Vad ska den som uteblir från sin mönstring få för straff? Det ska Högsta domstolen svara på, enligt ett nytt prövningstillstånd. Svea hovrätt har tidigare inte kunnat enas om vilket straff som ska utgå, efter att Riksåklagarens vägledande föreskrifter på området upphävts – och konstaterat att olika bötesbelopp dömts ut av olika tingsrätter.
En man som uteblivit från mönstring i december 2018 åtalades vid Uppsala tingsrätt för brott mot lagen om totalförsvarsplikt.
Tingsrätten, som fann åtalet styrkt, dömde mannen till 500 kronor i penningböter.
Åklagaren överklagade domen till Svea hovrätt, och yrkade att påföljden skulle bestämmas till ett högre bötesstraff.
Brottsenhet, straffvärde och asperation vid knarkförsäljning
För ett par år sedan höjdes minimistraffet för försäljning av narkotika, från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Eftersom den som säljer narkotika ofta gör det mer än en gång, och inte sällan har ett lager av narkotika som är avsedd att säljas, kan lagändringen få till följd att straffvärdet, även när det rör sig om små mängder, sammantaget blir påtagligt högt och därmed utmanar kravet på proportionalitet och ekvivalens. Martin Borgeke kommenterar ett aktuellt HD-avgörande.
Finns ingen praxis på området
Från oktober 2006 till oktober 2018 var den föreskrivna penningboten för det aktuella brottet 500 kronor, i enlighet med bilaga 21 till Riksåklagarens, RÅ, föreskrifter om ordningsbot för vissa straff.
Den 1 oktober 2018 upphävdes dock den aktuella bilagan. Vid tidpunkten för mannens brott, i början av december 2018, fanns det alltså inget särskilt föreskrivet penningsbotsbelopp. Åklagaren gjorde gällande att bilagan upphävdes eftersom det föreskrivna beloppet om 500 kronor uppfattades som orimligt lågt i jämförelse med andra brott som finns i föreskrifterna och att det därför behövdes ny praxis.
Ny praxis ansågs samtidigt inte möjlig när bilagans styrande effekt kvarstod.
Hovrätten oenig i frågan
Hovrätten konstaterade att olika tingsrätter har dömt ut olika bötesbelopp för brott mot lagen om totalförsvarsplikt som begåtts efter den 1 oktober 2018, och att det saknas ett vägledande avgörande från högre rätt. Hovrätten ansåg samtidigt inte att det fanns anledning att bestämma penningboten till ett högre belopp än det som hittills utgjort normalstraffet för det aktuella brottet. Tingsrätten dom fastställdes därför.
En hovrättsassessor var skiljaktig i avgörandet och ansåg istället att ett bötesbelopp på 2 000 kronor framstod som en rimlig och väl avvägd påföljd för brottet. Hovrättsassessorn tog i sin bedömning hänsyn till bland annat det bakomliggande samhälleliga syftet med lagen om totalförsvarsplikt och vad åklagaren anfört om anledningen till att den tidigare föreskriften upphävts.
Högsta domstolen beslutar nu, efter överklagande från RÅ, att meddela prövningstillstånd i målet. (Blendow Lexnova)
