Telia lyckas inte visa att en privatkund tecknat avtal om två mobiltelefoner och abonnemang.
Domstolarna framhåller att företaget inte presenterat någon bevisning angående namnteckningarnas äkthet, exempelvis andra handlingar som ostridigt har undertecknats av kunden i kombination med sakkunnigutlåtanden.
Telia begärde att Södertörns tingsrätt skulle förplikta kunden att betala 10 273 kronor plus fakturaavgifter, inkassokostnader och rättegångskostnader. Telia grundade sin talan på att bolaget och kunden den 8 maj 2018 ingick avtal om två mobiltelefoner och tillhörande mobilabonnemang hos Elgiganten i Södertälje vilket signerades av kunden på en pekskärm.
Enligt Telia uppvisade han legitimationshandling, vilken kontrollerades av en butikssäljare genom UV-scanning. Butikssäljaren kontrollerade samtidigt kundens identitet för att säkerställa att det var rätt person som undertecknade avtalen. Mobiltelefonerna lämnades sedan ut till honom.
Vägrade betala
Mannen vägrade betala med hänvisning till att det inte var han som skrev under avtalen utan någon annan i hans namn. Han har som skriftlig bevisning åberopat polisanmälan om förlorat nationellt ID-kort till styrkande av att han den 4 maj 2018 förlorat sitt nationella ID-kort samt intyg från Kriminalvården till styrkande av att han har varit frihetsberövad sedan den 28 juni 2018.
Södertörns tingsrätt konstaterade inledningsvis mot bakgrund av att den huvudregel som kommit till uttryck i NJA 1976 s. 667 att det beviskrav som där uppställts av Högsta domstolen ska vara det som Telia Sverige AB har att uppfylla. Bolaget hade därför att göra det övervägande sannolikt att mannen undertecknat de aktuella avtalen.
Saknas stödbevisning
Att mannens namn och personnummer angetts på dessa får, enligt tingsrätten, visserligen anses tala för att han har undertecknat avtalen. Telia Sverige AB:s påstående om den identitetskontroll som ska ha genomförts stöds dock endast av dess egen utsaga. I avsaknad av sakkunnigbevisning kan heller inga bestämda slutsatser dras om äktheten av underskrifterna på avtalen.
Vidare kan det inte lämnas utan avseende att han den 12 maj 2018 anmält sitt nationella ID-kort som förlorat från den 4 maj 2018.
Frågan var då om övriga omständigheter talar för att parterna har ett avtalsförhållande av sådant innehåll som Telia Sverige AB gjort gällande. Det ansåg inte tingsrätten.
Inte godtagit
Också Svea hovrätt slår fast att Telia ska göra det övervägande sannolikt att det är den påstådda kunden som har utfört de ifrågasatta namnteckningarna. Någon bevisning som mera direkt tar sikte på de omstridda namnteckningarnas äkthet, till exempel andra handlingar som ostridigt har undertecknats av mannen i kombination med sakkunnigutlåtanden, har Telia inte åberopat.
När det gäller påståendet om ID-kontroll har Telia i hovrätten ifrågasatt om mannen verkligen ska anses ha invänt mot att ID-kontroll genomförts, och om den frågan därför är föremål för tvist. Hovrätten framhåller i det avseendet följande: Att en svarande i ett tvistemål avstår från att invända mot ett påstående från käranden är normalt inte detsamma som att svaranden i processen accepterar påståendet. Mannen saknar ombud. Innebörden av hans invändning är att det inte är han som har befunnit sig i butiken när avtalen ingåtts. Att han mot den bakgrunden inte har framfört några närmare synpunkter på om den påstådda ID-kontrollen har genomförts, hur den i så fall kan ha gått till eller vilken verkan den ska ges, kan inte medföra att han ska anses ha godtagit Telias påståenden i denna del.
Omständigheterna kring den påstådda ID-kontrollen kan därför inte anses vara ostridiga.
Inte heller i fråga om ID-kontrollen har Telia åberopat någon närmare utredning, till exempel muntlig bevisning eller skriftliga handlingar avseende normalt tillämpade rutiner. Att mannens personnummer har antecknats i avtalen talar inte med någon större styrka mot att någon annan person kan ha uppträtt i hans namn, med eller utan uppvisande av legitimation. Hovrätten noterar dessutom att det på första sidan i de åberopade avtalen finns en särskild ruta benämnd ”Legitimation (obligatorisk uppgift)” som i båda fallen har lämnats tom.
Visst stöd
Även om tidpunkten för förlustanmälan av mannens ID-handling inte utesluter att han hade handlingen i behåll vid tidpunkten för avtalssluten, ger anmälan i vart fall visst stöd för att avtalen har ingåtts av någon annan. Sammantaget anser hovrätten, liksom tingsrätten, att Telia inte har gjort det övervägande sannolikt att det är mannen som har undertecknat de aktuella avtalen.
Inte heller övriga åberopade omständigheter talar för detta. Därför ska Telias yrkanden ogillas och tingsrättens dom fastställas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
