Den numera patenterade hovskon har under de aktuella beskattningsåren utgjort en företagshemlighet.
Innehavet av hästarna för utprovning av hovskon har därför varit nödvändigt för på sikt förvärva inkomster i verksamheten.
Det anser kammarrätten och beviljar nu en 52-årig kvinna avdrag för hästrelaterade kostnader.
En 52-årig kvinna bedriver verksamhet dels i coaching, dels i hästavel, utbildningar och hovkurser samt utveckling av en särskild hovsko. Skatteverket beslutade att höja kvinnans inkomst av tjänst för beskattningsåren 2016 och 2017 och nekade henne avdrag för ingående moms. Kvinnan påfördes också skattetillägg.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
”Privat intresse”
Vid Förvaltningsrätten i Jönköping var det utrett hästverksamheten i sig inte hade genererat några intäkter under de aktuella åren, förutom att en häst sålts för 9 600 kronor. De redovisade intäkterna kom i stället från coachingverksamheten.
Hästarna fanns på gården innan coachingverksamheten drog igång. Av utredningen framgick inte heller att de anskaffats eller behållits för verksamheten, ansåg domstolen. Sammanfattningsvis bedömdes att kvinnans hästhållning grundades på hennes eget privata intresse för hästar och att dessa därför inte kunde anses ingå i hennes näringsverksamhet. Avdrag kunde därmed inte ges för kostnader hänförliga för dessa.
Eftersom 52-åringen gjort avdrag för kostnader och moms trots att det varit fråga om privata kostnader ansåg rätten att Skatteverket haft grund för efterbeskattningen samt påförande av skattetillägg. Överklagandet avslogs därför.
Kammarrätten i Jönköping gör nu en delvis annan bedömning.
”Tillgång i näringsverksamheten”
Den omständigheten att 52-åringen haft hästar redan innan hon påbörjade arbetet med hovskon talar visserligen mot att hästarna utgör en tillgång i näringsverksamheten avseende hovskon.
Däremot saknas det enligt kammarrätten anledning att ifrågasätta vad kvinnan anfört om att hästarna inte är inrida och att det därför inte varit möjligt att använda hästarna för traditionella rekreationssyften såsom ridning, träning och tävling.
”Dessutom”, noterar domstolen, ”måste hovskon ha varit att betrakta som en företagshemlighet, eftersom [52-åringen] beviljats patentet [för hovskon] först efter den aktuella perioden.”
Det får därför antas att hon haft incitament att begränsa omgivningens kännedom om hovskon. Ett eget innehav av hästar framstår på grund av detta som en mer ändamålsenlig lösning än att låna eller hyra hästar, eller att genomföra utprovningarna på en annan plats.
Nödvändigt
”Redan av denna anledning har innehavet av hästar varit nödvändigt för att på sikt förvärva inkomster”, anser kammarrätten. Detta innebär att kvinnan – inom ramen för sin hovskoverksamhet – ska medges avdrag för samtliga redovisade hästkostnader, djurfoder och försäkringar på hästarna under de aktuella beskattningsåren. Hon medges även avdrag för ingående moms för dessa kostnader. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
