av en man i 50-årsåldern. Mannen var efter flygningen påverkad och det visade sig att han hade en promillehalt på 1,77.
Mannen dömdes senare i Attunda tingsrätt till villkorlig dom och dagsböter för grovt flygfylleri.
Bränslet tog slut
Mannen uppgav i tingsrätten att han hade haft ett återfall i sin alkoholism och att han bara hade ”stillbildsminnen” från flygningen. Han trodde sig dock kunna säga att han druckit omkring sju burkar starköl. Under flygningen blev mannen osäker på var han var och i vilken riktning han skulle flyga – och när bränslet tog slut tvingades han nödlanda.
Han hade redan fått betala runt en halv miljon i skadestånd till flygklubben och dess försäkringsbolag och fått sitt flygcertifikat indraget. Han misstänkte även att hans uppsägning på grund av arbetsbrist hade varit en konsekvens av gärningen och att han bett arbetsgivaren om rehabiliteringsinsatser.
Det var enligt tingsrätten uppenbart att flygningen kunde ha fått betydligt allvarligare konsekvenser och enligt domstolen skulle straffvärdet spegla den ”mycket riskfyllda situation” som mannen försatt sig i. Mannen hade varit påtagligt påverkad av alkohol, kört vilse i mörkret och flugit inom kontrollerat luftrum utan kontakt med flygledningen.
Villkorligt i tingsrätten
Trots att straffvärdet uppgick till ett par månaders fängelse var det dock inte nödvändigt att välja fängelse som påföljd. Enligt tingsrätten hade flygfylleri inget artvärde som medför en presumtion för fängelse och inte heller straffvärde eller tidigare brottslighet motiverade en frihetsberövande påföljd. Mannen dömdes därför till villkorlig dom och 60 dagsböter på totalt 45 000 kronor.
Svea hovrätt ändrar nu domen och dömer i stället mannen till två månaders fängelse.
Frågan om grovt flygfylleris eventuella artvärde har inte prövats av Högsta domstolen, utan bara i hovrätt. I ett fall som gällde en kabinchef konstaterade hovrätten att det finns omständigheter som talar för att se grovt flygfylleri som ett artbrott. I avsaknad av stöd i förarbeten eller praxis ansåg hovrätten sig dock inte ha skäl att särbehandla brottet.
Det finns mycket riktigt inga uttalanden om art i propositionen till straffbestämmelsen om flygfylleri, men denna bygger i stor utsträckning på ett slutbetänkande från Lufträttsutredningen. I denna nämns – utan mer ingående resonemang – att grovt flygfylleri är ett artbrott. Grovt rattfylleri ses samtidigt som ett artbrott, med stöd i såväl motiv som praxis.
Möjligheterna för domstol att särbehandla ett brott i påföljdshänseende trots att det inte finns motivuttalanden är begränsade. Förhållandena vid flygverksamhet är inte heller fullt ut jämställbara med det som råder i vägtrafiken.
Anses vara artbrott
Även om straffbestämmelsen för flygfylleri träffar en vid krets personer och kan röra allt mellan mindre sportflygplan och plan för flera hundra passagerare finns det dock skäl att ha en sträng syn på onykterhet hos piloter och kabinpersonal, konstaterar hovrätten. Just pilotens förmåga att framföra luktfartyget kontrollerat och korrekt är av avgörande betydelse för medföljandes säkerhet, men också för personer som uppehåller sig på marken eller i andra flygplan i närområdet. Det är också uppenbart att dessa krav inte kan mötas fullt ut av en pilot som är påverkad av alkohol.
Hovrättens slutsats är därför att grovt flygfylleri som begås av piloten med hänsyn till sin art måste omfattas av en presumtion om fängelse.
I mannens fall finns det flera försvårande omständigheter. Mannen har inte bara varit påtagligt påverkad, han har också under en längre flygning förlorat kontrollen över var han befann sig och inte svarat på anrop från flygledningen. I det kontrollerade luftrum som mannen befunnit sig i har det funnits skäl att räkna med närvaro från andra flygplan och mannen har bevisligen missbedömt hur långt bränslet skulle räcka. Nödlandningen har dessutom skett i anslutning till tätbebyggda områden och gått över en väg, en slänt och en cykelbana.
Två månaders fängelse
Omständigheterna medför ett artvärde som är så högt att det finns mycket starka skäl för att bestämma påföljden till fängelse, trots att mannen är tidigare ostraffad. Högsta domstolen har med avseende på grovt rattfylleri uttalat att körning med 1,5 promille eller mer normalt medför ett sådant faremoment i trafiken att en icke frihetsberövande påföljd normalt inte är tillräckligt ingripande. I mannens fall har motsvarande fara varit påtaglig och det går därför inte att frångå presumtionen om fängelse. Att mannen idag är arbetslös, har fått sitt flygcertifikat indraget och blivit skadeståndsskyldig påverkar inte detta.
Även om hovrätten inte anser att straffvärdet är högre än vad tingsrätten bedömt beslutar man därför nu att döma till fängelse i två månader. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
