En änka tvingas återbära närmare åtta miljoner kronor sedan förmånstagarförordnanden i mångmiljonklassen jämkats av tingsrätten till förmån för bröstarvingar.
Målet rör arvet efter en man född 1936 som avled 2016 vid en ålder av 80 år. Prövningen gäller dels frågan om det förstärkta laglottsskyddet enligt ärvdabalken, dels frågan om jämkning av förmånstagarförordnande enligt försäkringsavtalslagen. Delägare i dödsboet är mannens sista hustru, deras gemensamma son samt mannens två barn från ett tidigare äktenskap.
I maj 2012 upprättade mannen ett testamente – vilket föreskriver att hans tre barn ska erhålla hela sin (fulla) arvslott om han avlider före sin hustru med vissa undantag. Bland annat att utfallande belopp från livförsäkringar tillfaller den som är insatt som förmånstagare.
Den 18 mars 2014 genomförde paret bodelning under bestående äktenskap. Genom bodelningen tillskiftades hustrun hälften av en fastighet jämte därtill betalningsansvaret för befintliga inteckningslån.
Dödsboets samlade behållning (enskild egendom och giftorättsgods efter avdrag för skulder) uppgick enligt bouppteckningen till cirka 9,8 miljoner kronor. Därtill hade mannen, som varit en framgångsrik företagare, enligt bouppteckningen tio olika försäkringar tecknade på sitt liv, till vilka förmånstagare fanns insatta. Änkans samlade behållning (enskild egendom och giftorättsgods efter avdrag för skulder) uppgick enligt bouppteckningen till cirka 1,5 miljoner kronor.
I bouppteckningshandlingen har antecknats att arvingarna begärde att änkan och hennes son skulle lämna uppgifter om vad de mottagit i förskott och gåvor från den avlidne, men att de inte lämnade några sådana uppgifter.
De två barnen i det tidigare äktenskapet begär att änkan betalar tillbaka drygt 28 miljoner kronor och att sonen återbär 8,6 miljoner kronor.
Betala tillbaka
Eskilstuna tingsrätten dömer den sistfödda sonen att betala tillbaka förhållandevis blygsamma drygt 600 000 kronor medan hans mor ska återbära knappt 3,8 miljoner kronor till dödsboet efter sin make och lika mycket till ett av mannens barn i det tidigare äktenskapet.
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att för att bestämmelsen om det förstärkta laglottsskyddet ska komma i fråga att tillämpa måste, vilket framgår av lagtexten, arvlåtaren ha givit bort egendom. I detta ingår inte bara typiska gåvor, utan även andra benefika dispositioner faller inom tillämpningsområdet. Gåvobegreppet i ärvdabalkens mening ska tolkas extensivt. Lagrummet syftar till att skydda bröstarvingars laglott mot att en arvlåtare under sin livstid ger bort gåvor som är att likställa med testamente; det vill säga, att avsikten med gåvan var att ordna successionen efter sig.
Försäkringsavtalslagen reglerar förmånstagarförordnandens verkan mot dödsbodelägare. Huvudregeln är att försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte ingår i kvarlåtenskap efter försäkringstagaren om en förmånstagare är insatt.
Oåtkomlig
Försäkringen anses i de fallen som utgångspunkt vara oåtkomlig för dödsbodelägarna och bestämmelsen är tillämplig såväl när förordnandet är återkalleligt som när det är oåterkalleligt. Syftet bakom bestämmelsen är att ge försäkringstagaren möjlighet att på ett gentemot dödsbodelägare och borgenärer bindande sätt ha friheten att i viss utsträckning själv disponera över sitt försäkringssparande till förmån för den vars försörjning försäkringstagaren vill trygga.
De förstfödda barnen har argumenterat för att placeringar av medel i vissa typer av kapitalförsäkringar, i vart fall där ett tydligt försäkringsskydd saknas – de har benämnt dessa försäkringar ett skal för finansiella placeringar av kapital –, bör betraktas som en gåva vars syfte är att likställa med testamente. Enligt dödsboet borde avsättningar till sådana försäkringar därför kunna angripas med stöd av bestämmelsen om det förstärkta laglotsskyddet. I annat fall riskerar laglottsskyddet att urholkas och framstå som en chimär.
Vare sig lagens ordalydelse, förarbetsuttalanden eller rättspraxis ger dock, enligt tingsrätten, stöd för en sådan rättstillämpning.
Tingsrätten hade, när det gäller änkan, att pröva 14 olika ekonomiska transaktioner som kärandebarnen gjort gällande att fadern genomförde.
19 miljoner
Av utredningen framgår bland annat att mannen placerade knappt 19 000 000 kronor i en kapitalförsäkring under perioden maj 2013 – maj 2016. Per dödsdagen uppgick försäkringsvärdet till 21 701 496 kronor. Hustrun var insatt som förmånstagare.
Av försäkringsavtalslagen följer att försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte ingår i kvarlåtenskap efter försäkringstagaren om en förmånstagare är insatt. Enligt bestämmelsens andra stycke kan ett förmånstagarförordnande dock jämkas till förmån för bröstarvinge så att försäkringsbeloppet helt eller delvis tillfaller denne, om en tillämpning av förordnandet skulle leda till ett resultat som är oskäligt mot bröstarvingen.
Vid prövningen ska särskilt beaktas skälen för förordnandet samt förmånstagarens och bröstarvingens ekonomiska förhållanden. Som tingsrätten redogjort för finns det typiskt sett starkare skäl för att jämka förmånstagarförordnanden som är kopplade till försäkringar som saknar ett tydligt försäkringsskydd och där försäkringen i stället utgör ett sparande.
Jämkning
Särskilt bör jämkning ske i de fall då sparandet varit koncentrerat till en kortare tid före dödsfallet och där det rört sig om betydande belopp som därigenom dragits bort från den egentliga bobehållningen.
Trots att kärandena inte kan anses vara ekonomiskt behövande finner tingsrätten vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet – bland annat det som framkommit om mannens avsikter att undandra pengar från sin barn, vad det rört sig om för försäkringar, vilka belopp som avsatts samt när i förhållande till dödsfallet som avsättningarna gjordes – att det finns skäl att jämka aktuellt förmånstagarförordnande på det sättet att de förstfödda barnen från försäkringsbeloppet erhåller 3 617 000 kronor vardera, vilket avrundat motsvarar deras laglotter i försäkringsbelopp. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
