En företrädare för ett byggbolag upptaxeras med närmare 1,5 miljoner kronor för att ha till tillgodogjort sig obeskattade medel från bolaget genom att bokföra osanna fakturor. Kammarrätten anser dock, till skillnad från underinstanserna, att bevisningen inte är tillräcklig för att även påföra bolaget skattetillägg.
Skatteverket beslutade i november 2016 att höja en mans inkomst av tjänst med sammanlagt cirka 1,5 miljoner kronor för beskattningsåren 2014 och 2015.
Mannen har varit företrädare för ett byggbolag som enligt Skatteverket har bokfört osanna fakturor som ställts ut av bland annat två estniska bolag. Enligt Skatteverket har detta förfarande möjliggjort att obeskattade medel kunnat tas ut ur bolaget.
Undantag från skattskyldighet för ideell förening
Vad krävs för att inskränkt skattskyldiga juridiska personer så som ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet? Ulla Werkell redogör för regelverket, mot bakgrund av en aktuell kammarrättsdom rörande en bastuförening och kravet på allmännyttigt ändamål – ett avgörande som visar att frågan inte är helt utredd, trots ganska omfattande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.
Hans ställning motsvarade huvudaktieägare
Enligt praxis finns en presumtion för att huvudaktieägaren i ett bolag ska beskattas personligen för medel som obehörigen utesluts från bokföringen hos bolaget.
Trots att mannen varken direkt eller indirekt har ägt aktier i bolaget ansåg Skatteverket att hans ställning i bolaget hade varit sådan att den var jämförlig med en huvudaktieägares. Skatteverket ansåg därför att det kunde presumeras att mannen hade tagit del av medlen som frigjorts i bolaget genom bokföringen av de osanna fakturorna.
Skatteverket beslutade samtidigt i ett annat ärende att höja byggbolagets inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, samt att ta ut ett 40-procentigt skattetillägg på beloppen.
Förvaltningsrätten gick på samma linje
Mannen och bolaget överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Stockholm, som gick på Skatteverkets linje och fann att Skatteverket hade haft fog för sina beslut.
Förvaltningsrätten konstaterade att det av utredningen i målen framgick att mannen hade haft en generalfullmakt att självständigt och oinskränkt företräda bolaget. Hans arbetsuppgifter hade bland annat bestått i att göra utbetalningar, räkna på jobb och sköta kontakter med kunder.
Dessa omständigheter medförde enligt förvaltningsrätten att mannen fick anses ha haft en sådan position i bolaget att det kunde presumeras att han hade tillgodogjort sig medlen från bolaget.
Överklagandet avslogs därför.
Kammarrätten undanröjer skattetillägget
Kammarrätten i Stockholm gör nu samma bedömning som underinstanserna i alla delar förutom den som rör skattetilläggen som påförts bolaget.
Kammarrätten konstaterar, liksom underinstanserna, att det är sannolikt att bolaget både har bokfört och utfärdat osanna fakturor. Det som har kommit fram i målen är dock inte tillräckligt för slutsatsen att det ”klart framgår” att fakturorna har varit osanna och att byggbolaget därmed lämnat oriktiga uppgifter.
Skattetillägget undanröjs därför i den del som avser osann fakturering. I övrigt avslås bolagets och mannens överklaganden. (Blendow Lexnova)
