Advokatsekretessen blev en knäckfråga under onsdagens förhör med den norska advokaten Erling Grimstad. Trots Swedbanks medgivande vägrar han svara på en del av åklagarens frågor. Rätten försöker samtidigt klargöra att det är svensk rätt som gäller och att vittnesplikten i detta läge trumfar advokatsekretessen.
Det hettar till sedan när Erling Grimstad förklarar för försvaret att den uppmärksammade ”december-rapporten” inte är någon egen undersökning.
– Massmedia har ju trott på denna och nu sitter du och säger att det inte är en riktig rapport, säger advokat Per E Samuelson.
Det är den tolfte förhandlingsdagen mot den tidigare Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen. Hon är tidigt på plats i rummet som ligger ett stenkast från rättssalen. Snart anländer även advokat Per E Samuelsson och några minuter efteråt advokat Christina Bergenstein.
Dagens planering är det av åklagarsidan åberopade vittnesförhöret med den norska advokaten Erling Grimstad.
I december 2016 initierade nämligen Swedbank en granskning av sina så kallade Anti-Money Laundering– processer (AML-processer) i bankens baltiska dotterbolag. Granskningen påvisade brister och banken gav Advokatfirman Erling Grimstad i uppdrag att fortsätta granskningen. I en rapport, som presenterades för Banken i juli 2017 framhöll Grimstad att bristande AML-processer och svag efterlevnadskultur ökade risken för att Swedbank Estland användes för att underlätta penningtvätt.
Knäckfrågan
När vittnet Erling Grimstad ropas in och sätter sig i mitten av rättssalen vill han först vara tydlig med någon som är oerhört viktigt för honom – Advokatsekretessen.
Han förklarar att han fått olika skriftliga besked om hur sekretessen och tystnadsplikten gäller och eftersom han har utfört uppdraget i sin roll som advokat är detta mycket viktigt. Han uppger även att han inte vet vilka handlingar som åklagaren kommer att ställa frågor kring då han inte vet vilka handlingar som åklagarsidan har.
– Den senaste skrivelsen jag fick en advokat tidigare i år om sekretess innebär en avgränsning om vad jag kan snacka om och vad jag inte har blivit löst av tystnadsplikten om. Jag måste som advokat förhålla mig till det som jag skriftligen har blivit informerad om. Detta är ju mitt i kärnan av advokaters plikt, det som på norska heter betroelser, man är betrodd genom det uppdrag man utfört. Jag har berättat för alla som jag mött att jag gjort detta som advokat och det betyder att allt är beskyddat av min sekretessplikt som advokat.
– Det som jag blivit löst från tystnadsplikten om är bestämda rapporter som jag har skrivit, totalt åtta rapport, innehållet i rapporterna har jag anledning att förklara men jag har inte anledning att förklara något annat.
Bankens samtycke
Rättens ordförande ställer frågan till Swedbanks ombud advokat Carl-Johan Allansson, från Nordia advokatbyrå, om det råder några tveksamheter från bankens sida.
– Det finns en bestämmelse i rättegångsbalken och banken samtycker att frågor får ställas till advokat Erling Grimstad och han får avge svar.
Åklagaren kan därefter inleda sitt förhör med advokat Erling Grimstad som bland annat svarar på frågor om sin bakgrund. Erling Grimstad har tidigare arbetat som åklagare innan han blev advokat och startade upp sin egna advokatbyrå men fokus på just compliaance, penningtvätt, korruption och andra ekobrottsrelaterade frågor.
Vidare berättar han att uppdragsgivaren var Swedbank Group. Han hade ingen anledning att rapportera till den estniska filialen.
Den som tog första kontakten med Erling Grimstad var AML-chefen i Norge men senare blev det Swedbanks egna AML-specialist som blev Erling Grimstads kontaktperson på banken under hela projektet (Project clear).
Hur beskrev man uppdraget initialt?
– Det handlade om Swedbanks filial i Estland kopplat till high risk kunder, väldigt förmögna kunder. Jag förstod att Swedbank på gruppnivå önskade att ha en bättre kontroll på sitt dotterbolag i Estland och önskade bistånd från mig till offboarding av kunder. Efter penningtvöättlagen och EU-direktivet om penningtvätt så ska man avveckla kunder där tillräcklig kundkännedom saknas. Det var en problemställning som jag kände att jag klarade av och som jag jobbat en del med för att kunna förstå.
Hur många kunder handlade det om?
– Det var många kunder och det var osedvanligt förmögna kunder från Ryssland.
Han berättar att han minns det som att projektet från början skulle pågå under ett halvår, till sommaren 2017. Men han förstod ganska snart att det skulle ta längre tid. Uppdraget utfördes delvis på plats i lokalerna hos Swedbanks filial i Estland.
Var du ensam och jobbade i bankens lokaler?
– Jag hade då startat en helt ny advokatbyrå och var den enda anställda så jag hyrde in resurser, personer som jag visste hade kompetenser. Vi använde underleverantörer och jag agerade projektledare. Jag hade flexibilitet att bygga upp ett team som var stor nog och hade kompetens nog som jag önskade. Jag fick godkänt från Swedbank Group att hämta in folk till detta projekt.
Var det många personer som var involverade från din sida?
– Vid någon tidpunkt var vi 14 personer som jobbade i projektet, under min ledning.
Jobbade de endast med att ”offboarda” kunder eller hade de andra uppgifter?
– Vi hade också ansvaret för en AML-undersökning, en granskning av penningtvätt i filialen i stort. Uppdraget ändrades lite karaktär under resans gång. Jag uppfattade det som att jag skulle genomföra projekt, avsluta dessa, och fortsätta att bistå som rådgivare.
– Vi fungerade som stöttning till Swedbanks egna team från Group-nivå. Jag såg på detta som ett uppdrag som vi utförde som resurser som stöttade Swedbanks egna team.
När ni startade upp detta uppdrag var det då uppe på bordet att det fanns säkerhetsproblem/risker kring den här typen av uppdrag, rent personalmässigt?
– Ja, uppenbart. Det handlade om välmående kunder och många av kunderna var oligarker eller kopplingar till oligarker och rådgivare för oligarker. För mig var det uppenbart att detta var en risk som jag tog väldigt seriöst i mitt eget team så att alla de personer som jag tog med i teamet.
Han berättar att han kände till detta redan när han tog uppdraget. Det var ingen som hade berättat det för honom utan han förstod detta efter invasionen av Krim att dessa kunder kunde finnas i banken.
– Det var helt uppenbart för mig och det informerade jag för mitt team.
Han kan inte minnas att han hade talat med banken om detta innan. Men att han hade gjort vad han kunde för att skydda personerna i sitt team. De gjorde vad de kunde för att vara så anonyma som de kunde.
Ledningen i Estland kände dock till att de var på plats.
Kopplingar mellan bolag och personer
Åklagaren ställer sedan frågor kring rapporterna som Grimstad skrivit efter avslutat projekt.
– Det fanns en viss risk av omdömet av Swedbank i Estland. Banken var den största aktören inom bank och finans i Estland.
Rapporten presenterades den 7 juli och därefter fick han ytterligare ett uppdrag.
– Detta var en rapport som vi gjorde för att tydliggöra vilka konkreta fynd som vi hade gjort. Här är det konkreta personer och bolag som vi har visar kopplingar mellan personer och bolag.
Åklagaren pekar även på en rapport som genomfördes tillsammans med advokaten Tormod Tingstad.
Han berättar att Tormod Tingstad var en av de personer som Erling Grimstad hyrde in i projektet. Han var en underleverantör genom sin egen advokatfirma i Danmark.
– Jag kände honom sedan tidigare så jag kände till att han var duktig och hade den kompetensen som behövdes i projektet.
Erling Grimstad uppger dock att de fick en dispyt och var oense om vad de kunde lägga fram inför kontaktpersonen på Swedbanken. Detta slutade med att Tormod Tingstad skrev rapporten under sitt eget firmanamn. Han menar att rapporten skulle ha skrivits ut i hans namn och med hans signatur.
– Men jag såg detta som ett utkast bland andra utkast. Det är i efterhand som jag förstått att det är underligt att en underleverantör till mig under ansvar av mig som advokat, skrivit under detta på sitt eget brevpapper, och att det ser ut som han gjort detta självständigt, men det har han inte gjort.
Finns det personer i ledningsnivå som nämns i detta dokument som lyfts fram i dokumentet?
– Det gjorde det. Det är personer som vi hade samtal med. Det var personer i ledningen i Swedbank Estland. Det var ett av vårt uppdrag att göra intervjuer med personer i eldningen i Estland.
Fanns det misstankar om att personer i ledningen varit involverad i den här kundgruppen?
– Vill inte gå så långt som att säga att någon i ledningen hade det men vi hade misstankar om personer på en lägre nivå, alltså personer som var kundrådgivare. Det var två namngivna personer, säger Erling Grimstad.
Fanns det personer i högsta ledningen att tala med den högsta ledningen om?
– Nu är vi gränslandet där jag tycker att det är sekretessbelagd information. Jag kan hänvisa till rapporten som jag skrivit om detta. Att nu beskriva vad vi identifierade under första halvåret 2017 är vanskligt att göra utan att vara säker på att säga något om kunderna som jag inte får berätta som advokat.
Advokatsekretessen
Åklagaren och Erling Grimstad kommer överens om att ta detta bakom stängda dörrar.
Har du under uppdraget haft någon form av kontakt med Birgitte Bonnesen? Mellan fyra ögon eller per telefon?
– Som jag uppfattar det är jag fri att uttala mig om innehållet i rapporterna som jag har skrivit. Men jag är inte fri att att berätta om andra delar av uppdraget såsom samtalspartner och vad vi har talat om. Jag uppfattar det som att jag inte är löst från den tystnadsplikten och kan inte berätta för rätten, som advokat om kontakter som jag haft med andra personer i ledningen som inte har direkt samband med dessa rapporter att göra.
Åklagaren ger sig inte:
Har du haft kontakt med Birgitte Bonnesen?
– Jag menar att de frågor som gäller eventuella kontakter och möten och innehåll i möten är bland det som omtalas i norsk rätt, som jag som advokat måste förhålla mig till, betroelser som det heter i norsk rätt, som är under tystnadsplikt. Det är faktiskt belagt med straff för min egen del, enligt norsk grundlag.
Åklagaren frågar vem som kan frigöra honom från sekretessen, om det är bankens advokat eller någon annan i rättssalen.
Bankens ombud från Nordia advokatbyrå upprepar att Erling Grimstad får svara på frågor från åklagaren.
– Jag känner mig inte löst från tystnadsplikten för att en av bankens representanter säger det i rätten. Jag har egna dokument som säger vad jag är fri att tala om. Det är det som jag kommer att förhålla mig till. Jag har som advokat ett ansvar. Jag menar att de dokumenten jag har fått i händerna väger tyngre än det som man säger muntligt här från bolagets ombud. Jag väljer att avstå från att svara på andra frågor än de som gäller rapporterna.
Chefsrådmannen Malou Lindblom uppger att det behövs en paus för att saken ska avklaras. Åklagaren, Erling Grimstad och bankens företrädare ska under pausen gå igenom detta.
Efter pausen upprepar bankens ombud att Swedbank har samtyckt att frågor inom ramen för denna rättegång får ställas till Erling Grimstad och samtycker även att Erling Grimstad får svara på frågorna.
Ordföranden: Så banken har löst honom från sin sekretess?
– Ja.
Men Erling Grimstad är dock inte bekväm med detta utan upprepar som tidigare att han förhåller sig till norsk lagstiftning när det gäller advokatsekretess. Han uppfattar att de förtroenden som han har fått från de som han talat med är förtroenden som ligger i kärnan av advokatens sekretess och att detta inte kan läsas genom samtycke från banken.
Åklagaren uppger att den frågan han försökte få svar på tidigare har även ställts under förundersökningen och då har Erling Grimstad svarat på vissa delar. Han ger förslag om att han istället kan läsa upp det som vittnet har sagt under förhör.
Erling Grimstad uppger att det är okej och att han hade samma synpunkter om advokatsekretess redan då även om han inte minns vad han svarade.
Rättens ordförande, chefsrådmannen Malou Lindblom, blir då bekymrad och samtalar med sina kollegor.
– Så här är det. Du hörs inför en svensk domstol och det är svensk lag som gäller här. I Sverige är det så att man enligt 36:5 i rättegångsbalken har en vittnesplikt som innebär att advokater kan vara undantagna den vittnesplikten men om samtycke har lämnats från den som sekretessen gäller så, nu har banken samtyckt att du får höras som vittne här och att banken löser dig från sekretessen och att det gäller de frågor som gäller de frågor som gäller inom ramen för den här rättegången.
Rådmannen Carl Rosenmüller stämmer in:
– Vittnesplikten trumfar din advokatsekretess. Här tillämpar vi svensk lagstiftning.
Erling Grimstad uppger att detta handlar om information som betrodd honom från personer i banken i olika positioner och ställningar, att det alltså inte är själva banken som han har sekretess gentemot. De har gett honom upplysningar gentemot förtroendet om att han inte ska berätta vem information en kommer ifrån. Han poängterar att det inte handlar om Birgitte Bonnesen.
Åklagaren får därefter ordet och Erling Grimstad hänvisar då i sin tur till förhöret i utredningen.
Uppdraget i oktober 2018
Därefter går åklagaren igenom ett uppdrag i oktober 2018.
Erling Grimstad förklarar att detta uppdrag gick ut på att gå igenom en intern rapport som banken hade gjort. Men han uppger att tidsfristen för att göra en analys av denna rapport var kort. Han berättar under förhöret med åklagaren att han gjorde valet att göra rapporten på helt annat sätt och kopplade in den tidigare rapporten från 2017. Att hans team fick tillgång till ytterligare information inför denna rapport som hörde samman med informationen de fått till den tidigare rapporten. Det handlade om information kring anställda i Estland.
Efter en lunchpaus är det försvarets tur att ställa frågor. Nu hettar det till än mer än innan lunch. Advokat Per E Samuelson börjar med att fråga om det någon gång fanns någon som inte ville att Erling Grimstad skulle genomföra granskningar i banken.
Erling Grimstad uppgav att han vid två tillfällen fick stoppa arbetet.
– Vid ett tillfälle förstod vi varför eftersom det då handlade om säkerheten för de anställda men den andra gången förstod vi inte varför.
– Det är ingen som sagt direkt till mig att man vill stoppa vår undersökning för att hindra oss.
Du sade att du visste att banken vidtagit åtgärder efter project clear, men du visste inte vilka?
– Vi hade inte tillräcklig insikt för att bedöma vilka åtgärder som genomförts. Vi var inte med och implementerade några ändringar i Estland.
Även Per E Samuelson går in på uppdraget från december 2018, den så kallade december-rapporten. Erling Grimstad får upprepa att detta handlade om att han, med den kunskapen han hade efter rapporten 2017, kunde gå igenom en intern rapport som var gjord av Swedbank i Estland.
– De hade uppmärksammat risken att några anställda kunde ha begått regelbrott och haft för nära kontakt med någon av dessa högrisk kunder som vi talat med. Jag fick den interna rapporten och skulle analysera denna.
Per E Samuelson tar fram ett mejl där det framgår att det initiala uppdraget är att analysera om undersökningen som Swedbank har gjort av före detta och nuvarande anställda, om den är objektiv och noggrann. Syftet är att undvika jäv och intressekonflikter inom banken och se till att undersökningen avslöjar alla relevanta fakta.
Här står ju inte ett ord om att du ska göra något med 2017-års rapport? Har du någon förklaring till det?
– Förklaringen är att när vi fick ett ändrat besked om när vi skulle leverera rapporten med tå veckors varsel så bestämde jag att vi skulle reflektera riskerna kopplade till hur det såg ut när vi fick uppdraget år 2017 plus tilläggsinformation som vi hade mottagit.
Enligt Erling Grimstad hade han förankrat detta med banken men advokat Per E Samuelson ifrågasätter detta. Han läser upp ett mejl från Grimstads kontaktperson på banken som säger att han inte ska bredda utredningen.
Är det så att du på eget bevåg kryddade december-utredningen med saker som banken inte hade bett om?
– Jag tog med det som jag ansåg var relevant för utredningen.
Men uppdraget var ju att kolla om före detta anställda eller nuvarande anställda hade någon koppling till danske bank, vad hade det med fokusundersökningen 2017 att göra? Den handlade ju inte om Danske Bank.
– Vad som hände i High-risk kommittén var en del av kärnan i detta utredningsarbete 2018 och det fick vi tilläggsuppgifter om under hösten 2018 som jag fann att vi inte kunde undanhålla och det gjorde att jag tog med den typen av information.
Erling Grimstad fick delvis kritik av banken för att gått utanför uppdraget. Han hade inte tagit hänsyn av den interna granskningen, vilket var hans uppdrag. Istället valde han alltså att gå tillbaka till sin egen rapport från 2017. Enligt Per E Samuelson har han inte tagit hänsyn till det arbete som banken gjort sedan ”projekt clear”.
Advokat Per E Samuelson återkommer till att Erling Grimstad har blandat in 2017-års rapport på eget bevåg i den senare rapporten. Erling Grimstad är nu tydlig med att det inte ska kallas för en rapport utan at det handlar om en analys. Det får inte tolkas som en undersökning då teamet inte gjorde några egna intervjuer.
Per E Samuelson: Varför står inte detta i rapporten från den 10 december, att det inte är en riktig rapport? En sådan här promemoria kan ju få fötter. Någon som inte vet det som Håkan Bengtsson (Swedbanks AML-expert) vet kan ju lätt tro att den här rapporten är på riktigt.
Erling Grimstad försvarar sig och uppger att han endast sänder detta till sin kontaktperson Håkan Bengtsson och vad han sedan gör med denna vet han inte.
– Jag har aldrig trott att detta skulle skapa en underlag för att någon skulle missförstå detta.
Per E Samuelson: Men den här promemorian har ju läckt till massmedia och massmedia har ju trott på denna och nu sitter du och säger att det inte är en riktig rapport.
– Det är en riktig rapport men det är ingen undersökning.
